Tolv procent av undersköterskorna och runt tio procent av läkarna tvingas sluta när Karolinska Universitetssjukhuset drar åt svångremmen ytterligare.
– Vi är bestörta, upprörda, förbannade, säger Catharina Häggbom, förhandlingschef för det lokala Kommunalfacket.
Enligt sjukhuset är varslet en effekt av att mycket vård har lagts på andra enheter. Uppdraget är smalare. Men patientsäkerheten ska inte påverkas, lovar ledningen.
Det senare håller läkarna och undersköterskorna absolut inte med om.
– Att plocka bort 350 personer när vi redan ser att de som finns inte räcker, säger Catharina Häggbom och pekar på det omfattande övertidsarbetet som enligt henne uppgår till motsvarande 520 heltidsanställningar.
Arbetsmiljön för de anställda liksom patienternas väl och ve kommer att hamna i kläm.
– Jag har svårt att se att det här är realistiskt att genomföra, säger Häggbom.
Tidigare varsel
Förutom att 350 undersköterskor försvinner varslar sjukhuset även 250 läkare.
– Det här kommer att få effekt på den vård vi kan producera och på patientsäkerheten, säger Yvonne Dellmark, ordförande för Karolinskas Läkarförening.
Varslet om vårdpersonalen ska läggas till det tidigare från i våras, då 550 administrativa tjänster varslades om uppsägning.
Vård till ett värde av 950 miljoner kronor har flyttats från Karolinska samtidigt som personalstyrkan har ökat, enligt sjukhuset.
Räckte inte
Helårsprognosen visar på ett resultat på minus 1,6 miljarder kronor. Varslet beskrivs därför av sjukhusdirektör Björn Zoëga som "ofrånkomligt". Karolinska har försökt få ekonomin att gå ihop med andra metoder än att varsla vårdpersonal, men det räckte inte, säger Zoëga till TT.
– Vi nådde inte hela vägen så vi var tvungna att göra den här tråkiga grejen.
TT: Kan man ta bort 250 läkare utan att det påverkar, det låter drastiskt?
– Det är mellan 8 och 9 procent av läkarna. Det är klart att det är mycket men vi har gjort en preliminär bedömning att vi kan göra detta och ändå fortsätta med det uppdrag vi har fått av våra ägare.
TT: Vad gör dessa läkare i dag som ni inte behöver framöver?
– Det är inte så att vi kan säga att de här läkarna inte gör någonting. Vi måste göra saker annorlunda. Det blir tuffare för vissa andra som måste ta över vissa arbetsuppgifter, men vi har inget val.
Ekonomiskt feltänk
Yvonne Dellmark menar att grundproblemet är ett feltänk i den ekonomiska styrningen av vården. En alltmer uppsplittrad vård blir dyrare. Att ha specialistvård 24 timmar om dygnet blir dyrt när det inte finns annan verksamhet att ägna sig åt när det är lugnare. Ett resursslöseri helt enkelt, enligt Yvonne Dellmark.
– Grundansvaret för det här ligger hos politikerna, säger Catharina Häggbom.
Totalt arbetar 15 300 personer inom sjukhusets verksamheter.
(Olle Lindström/TT)
(Ola Westerberg/TT)
