Polisen har varnat för att gängvåldet kryper ner i åldrarna. De senaste åren har antalet orosanmälningar om barn och unga från polisen ökat i landets tre storstäder.
Det är ett nytt mörkt år som nu går mot sitt slut när det gäller gängvåldet. Förra året sattes ett dystert rekord med 45 ihjälskjutna. Till och med den 15 november i år är siffran 32 personer. Till det kommer sprängdåden som under 2019 nått en exceptionell nivå.
Tillströmningen till de kriminella gängen är fortsatt stor och polisen har slagit larm om att barn så unga som tio–elva år dras in. Ofta värvas de som springpojkar åt de äldre killarna för att transportera narkotika och vapen eller stjäla.
Den här trenden speglas också i polisens orosanmälningar om barn och unga, som de senaste åren ökat i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Fler anmälningar
I Malmö gjorde polisen i fjol drygt 2 800 orosanmälningar till socialtjänsten, jämfört med 2 500 år 2015. Hittills i år är siffran redan uppe på över 3 000.
I Stockholm ökade anmälningarna kraftigt mellan 2015 och 2017, från cirka 5 300 till cirka 7 300, för att dala något i fjol till drygt 7 000.
Göteborg saknar sammanställd statistik för hela staden. Men i de fyra stadsdelar där det finns så kallade särskilt utsatta områden har antalet anmälningar från polis ökat med över 400 på fyra år till nästan 2 000 i fjol.
Att hantera dessa anmälningar landar på socialtjänsten. Men medan det satsas stort på polisen, som ska bli 10 000 fler till år 2024, tvingas kommunerna kämpa på med befintliga resurser.
– Visst finns det brister. När man pratar om att det ska bli fler poliser blir det ju mer jobb även för oss. Det blir fler orosanmälningar, fler brottsmisstänkta personer och är personen under 18 år är det socialtjänsten som ska hantera det, säger Caroline Seyfali, som är samordnare för sociala insatsgrupper i Rosengård i Malmö.
"I dag står vi här"
I flera fall som uppmärksammats av medier har det tydligt stått klart att socialtjänsten inte kunnat ge tillräckligt stöd för att bryta unga killars brottsliga bana. Av 20 kriminella som tidningen Sydsvenskan granskade hade 16 varit på socialtjänstens radar sedan ung ålder. Trots insatser, och i vissa fall även placering på institutioner, har de fortsatt att begå brott.
Frida Nordlöf, gruppchef för polisen i Järva i Stockholm, är kritisk till samhällets sena reaktion på gängvåldet i de utsatta områdena.
– Alla som arbetat med barn och unga i de här miljöerna har sett att det här har varit på gång de senaste 10–15 åren och flaggat för det. Sedan har kanske inte alla valt att lyssna på det, eller att tro på det, och resurserna har lagts någon annanstans. Och i dag står vi här, säger hon.
(Anja Haglund/TT)
