Tyska Natalie gjorde uppror mot världen omkring sig, men bakom den tuffa fasaden fanns en ständig rädsla. En dag hittade hon en lösning som hjälpte henne att bli en lycklig och ansvarstagande kvinna. Läs hennes berättelse här.

Natalie växte upp i Tyskland med sin mamma och sina två bröder. Familjen flyttade ofta, och det ledde till att det började det gå sämre för henne i skolan. Hon kom efter och började så småningom att skolka.

Hon hamnade till och med i fosterfamilj, men flyttade ut när hon fortfarande var tonåring. Hon började jobba.

Natalie hade ingen pappa under uppväxten och hon kände att hon var tvungen att vara stark och tuff. Hon hade killkläder på sig och kort, färgat hår. I öronen, näsan och läppen hade hon piercings.

”Jag kände att jag var stark och ville visa det”, säger hon. ”Men egentligen kände jag mig inte trygg och oroade mig för att jag skulle bli skadad. Jag har fått se våld i hemmet och var orolig för att det skulle hända mig också. Jag var särskilt rädd för att någon man skulle göra mig illa och trodde inte att det fanns någon trygg plats i världen.

 

Vid 16 års ålder började hon röka och dricka. Hon brydde sig inte så mycket om någonting och kände sig vilsen. Djupt inom sig visste hon ändå att det måste finnas något mer i livet än bara den dagliga kampen.

”Jag frågade ofta mig själv varför livet var så här och vad meningen med livet var. Svårigheter och frustration kan inte vara allt i livet. Det måste finnas en anledning, det var jag säger på”, säger Natalie.

Som andra trodde hon att livet bara handlade om att tjäna pengar och att ha det bra. Hon kunde inte se någon nytta med att hjälpa andra eller att arbeta hårt, men hon ville för den delen inte avsiktligt vara en dålig människa.

”Precis som många andra i min ålder tänkte jag aldrig att det skulle vara mitt mål att vara en god människa, eftersom jag inte förstod poängen med det. Jag tänkte att det räckte att inte vara en dålig människa”, säger hon.

Ändå fortsatte tanken på meningen med livet att gnaga i henne och på sin lediga tid sökte hon efter svar.

 

En dag i april 2010 stötte hon på en hemsida för en kinesisk, andlig metod, som heter Falun Dafa. Hon läste att den består av fem meditativa övningar och att den lär ut hur man följer principerna sanning, godhet och tålamod.

Hon fick också reda på att Falun Dafa-utövare i Kina förföljs svårt av det kinesiska kommunistpartiet sedan 1999 på grund av sin tro. De fängslas, torteras och till och med dödas.

Hon ställde sig själv frågan ”Varifrån fick de här människorna modet att möta en sådan grym förföljelse? Jag kan inte föreställa mig att någon skulle kunna stå fast vid sin tro och visa sådan kraft och ett sådant mod!”

”Mysteriet var löst”, säger Natalie. ”Allt föll på plats och jag förstod genast vad jag hade hittat. Jag var så glad att det inte går att beskriva med ord. Jag upptäckte att livets mening är att följa sanning, godhet och tålamod och att vara en god människa.”

När hon hittade svaret på sin fråga lyftes den tunga börda som hon hade burit på. ”Stressen i hjärtat försvann! Jag kände mig så avslappnad. Det är sant att det finns en mening med livet,” säger hon.

”Många människor har ställt den här frågan men har slutat att leta efter svaret. Vi accepterade vad samhället sade till oss, ”Lev ett bättre liv. Njut av allting. Se till att kroppen får sina behov tillfredsställda.” Efter att jag hade läst Falun Dafas böcker förstod jag med en gång att sanning, godhet och tålamod är rätt svar på mina frågor. Det är en sådan människa jag vill vara.”

Natalie tog till sig de principerna och märkte hur saker och ting förändrades i hennes liv. Hon blev optimistisk och utåtriktad. Relationen med hennes mamma blev harmonisk och hon började sätta andras behov framför sina egna.

”Mamma är så glad över min förändring. Hon berättar ofta för vår släkt och våra vänner att hennes dotter blev en ansvarstagande ung kvinna efter att ha börjat med Falun Dafa”, säger hon.

”Jag brukade skratta när andra råkade illa ut, till exempel om de snubblade på något eller gnabbades med varandra. Efter att jag började med den här självförbättringen har jag kunnat släppa de dåliga tankarna. Jag slutade vara petig med vilka sysslor jag skulle göra hemma eller vilka uppgifter jag ville ha på arbetet. Jag fortsatte att vara vänlig mot de som behandlade mig illa. När jag stöter på konflikter så tänker jag positivt. Det här är en känsla jag aldrig har upplevt tidigare.”

När någon spred rykten om henne hade hon tidigare blivit arg och börjat bråka med den personen, men nu tycker hon istället synd om dem eftersom hon förstår att de kan ha sagt de sakerna för att de känt sig arga eller sårade.

”Jag insåg att det här var en prövning för min karaktär, så jag brydde mig inte om det. Jag var sympatisk”, säger hon. ”Jag är så glad att jag kunde hantera det på ett bra sätt.”

Natalie är säker på att om hon inte hade stött på Falun Dafa så kunde hon ha hamnat i fängelse, eller något ännu värre. Nu är hon inte längre rädd, och efter sju år med Falun Dafa så är hon säker på sig själv.

”Jag är inte rädd som jag var förut och jag känner mig trygg när jag följer principerna. Jag känner mig säker varje dag. Jag är verkligen lyckligt lottad.”