Personer som döms för hedersbrott är oftast män, födda utanför Sverige, runt 40 och i hög grad lagförda för tidigare brott.
Resultaten i en ny studie innebär att Kriminalvården kan komma att ändra inriktning i sitt arbete med att förebygga hedersvåld.
Kriminalvården presenterar i dag ett delresultat i ett stort forskningsprojekt kring personer dömda för olika typer av hedersrelaterade brott. I studien har man identifierat 97 personer som dömts för den typen av brottslighet, och jämfört personernas data med en matchande del av befolkningen, samt personer som dömts för våldsbrott mot barn, sin partner och övriga våldsbrott.
– Det finns ganska stora kunskapsluckor kring personer som dömts för hedersvåldsbrott. Och vi ville se om det finns något särskilt vi ska göra för den här gruppen vad gäller behandling, prevention och hur man graderar återfallsrisk, säger Jenny Yourstone, forskningsledare på Kriminalvården.
Många lågutbildade
Vilka är då de som döms för hedersbrott?
En stor majoritet, 93,8 procent, är män. Strax över 90 procent av dem är födda utanför Sveriges gränser, men de har i genomsnitt vistats i Sverige i nästan 14 år. Strax över hälften av dem har en partner, och i genomsnitt 2,4 barn. Bara drygt hälften av dem har läst färdigt gymnasiet eller vidare på högskolenivå, och strax under hälften av dem arbetar eller studerar.
Men det är medelåldern på 41 år, att nästan en tredjedel av dem tidigare haft kontakt med psykvården och att 60 procent lagförts för någon typ av brott innan hedersbrottet begåtts, som framförallt förvånar Kriminalvårdens forskare.
– De är lite äldre än vad vi trott, de är mer lagförda än vad vi trott och de har haft högre kontakt med psykiatrin än vad vi trott. Många av dem har stressrelaterade diagnoser, och lagföringen ger en indikator på ett normavvikande beteende. Det är väldigt intressanta resultat att titta vidare på, säger Jenny Yourstone.
Liknande bild
Juno Blom är nationell utvecklingsledare för regeringens arbete mot hedersrelaterat våld, och bland annat ansvarig för den nationella stödtelefonen dit drabbade kan ringa. Hon ser många likheter med de personer hon stött på i sitt arbete.
– Jag är förvånad över åldern, och trodde nog att de skulle vara lite yngre. Men vi har haft en upplevelse av att det ser ut så här, särskilt att det handlar om människor med både låg och hög utbildning är en bild vi haft som studien bekräftar. Men nu har vi det svart på vitt, och alla studier som tar oss framåt är oerhört viktiga för vårt arbete, säger hon.
– Samtidigt är det viktigt att tänka på att det här handlar om de dömda, och det är inte alla som utför brotten som har dömts.
"Går inte till Fryshuset"
I jämförelsen med personer som utför andra våldsbrott är den hedersrelaterade gruppen mest lik de människor som dömts för våld mot barn, och inte de som dömts för våld mot sin partner, vilket varit den rådande uppfattningen.
Kriminalvårdens studie kommer nu att gå vidare med djupintervjuer av de dömda.
– Vi är väldigt duktiga på offrets perspektiv i Sverige och mycket av informationen om hedersbrott riktar sig mot unga. Men här ser vi en annan bild. De här personerna är 40 år i normalfallet, och de går inte precis till Fryshuset. Nu blir frågan hur vi når ut till dem i preventivt syfte. Och kan fler poliser identifiera en hedersvåldrisk på ett tidigt stadium så kan man skydda fler potentiella offer, säger Jenny Yourstone.
(TT)
