loadingNatos generalsekreterare Jens Stoltenberg tar emot den svenska ansökan om medlemskap i Nato från Sveriges ambassadör Axel Wernhoff. Foto: Johanna Geron/AP/TT
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tar emot den svenska ansökan om medlemskap i Nato från Sveriges ambassadör Axel Wernhoff. Foto: Johanna Geron/AP/TT
Inrikes

Natoansökan inne – men Turkiet håller emot

Owe Nilsson och Wiktor Nummelin

Sverige och Finland har nu lämnat in sina ansökningar om medlemskap i Nato. Men någon snabb process som planerat blir det inte på grund av Turkiet.

Efter överlämnandet tidigt på onsdagsmorgonen samlades Natomedlemmarnas ambassadörer för ett första möte om ansökningarna. Något snabbt beslut om att dra i gång den formella ansökningsprocessen blev det dock inte.

"Det måste tas hänsyn till alla medlemmars säkerhetsintressen. Vi är fast beslutna att arbeta igenom alla frågor och nå en snabb slutsats", hälsar en Natokälla via mejl till finländska nyhetsbyrån STT efter mötet slut.

Vägen in i Nato

(TT)

När Natoländerna godkänt en inträdesansökan har det tidigare tagit mellan sex månader och ett år för länderna att formellt också ratificera det så kallade inträdesprotokollet. Snabbast – cirka fyra månader – gick det på 1950-talet när Turkiet, Grekland och dåvarande Västtyskland blev medlemmar.

Så här har det gått vid de tre senaste utvidgningarna:

Albanien och Kroatien (nio månader och 22 dagar): protokollen klara den 9 juli 2008, första ratificeringen gjord av Ungern den 15 september 2008, sista av Nederländerna den 17 februari 2009, fullt medlemskap från den 1 april 2009.

Montenegro (ett år och 17 dagar): protokollet klart den 19 maj 2016, första ratificeringen av Island den 23 juni 2016, sista av Spanien den 18 maj 2017, fullt medlemskap från den 5 juni 2017.

Nordmakedonien (ett år, en månad och 23 dagar): protokollet klart den 6 februari 2019, första ratificeringen av Grekland den 15 februari 2019, sista av Spanien den 17 mars 2020, fullt medlemskap från den 27 mars 2020.

Källor: Nato, Radio Free Europe/Radio Liberty, USA:s utrikesdepartement.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingNatos generalsekreterare Jens Stoltenberg tar emot den svenska ansökan om medlemskap i Nato från Sveriges ambassadör Axel Wernhoff. Foto: Johanna Geron/AP/TT
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tar emot den svenska ansökan om medlemskap i Nato från Sveriges ambassadör Axel Wernhoff. Foto: Johanna Geron/AP/TT
Inrikes

Natoansökan inne – men Turkiet håller emot

Owe Nilsson och Wiktor Nummelin

Sverige och Finland har nu lämnat in sina ansökningar om medlemskap i Nato. Men någon snabb process som planerat blir det inte på grund av Turkiet.

Efter överlämnandet tidigt på onsdagsmorgonen samlades Natomedlemmarnas ambassadörer för ett första möte om ansökningarna. Något snabbt beslut om att dra i gång den formella ansökningsprocessen blev det dock inte.

"Det måste tas hänsyn till alla medlemmars säkerhetsintressen. Vi är fast beslutna att arbeta igenom alla frågor och nå en snabb slutsats", hälsar en Natokälla via mejl till finländska nyhetsbyrån STT efter mötet slut.

Vägen in i Nato

(TT)

När Natoländerna godkänt en inträdesansökan har det tidigare tagit mellan sex månader och ett år för länderna att formellt också ratificera det så kallade inträdesprotokollet. Snabbast – cirka fyra månader – gick det på 1950-talet när Turkiet, Grekland och dåvarande Västtyskland blev medlemmar.

Så här har det gått vid de tre senaste utvidgningarna:

Albanien och Kroatien (nio månader och 22 dagar): protokollen klara den 9 juli 2008, första ratificeringen gjord av Ungern den 15 september 2008, sista av Nederländerna den 17 februari 2009, fullt medlemskap från den 1 april 2009.

Montenegro (ett år och 17 dagar): protokollet klart den 19 maj 2016, första ratificeringen av Island den 23 juni 2016, sista av Spanien den 18 maj 2017, fullt medlemskap från den 5 juni 2017.

Nordmakedonien (ett år, en månad och 23 dagar): protokollet klart den 6 februari 2019, första ratificeringen av Grekland den 15 februari 2019, sista av Spanien den 17 mars 2020, fullt medlemskap från den 27 mars 2020.

Källor: Nato, Radio Free Europe/Radio Liberty, USA:s utrikesdepartement.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024