Stormiga år syns i backspegeln och tuffa utmaningar fortsätter att ruska om EU.

När statsminister Stefan Löfven pratar EU-ideal med studenter gör han det i landet som är på kollisionskurs med EU: Polen - en plats där flera av idealen inte uppfylls.

Vårterminens sista tentor betas av och i den tryckande värmen är en lummig park vid Warszawas universitetsområde ett andningshål för flera studenter. Här bläddras det i anteckningsblock och bland färgglada minneslappar.

Maciek Billewicz, som läser Europeiska studier, ska gå och lyssna på Stefan Löfvens (S) tal. Han ser asylfrågan som Polens allra viktigaste och problematiska EU-fråga just nu.

– Många polacker är väldigt motvilligt inställda till flyktingar. Förmodligen för att vi inte känner dem så bra, därför är vi lite rädda. Det var längesedan det fanns många andra kulturer runtomkring oss, säger han till TT:s utsände.

Tre viktiga principer för EU:s framtid - mervärde för medborgarna, att värna demokratin och en sann samarbetsanda - var Stefan Löfvens röda tråd under talet till studenter, allmänhet och universitetspersonal. Utan att landet nämndes vid namn var Polen lite av en elefant i rummet när Löfven pratade om vikten av samarbete.

Hot om sanktioner

EU-kommissionen hotar fortfarande Ungern, Polen och Tjeckien med sanktioner om inte trion följer överenskommelsen från 2015 och börjar ta emot strandade asylsökande.

– Samarbete innebär att man står bakom gemensamma beslut, inte bara de som passar oss eller våra väljare bäst. EU ska inte förminskas till någon form av bankomat, där man tar ut pengar när det behövs. EU är ett gemensamt projekt med många fördelar, men också skyldigheter, säger Stefan Löfven.

Ännu har varken Polen eller Ungern tagit emot en enda av de 160 000 migranter och flyktingar som EU-länderna beslutade att skicka vidare.

– Man säger att de gärna vill vara med och samarbeta, men inte fysiskt ta emot flyktingar som är en av kärnfrågorna i detta. Det duger inte, det är både Polen och andra länder som inte tagit emot den kvot som man blivit tilldelad. Det duger inte, det är för dåligt, säger Löfven efter mötet med Polens premiärminister Beata Szydlo.

– Om vi inte klarar av det här så försvagas EU.

Oro för vad ett ökat flyktingmottagande kan innebära är något som flera studenter lyfter fram.

– Polen är ett av de sämst utvecklade länderna i EU och vi är nog inte redo att ta emot så mycket folk från andra länder, säger Pamela Zimnicka, som närmar sig slutet på sina juridikstudier.

Rädslan för att asylsökande kan utgöra en säkerhetsrisk finns också, förklarar studenten Maciek Billewicz.

– Samtidigt vet jag att man inte alls kan säga att alla flyktingar är terrorister.

Regeringen kritiserad

Polens regeringsparti Lag och rättvisa har kritiserats hårt för att ha gjort skarpa inskränkningar för den fria pressen och för initiativen för att försöka skärpa abortlagen. Och EU-kommissionen är regeringen i hasorna efter omstridda förändringar i landets författningsdomstol.

Några frågor från pressen tillåts inte under presskonferensen i Beata Szydlos kansli. Men i lobbyn berättar statsminister Löfven att han under överläggningen framhållit mänskliga rättigheter som viktiga fundament i EU-samarbetet och att det är något som alla måste leva upp till.

– Det kvitterar premiärministern. Sedan diskuterar man med EU-kommissionen om tolkningen av detta, säger Löfven.

För studenten Pamela Zimnicka personligen är fri rörlighet det viktigaste med EU, ett mervärde som EU-medborgare för att knyta an till Löfvens ideal. Arbetsmarknaden så här vid examen är inte så ljus som hon trodde att den skulle vara när studierna påbörjades för fem år sedan.

– Att kunna arbeta i andra EU-länder är en stor möjlighet eftersom det är så svårt att få jobb här. På så sätt kan vi utveckla våra studier, karriärer och tjäna mer pengar än här i Polen.

(TT:s utsände iWarszawa)