De försökte gräva sig ut och överlevde på vatten från en källa i berget. Nu berättar de tolv thailändska pojkar som tillsammans med sin fotbollstränare om vad som hände under de dagar de satt fast i grottan.
– Ett mirakel, säger en av pojkarna om när förste dykaren kom, under presskonferensen.
Det blir många leenden och skratt i lokalen där de thailändska pojkar som suttit fast i en grotta i tio dagar vid en presskonferens berättar om det som hänt. Pojkarna lämnade sjukhuset vid lunchtid svensk tid.
En av dem berättar om hur det gick till när den första dykaren hittade fram till dem. Han beskriver hur de hört någon prata i närheten av platsen i grottan där de befann sig och hur de snabbt följde varifrån ljudet kom för att personen inte skulle råka passera dem.
– Det var ett mirakel, jag var chockad, svarar pojken på frågan hur han kände när han insåg att de hittats.
De räddade pojkarna poserar på sjukhuset Chiang Rai i norra Thailand. Foto: AP/TT
Försökte vara lugn
Pojkarna får frågan om hur de kände när de insåg att de var fast:
– Jag försökte vara lugn och att tänka på hur vi skulle kunna ta oss ut, svarar en av dem.
– Jag sade till alla andra: fortsätt kämpa, tappa inte hoppet! säger en annan.
Efter två dagar började de känna sig trötta, berättar en av pojkarna:
– Vi sade åt varandra att vara stilla för att spara energi.
Efter fyra-fem dagar började gruppen på allvar fundera på om de på egen hand skulle kunna ta sig ut, berättar tränaren. Efter att ha undersökt möjligheterna beslutade de för att försöka gräva sig ut.
– Vi turades om att gräva, till sent på nätterna.
Som tur var hade gruppen hittat en dricksvattenkälla i närheten av den klippavsats där de satt fast.
– Innan man satte igång att gräva gick man till klippavsatsen för att dricka så mycket vatten man kunde.
Pojkarna berättar om hur de sparade på batteriet i den ficklampa som var med för att kunna använda när den behövdes. Någon av pojkarna kände till att det skulle finnas en annan utgång ur grottan och gruppen diskuterade om de skulle kunna nå den.
Varför de gick in
Fotbollslagets tränare berättar om varför de valde att gå in i grottan.
– Vi bestämde oss för att gå in i grottan i utbildningssyfte, eftersom det var många som ville se den inifrån. Jag hade själv varit där inne förut, men många av pojkarna hade det inte, säger han.
De hade bara planerat att vara där under en kort stund, berättar tränaren.
Sjukhuspersonalen har bedömt pojkarnas fysiska och mentala hälsa som god, efter omständigheterna, innan de i dag skrevs ut, förklarar en av läkarna, som inledde vid presskonferensen.
– Vi har dragit slutsatsen att de är redo fysiskt och mentalt att lämna sjukhuset och att vi inte har något att oroa oss för, säger läkaren.
– Anledningen till att denna presskonferens hålls är för att medier ska kunna ställa frågor till dem, så att de sedan kan återgå till sina normala liv utan att besväras av medier, säger regeringstalespersonen Sunsern Kaewkumnerd.
Granskade frågor
Journalisterna har fått skicka in sina frågor i förväg för granskning av psykiatriker, i ett försök att undvika att de utlöser post-traumatiska reaktioner hos pojkarna. Regeringen har dock gjort en stor sak av presskonferensen som planeras att pågå under 45 minuter och som sänds på flera tv-kanaler.
Pojkarna och deras tränare gick in i grottsystemet Tham Luang den 23 juni och fastnade där när kraftiga regn fick vattnet i grottan att stiga. Räddningsinsatsen har engagerat en hel värld och efter nio dagar hittades de vid liv av brittiska dykare, flera kilometer in i grottsystemet.
Efter flera dagars förberedelser lyckades räddningsarbetare till slut få ut dem genom en riskfylld insats där dykare transporterade pojkarna genom flera vattenfyllda passager. En dykare dog i ansträngningarna.
(TT-AFP)
