Ledare: Politikerna kan inte ducka för cementkrisen
Collageillustration: Jens Almroth (Shutterstuck)


Den märkliga kris som svensk cementproduktion plötsligt befinner sig i har varit lite som ett rorschachtest: olika personer har sett väldigt olika saker i den. Oavsett hur – och om – den löses finns givetvis en del lärdomar att dra.

Många har reagerat på själva grundpremissen, att Sverige förlitar sig så totalt på en enda plats för en nyckelråvara för allt från bostäder till infrastruktur till gruvdrift. Den som någon gång varit på själva platsen i Slite kan nog delvis förstå varför. Det är kanske den enda plats på Gotland som man inte blir särskilt glad när man kommer till. Det enorma, hisnande dagbrottet och tillhörande industrimiljö är inget de flesta skulle vilja ha runt knuten.

Det leder också in på den andra frågan, nämligen hur aktivister och boende i området kunnat sätta in en sådan veritabel kniv i veka livet på svensk industri. Men att det finns personer som faktiskt vill rasera hela det moderna industrisamhället, andra som inte tänkt på konsekvenserna, eller återigen andra som helt enkelt bara inte vill ha gruvan på sin bakgård och struntar i resten, borde inte förvåna. Svenskar som sluter sig samman är ganska duktiga på att stoppa olika stora projekt. Fråga dem som försöker bygga bostäder eller infrastruktur i de ännu kvarvarande lite grönare områdena kring huvudstaden.

Frågan är då om alltsammans kan läggas vid Socialdemokraternas fötter? Har partiet, som bland sina medlemmar räknar sådana som själva gärna benämner sig med förledet ”betong”, verkligen sovit på sin vakt? Tja, det beror väl på ens perspektiv. Dagens Industri gav i en ledare en tämligen hård känga till näringsminister Ibrahim Baylan, men vi får ju aldrig veta om en moderat, centerpartistisk eller sverigedemokratisk minister hade varit mer på tårna.

Somliga, som den gotländske centerpartistiske riksdagsledamoten Lars Thomsson som skrev en debattartikel i SvD, har passat på att väcka frågan om hur hela miljöbalken borde ses över. Den rättsliga frågan är så klart intressant, och den kommer i samma veva som flera kommentatorer börjat väcka frågan om en seriös översyn av brottsbalken. Kanske är det inte bara Sveriges fysiska infrastruktur som verkligen behöver en upprustning, utan även den juridiska?

Alla ovanstående perspektiv, och fler därtill, kan ha sina poänger, men en bredare poäng kan vara att konstatera att politik faktiskt är att vilja. Att den här krisen aldrig hade kunnat uppstå för ens 30 år sedan är nog de flesta överens om. Frågan är dock om detta inte till stor del beror på att hela politikerklassen bitvis abdikerat mentalt. Man anser numera att saker är frågor för domstolarna eller marknaden. Men som visats gång efter annan kan vissa saker inte lämnas till ett rättssystem som per definition aldrig ser till det större utan bara detaljerna, eller till en marknad som opererar utifrån kvartalsrapporternas logik.

Så hade heller aldrig en äkta “betongsosse” från rekordåren resonerat. Vi må vara kritiska mot delar av den sköna nya värld som smälldes upp över hela landet. Norrmalmsregleringen har väl till exempel ganska få fans i dag. Och vi kanske inte heller alltid hade gillat hur Hjalmar Mehr och hans generationskamrater agerat om de suttit vid de nationella spakarna nu, men slut på betong hade vi knappast haft. De hade inte låtit sig hindras av miljöbalkar eller något annat heller, för den delen. De hade funnit en väg för att säkerställa det som de bedömde vara av största vikt.

Men det betyder inte att alla blir glada. För i slutänden är grundvatten och miljö legitima intressen. Liksom svensk industris fortlevnad. Det finns inte alltid lösningar som innebär att man slipper trampa rätt rejält på något intresse. Och just att göra dessa avvägningar, och sedan stå för dem inför historien och medborgarna, är politikers främsta uppgift. Det är faktiskt hela skälet till att vi ens har politiker. Så vad som än händer i den här frågan kommer våra riksdagsmän och ministrar inte att med hedern i behåll kunna passa den vidare till någon annan. Den ligger obevekligt på deras bord.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!