USA:s president Joe Biden har lovat att kapa USA:s utsläpp av växthusgaser med 50 procent från 2005 års nivåer innan 2030. Det meddelade han under ett virtuellt toppmöte med 40 världsledare, inklusive Kinas och Rysslands.

Det nya målet dubblar i praktiken USA:s tidigare mål, som etablerades under Barack Obamas presidentskap 2015, när han skrev under Parisavtalet för USA.

Det nya målet "är en del av presidentens fokus på bättre återuppbyggnad, på ett sätt som kommer att skapa miljontals välbetalda, fackanslutna jobb, säkra ekonomisk konkurrenskraft, främja miljörättvisa och förbättra hälsa och säkerhet för människor över hela USA", enligt Vita huset.

Förre presidenten, Donald Trump, tog USA ur Parisavtalet, och valde en annan väg mot hållbarhet. Utsläppen minskade under Trumps tid som president, men somliga menar att minskningen var för liten, och Biden har pressats att vidta mer radikala åtgärder.

USA gick med i Parisavtalet igen samma dag som Biden tillträdde, och han säger att han vill att landet ska uppnå ett nettoutsläpp på noll 2050. Nollnetto betyder här att alla växthusgasutsläpp ska balanseras med lika mycket avlägsnande av växthusgaser.

Det nya målet är både tekniskt och politiskt ambitiöst, enligt Flavio Lehner, klimatolog och docent vid Cornelluniversitetet.

– Det verkar svårt att nå målet utan särskilda nya regler och ekonomiska incitament. Men sådana är traditionellt sett svåra att få på plats, och nå effekter med, under en så kort period som mellan nu och 2030. Och det finns alltid den politiska osäkerhetsfaktorn när man byter administration, säger han.

Amerikaner kan finna det mer tilltalande att prioritera alternativa energikällor som solkraft än att ha koldioxidskatt, men enligt Lehner är det svårt att snabbt få bort koldioxid utan något slags koldioxidskatt.

Nick Loris, ekonom på tankesmedjan Heritage Foundation, ifrågasätter kostnaden för att nå målen.

– Ett mål som drivs av subventioner och regler kommer att kosta skattebetalarna och energikonsumenterna pengar, utan att egentligen göra något för klimatet. Det vore bättre om USA tog ledningen genom att införa fri företagsamhet. Tar man bort de statliga hindren för energiinnovation så skulle det skapa en starkare ekonomi, och i sin tur renare miljö, säger han.

Bidenadministrationen planerar att minska utsläppen genom att minska bilavgasutsläppen och öka energieffektiviteten, samt ge stöd åt industrin att gå över till vätgas för energi.

Nathaniel Keohane på Environmental Defense Fund sade i ett uttalande att klimatmålen kan nås "via flera olika vägar med hjälp av redan existerande teknik".

Den republikanska kongressledamoten Cathy McMorris Rodgers, som sitter i energi- och handelsutskottet, menar dock att USA redan är världsledande inom utsläppsminskning, och att man genom att ytterligare öka sina åtaganden kan skada sin konkurrenskraft på ett sätt som skulle gynna Kinesiska kommunistpartiet, som släpper ut mest koldioxid i världen.

Biden har gjort klimatet till en högprioriterad fråga och utsett förre utrikesministern John Kerry till sin klimatchef. Klimatet betonas också i Bidens nya infrastrukturförslag genom finansiering av laddstationer för elbilar och solkraftsindustrin.

USA:s administration för energiinformation gör prognosen att med nuvarande takt kommer så kallad förnybar energi, som vind- och solkraft, att producera 42 procent av USA:s el 2050.

– USA är tillbaka i matchen. Det stämmer att vi har förlorat tid. Men USA ser på det här som ett enormt tillfälle att byta till ren energi. Vi hoppas att Kina och andra länder ser på det på samma sätt, sade Gina McCarthy, klimatrådgivare till Biden, på en podcast med USA:s public service-bolag NPR.

Efter Bidens uttalande har även Japan sagt att man kommer att kapa sina utsläpp av växthusgaser med 46 procent från 2013 års nivå innan 2030.

American Petroleum Institute, en lobbygrupp för oljeindustrin, har sagt att man stödjer Parisavtalets mål. Även kärnkraftslobbyn i USA har uttalat sitt stöd, men påpekar att kärnkraft, som ger stabil, koldioxidfri el 24 timmar om dygnet, måste räknas in i ekvationen.

Enligt International Energy Agency, en grupp som främst finansieras av USA och Japan, kommer utsläppsnivåerna i världen att öka med 1,5 miljarder ton i år, vilket är den näst högsta ökningen i historien. 

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.