Nedskräpningen i svenska städer fortsätter att öka.
Majoriteten av det som slängs på marken är tobaksskräp, men också mycket plast som till slut riskerar att brytas ned till mikroplast och hamna i hav och sjöar.
Mellan 2015 och 2016 har den genomsnittliga nedskräpningen ökat med 13 procent i de kommuner som mäter skräp i samarbete med organisationen Håll Sverige Rent och Statistiska centralbyrån (SCB).
I genomsnitt hittades sex skräpföremål per tio kvadratmeter i de tolv svenska städer som deltar i mätningen. Nästan 80 procent av skräpet är tobaksrelaterat. Under en mätning som gjordes i en park i Stockholm i juni visade det sig att det varje dag kunde finnas uppemot 30 000 fimpar på marken.
– För förpackningar finns ju ett producentansvar men fimpar ingår inte i det ansvaret. Vi tycker att tobaksindustrin borde ta mer ansvar för sina produkter.
De kunde till exempel erbjuda sina kunder en fickaskkopp att bära med sig, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.
Okända konsekvenser
Plast är ett annat växande skräpproblem som enligt Johanna Ragnartz till viss del handlar om att våra livsstilsmönster har förändrats.
– Fler bor i tätorter och vi äter och dricker ute på stan.
Bland plastskräpet finns till exempel plastpåsar, sugrör och kaffemuggar. Om detta inte tas om hand utan slängs på marken finns risk att plasten i slutändan bryts ned till mikroplast och hamnar i sjöar och hav.
– Konsekvenserna av det har vi bara sett början av och man vet inte hur stor skada det kan göra, säger Johanna Ragnartz.
Egen insats
Men det finns saker som var och en kan göra för att minska nedskräpningen. Nummer ett är förstås att själv inte skräpa ner.
– Sedan kan man ju också säga till andra som skräpar ned eller själv plocka upp skräp man ser.
Johanna Ragnartz tycker också att man ska fundera över sin egen konsumtion. Behöver jag verkligen en plastpåse till löken? Är ett sugrör helt nödvändigt i min dricka?
– Det finns många saker man kan göra som inte är så svårt. Men det kanske kräver att man ändrar sitt eget beteende.
(TT)
