Jag är mycket orolig att vår demokratiska värdegrund är satt ur spel och att våra politiker har en tendens att vika sig för Kinas protektionism.
I samband med att Xi Jinping tillträdde som president 2013 offentliggjorde han sina ambitioner att genomföra projektet "den nya sidenvägen". Tanken med projektet är att skapa en ny världsordning genom frihandelsavtal och infrastrukturprojekt med hela 68 länder inom Asien, Afrika och Europa.
Kina är sedan ett decennium EU:s främsta handelspartner, och det är ingen hemlighet vilken agenda Kinas makthavare har när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter, och att man villkorar denna agenda i handelsavtal med andra länder. Enligt Amnesty International framgår att Kina öppet deklarerar att mänskliga rättigheter är ett västerländskt påhitt, och att ett globalt samarbete med en part som har denna inställning skulle kunna resultera i brott mot de mänskliga rättigheterna globalt.
Det finns fler exempel där Kina straffat länder som stödjer en demokratisk värdegrund, och det fick bland annat Nobelkommittén erfara när den kinesiska aktivisten Liu Xiaobo tilldelades Nobels fredspris 2010. Kina lade direkt ett handelsavtal på is med Norge och normala diplomatiska förbindelser bröts under sex år. Efter kraftfulla påtryckningar från Kina kröp den norska regeringen till korset och förband sig att ”respektera Kinas suveränitet och territoriella integritet och att man inte stödjer åtgärder som undergräver bilaterala förbindelser”. Detsamma gäller fredspristagaren Dalai Lama som blev portad av statsminister Erna Solberg från Höyre 2014, där den norska regeringen samtidigt deklarerade att man fullt ut respekterar Kinas utvecklingsmetoder och samhällssystem och lovprisar landets historiska utveckling. Man klargjorde också att det norska folket delar Kinas oro över Nobels fredspristagare.
I Sverige har vi en tradition av demokratisk värdegrund där vi värnar om mänskliga rättigheter och detta var också en grundpelare för bildandet av ett europeiskt samarbete.
För någon vecka sedan debatterade man i riksdagen om EU-kommissionens arbetsprogram för 2018 och det fanns inget av riksdagspartierna som yppade ett enda ord hur vi skall bibehålla våra demokratiska principer mot en stormakt som Kina som använder politiska påtryckningar för att vi i tysthet skall acceptera en för oss odemokratisk värdegrund.
Är vi verkligen villiga att acceptera att ekonomiska intressen skall vara överordnat mänskliga rättigheter?
Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna.
