Kommuner tillhandahåller gratis energi och klimatrådgivning, bankerna delar ut (för stunden) fördelaktiga gröna lån och staten subventionerar vindkraftsturbiner och laddboxar till elbilar för privatpersoner.

Emellertid, varför tycks den gröna politikens ekonomiska kalkyler sällan hålla streck i praktiken, vare sig för hushåll, företag eller samhället i stort?

Under påtryckningar från Parisavtalet och agenda 2050 söker energisektorn kontinuerligt nya, goda och miljövänliga alternativ för att tillhandahålla el. ”Agrivoltaisk” har till exempel tagit sig in i 2022 års nyordslista och syftar på kombinationen av jordbruk och solkraft, och många hushåll investerar i dagsläget i solceller i förhoppning om att göra en insats för klimatet. Att hålla fast vid sitt gamla oljeslukande, uråldriga Volvoåbäke, anses allt mer som en egoistisk, orättfärdig och näst intill ond gärning.