loading
Rättssystemet förväntas vara blint och fritt från åsikter. Foto: Sang Hyun Cho
Rättssystemet förväntas vara blint och fritt från åsikter. Foto: Sang Hyun Cho
Ledare

Ledare: Offentlig rättvisa på förhand

Daniel Sundqvist

Det blev en fällande dom mot polisen som anklagats för att ha orsakat George Floyds död. Beskedet mottogs med lättnad men frågan är hur länge lättnaden kommer bestå.

Det var ett polisingripande i delstaten Minneapolis för snart ett år sedan som resulterade i 46-årige George Floyds död. Privata videoinspelningar av ingripandet spreds i medier som visade Floyd liggandes på marken med polisen Derek Chauvins knä mot nacken. Floyd upprepade gång på gång att han inte kunde andas. Kort senare förklarades han död.

Händelsen fördömdes globalt och kom att bli symbolisk för kampen mot systematisk rasism mot svarta. Demonstrationer mot rasism och polisvåld uppstod i stora delar av landet och omvärlden, däribland Sverige.

Förra veckan kom alltså polisen Derek Chauvin att dömas på alla tre åtalspunkter han stod anklagad för. Han riskerar nu upp till 40 års fängelse.

USA:s president Joe Biden kommenterade domen på en presskonferens och uppgav att han var lättad samt ansåg domen vara ett gigantiskt steg mot rättvisa. Han avslutade med att ”detta kan vara ett ögonblick av signifikant förändring”.

Presidenten har sannolikt rätt angående signifikansen av detta. Men hur denna förändring kommer se ut framöver återstår att se. Det finns nämligen många komplicerande faktorer i detta fall som är i princip orapporterade i svensk press.

Selektiv mediebevakning

Det tycks som det finns en benägenhet hos medierna att mer än gärna rapportera om förekomsten av systematisk rasism. Det medför att material som styrker förekomsten av rasism används i första hand, som i detta fall åskådarnas mobilinspelningar. Samtidigt är intresset svalt för materialet från polisens egna kroppskameror vilket tycks ge en något annorlunda bild av händelsen.

Betydelsefulla detaljer i målet passerar således många gånger orapporterade. Exempelvis led George Floyd av ett väldigt allvarligt hjärtproblem som i kombination med att han hade dödliga nivåer av narkotika i blodet kan ha varit bidragande orsak till hans död.

Videomaterialet från polisernas kroppskameror visar en uppjagad George Floyd göra våldsamt motstånd mot polisen samtidigt som han klagade över att han inte kunde andas redan innan han tvingades ner på marken av poliserna.

Videomaterialet visar även att det inte är självklart i vilken omfattning som knät verkligen var direkt mot Floyds nacke, eller snarare mot skulderbladet i enlighet med polisens rutiner.

Kan de höga nivåerna av narkotika tillsammans med hjärtproblem medfört medicinska komplikationer där ett polisingripande blev för mycket för Floyds kropp att hantera? Kan man i så fall motivera 40 års fängelse för polisen?

Skäl för att överklaga

Juryns avgörande tycks nu fastslå motsatsen. Det kan dock finnas skäl för Chauvin att överklaga domen. Främst på grund av hur oansvariga medier, politiker och tjänstemän har hanterat detta fall offentligt.

Den demokratiska politikern Maxine Waters sågs under en protest dagar före domen hävda inför en grupp reportrar att man kräver en fällande dom. Levereras inte detta bör protesterna fortsätta och bli än mer konfrontativa, menade hon.

Även president Joe Biden uttalade sig före domen. Han uppgav för reportrar att han bad för rätt utfall samt att han tyckte bevisningen var överväldigande. CBS gick ut offentligt med personlig information om jurymedlemmar och visade att man innehar deras identitet.

CBS gick ut offentligt med personlig information om jurymedlemmar och visade att man innehar deras identitet.

Det vittne som kallats av försvaret för att vittna om att Derek Chauvin handlade enligt polisens rutiner, fick efteråt sitt tidigare hem vandaliserat och hotades, då ett blodigt avhugget grishuvud lämnades på verandan.

CBS gick ut offentligt med personlig information om jurymedlemmar och visade att man innehar deras identitet.

Då juryn inte var isolerad under rättegången, är det inte helt omöjligt att den offentliga debatten kan ha kommit att påverka juryn för fällande dom.

Kan man förvänta sig av de individuella jurymedlemmarna att de frivilligt bär ansvaret för ett utfall i strid med det som offentligt fastslagits som det ”rätta”? Om de även uppfattar ett potentiellt hot mot deras egen person?

Allvarliga Konsekvenser

Det kan mycket väl vara så att domen var rättvis och korrekt och att ingen signifikant påverkan fanns mot juryn. Men om det verkligen finns skäl för överklagande så kan vi komma att se att medier och politiker har gjort sitt land en stor otjänst som politiserat denna tragiska händelse.

Konsekvenserna kan bli omfattande om det framstår som att rättsväsendet går emot den offentligt gällande rättvisan samtidigt som ledande demokratiska politiker eldar på aktivister att bli mer konfrontativa. Särskilt då det fortfarande – trots fällande dom – pågår protester och oroligheter i olika delar av USA.

Vi får hoppas att rättvisa verkligen skipades i detta fall. För om politiska ställningstaganden samt hot om våld och upplopp blir det normala för att fastslå rättsliga utfall, kan detta vara början på en avgörande förändring av rättsstatens betydelse.

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Rättssystemet förväntas vara blint och fritt från åsikter. Foto: Sang Hyun Cho
Rättssystemet förväntas vara blint och fritt från åsikter. Foto: Sang Hyun Cho
Ledare

Ledare: Offentlig rättvisa på förhand

Daniel Sundqvist

Det blev en fällande dom mot polisen som anklagats för att ha orsakat George Floyds död. Beskedet mottogs med lättnad men frågan är hur länge lättnaden kommer bestå.

Det var ett polisingripande i delstaten Minneapolis för snart ett år sedan som resulterade i 46-årige George Floyds död. Privata videoinspelningar av ingripandet spreds i medier som visade Floyd liggandes på marken med polisen Derek Chauvins knä mot nacken. Floyd upprepade gång på gång att han inte kunde andas. Kort senare förklarades han död.

Händelsen fördömdes globalt och kom att bli symbolisk för kampen mot systematisk rasism mot svarta. Demonstrationer mot rasism och polisvåld uppstod i stora delar av landet och omvärlden, däribland Sverige.

Förra veckan kom alltså polisen Derek Chauvin att dömas på alla tre åtalspunkter han stod anklagad för. Han riskerar nu upp till 40 års fängelse.

USA:s president Joe Biden kommenterade domen på en presskonferens och uppgav att han var lättad samt ansåg domen vara ett gigantiskt steg mot rättvisa. Han avslutade med att ”detta kan vara ett ögonblick av signifikant förändring”.

Presidenten har sannolikt rätt angående signifikansen av detta. Men hur denna förändring kommer se ut framöver återstår att se. Det finns nämligen många komplicerande faktorer i detta fall som är i princip orapporterade i svensk press.

Selektiv mediebevakning

Det tycks som det finns en benägenhet hos medierna att mer än gärna rapportera om förekomsten av systematisk rasism. Det medför att material som styrker förekomsten av rasism används i första hand, som i detta fall åskådarnas mobilinspelningar. Samtidigt är intresset svalt för materialet från polisens egna kroppskameror vilket tycks ge en något annorlunda bild av händelsen.

Betydelsefulla detaljer i målet passerar således många gånger orapporterade. Exempelvis led George Floyd av ett väldigt allvarligt hjärtproblem som i kombination med att han hade dödliga nivåer av narkotika i blodet kan ha varit bidragande orsak till hans död.

Videomaterialet från polisernas kroppskameror visar en uppjagad George Floyd göra våldsamt motstånd mot polisen samtidigt som han klagade över att han inte kunde andas redan innan han tvingades ner på marken av poliserna.

Videomaterialet visar även att det inte är självklart i vilken omfattning som knät verkligen var direkt mot Floyds nacke, eller snarare mot skulderbladet i enlighet med polisens rutiner.

Kan de höga nivåerna av narkotika tillsammans med hjärtproblem medfört medicinska komplikationer där ett polisingripande blev för mycket för Floyds kropp att hantera? Kan man i så fall motivera 40 års fängelse för polisen?

Skäl för att överklaga

Juryns avgörande tycks nu fastslå motsatsen. Det kan dock finnas skäl för Chauvin att överklaga domen. Främst på grund av hur oansvariga medier, politiker och tjänstemän har hanterat detta fall offentligt.

Den demokratiska politikern Maxine Waters sågs under en protest dagar före domen hävda inför en grupp reportrar att man kräver en fällande dom. Levereras inte detta bör protesterna fortsätta och bli än mer konfrontativa, menade hon.

Även president Joe Biden uttalade sig före domen. Han uppgav för reportrar att han bad för rätt utfall samt att han tyckte bevisningen var överväldigande. CBS gick ut offentligt med personlig information om jurymedlemmar och visade att man innehar deras identitet.

CBS gick ut offentligt med personlig information om jurymedlemmar och visade att man innehar deras identitet.

Det vittne som kallats av försvaret för att vittna om att Derek Chauvin handlade enligt polisens rutiner, fick efteråt sitt tidigare hem vandaliserat och hotades, då ett blodigt avhugget grishuvud lämnades på verandan.

CBS gick ut offentligt med personlig information om jurymedlemmar och visade att man innehar deras identitet.

Då juryn inte var isolerad under rättegången, är det inte helt omöjligt att den offentliga debatten kan ha kommit att påverka juryn för fällande dom.

Kan man förvänta sig av de individuella jurymedlemmarna att de frivilligt bär ansvaret för ett utfall i strid med det som offentligt fastslagits som det ”rätta”? Om de även uppfattar ett potentiellt hot mot deras egen person?

Allvarliga Konsekvenser

Det kan mycket väl vara så att domen var rättvis och korrekt och att ingen signifikant påverkan fanns mot juryn. Men om det verkligen finns skäl för överklagande så kan vi komma att se att medier och politiker har gjort sitt land en stor otjänst som politiserat denna tragiska händelse.

Konsekvenserna kan bli omfattande om det framstår som att rättsväsendet går emot den offentligt gällande rättvisan samtidigt som ledande demokratiska politiker eldar på aktivister att bli mer konfrontativa. Särskilt då det fortfarande – trots fällande dom – pågår protester och oroligheter i olika delar av USA.

Vi får hoppas att rättvisa verkligen skipades i detta fall. För om politiska ställningstaganden samt hot om våld och upplopp blir det normala för att fastslå rättsliga utfall, kan detta vara början på en avgörande förändring av rättsstatens betydelse.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024