Planer på enorm ökning av elanvändningen för att göra stål med vätgas har presenterats. Detta ska ske samtidigt som Sverige i dag har brist på planerbar el. Hittills har de inblandade företagen undvikit att svara på frågan om hur denna el ska produceras. Misslyckas satsningen torde skattebetalarna få bekosta kalaset.

Att inom Sveriges gränser erövra Finland åter.” Så skaldade Esaias Tegnér i dikten Svea år 1811 efter förlusten av den östra rikshalvan två år tidigare. Planerna på vätgasbaserat stål i norra Sverige har åtminstone en likhet med dikten: dessa satsningar kräver ny el motsvarande hela Finlands el i dag, och detta ska byggas på bara 20 år.

Ståltillverkning står för runt åtta procent av koldioxidutsläppen i världen, att jämföra med tolv procent från biltrafik. Det förefaller rimligt att anta att punktinsatser mot några få stora utsläppskällor i form av stålverk borde ge mer utbyte för insatsen än att satsa på ny teknik för miljontals små utsläpp från exempelvis personbilar. Därmed är själva idén att producera stål med vätgas mycket intressant, och det är rimligt att göra betydande ansträngningar i denna riktning.