Modemiljarder ska bygga upp Notre-Dame
Miljarder från bland annat modeindustrin ska bidra till att bygga upp den eldhärjade katedralen Notre-Dame. Foto: Francisco Seco/AP/TT


Modemiljardärer, riskkapitalister och en gammal koloni. Givarna övertrumfar varandra med miljoner till återuppbyggnaden av Notre-Dame.

Branden i katedralen innebär ett gyllene tillfälle att putsa sitt varumärke, anser en expert på filantropi.

När Arne Leeb såg tornspiran i katedralen Notre-Dame i Paris falla på tv återuppväcktes minnen från en annan kyrkobrand för 29 år sedan, nämligen den i Katarina kyrka i Stockholm. Då som nu strömmade donationer från företag och privatpersoner in.

– Det var en otrolig kraft, alla ville hjälpa till med återuppbyggnaden, berättar Arne Leeb som var en av grundarna till stiftelsen Rädda Katarina som bidrog till att kyrkan står där den gör.

Katarina kyrka i Stockholm. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Miljardbidrag

Då var familjen Wallenberg bland de största givarna. Nu finns flera franska modemiljardärer bland dem som först meddelade sitt stöd för återuppbyggnaden av den 850 år gamla katedralen.

Bernard Arnault, som bland annat äger modehuset Louis Vuitton, skänker 200 miljoner euro till arbetet, motsvarande 2,1 miljarder kronor. Familjen Bettencourt Meyer, som äger L'Oréal, bidrar med samma summa medan François Pinault, som grundat PPR där bland annat Gucci och Puma ingår, skänker 100 miljoner euro. Vidare skänker franska oljekoncernen Total 100 miljoner euro. Och ytterligare ett dussintal franska företag bidrar med belopp i tiomiljonersklassen, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Den franske miljardären Bernard Arnault. Foto: Christophe Ena/AP/TT

Mer än lyx

Enligt Pontus Braunerhjelm, forskningsledare på Entreprenörskapsforum och professor i nationalekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan och Blekinge Tekniska Högskola, innebär donationerna fördelar för såväl mottagare som givare.

– Det är ett ganska snabbt sätt att få loss kapital för att påbörja återuppbyggnaden. För företagen bidrar det till att bygga ett varumärke som står för något annat än att bara sälja lyxartiklar.

Enligt Braunerhjelm har förväntningarna på att företag tar ett samhälleligt ansvar ökat under senare år.

– Det är svårt att tänka sig ett bättre tillfälle att tydliggöra det än i det här sammanhanget.

Även flertalet organisationer, länder och företag inom och utom Frankrikes gränser har öppnat plånboken, vilket föranlett Paris borgmästare Anne Hidalgo att föreslå en internationell givarkonferens för att koordinera pengalöftena. Bland annat bidrar amerikanska Apples vd Tim Cook med en okänd summa pengar medan hans landsman, riskkapitalmiljardären Henry Kravis, skänker 10 miljoner dollar, rapporterar public servicekanalen NPR.

Miljarder från bland annat modeindustrin ska bidra till att bygga upp den eldhärjade katedralen Notre-Dame. Foto: Francois Mori/AP/TT

Gammal koloni bidrar

Donationerna kommer även från den ideella sfären. New Yorkbaserade välgörenhetsorganisationen French Heritage Society erbjöd sig snabbt att hjälpa till medan privatpersoner startat egna insamlingar på så kallade crowdsourcingplattformar.

Vidare bidrar staden Paris med cirka 50 miljoner euro till återuppbyggnaden medan huvudstadsregionen Île-de-France donerar 10 miljoner euro, rapporterar SVT. Detta matchas av den ungerska staden Szeged som ger lika mycket pengar medan den forna kolonin Elfenbenskusten skänker ett bidrag av okänd storlek, skriver webbtidningen The Local.

Frankrikes president Emmanuel Macron har sagt att den historiska byggnaden ska restaureras inom fem år. Experter betvivlar dock att det går så snabbt. På frågan om donationerna är avgörande för återuppbyggnadsarbetet svarar Braunerhjelm:

– Jag tror att man hade klarat det ändå, men med de här insatserna kan man komma i gång mycket snabbare.

(Helen Preutz/TT)

Fakta

Katedralen Notre-Dame

(TT)

Katedralen i Paris började byggas 1163 under kung Ludvig VII:s regeringstid och tog runt 200 år att färdigställa. Den formgavs av Maurice de Sully.

Notre-Dame utgjorde ett viktigt led i den franska katedralgotik som växte fram under andra halvan av 1100-talet. Särskilt stor betydelse fick strävbågarna samt tvärskeppsfasaderna från 1250-talet. Interiören förändrades under påverkan av 1600-talets klassicism.

Under franska revolutionen slogs bland annat den västra fasadens kungaskulpturer sönder. 1845–64 genomfördes en rekonstruktion efter vilken Notre-Dame åter tett sig som en helhet.

Notre-Dame har klassats som ett världshistoriskt monument av FN. Katedralen har omkring 12–14 miljoner besökare om året.

Byggnaden pryds av skulpturer av mytologiska varelser, så kallade gargoyler, som ofta är sammansatta av flera djurkroppar. Den mest kända av dem är "Stryge", en demonliknande varelse som ser ut över Paris och vilar ansiktet i händerna.

Katedralen var skådeplatsen för Victor Hugos berömda roman "Ringaren i Notre-Dame" från 1831, där den "puckelryggade" huvudpersonen Quasimodo finner en fristad i katedralen där han anställs som klockringare.

Källor: Nationalencyklopedin och Reuters