Allt sedan tidernas begynnelse har mänskligheten känt till de två mytologiska krafterna kaos och ordning. Kaosets krafter har alltid hotat att undergräva ordningens krafter. Det är utifrån detta motsatsförhållande vi kan förstå den mänskliga moralens fundament: vad verklig godhet och ondska är. Ordningens krafter är goda, kaosets krafter är onda och bör till varje pris bekämpas.
Medan dagens och gårdagens filosofer låtsas att detta motsatsförhållande inte existerar, målar de samtidigt in sig i ett ondskefullt självbedrägeri.
Och som Theodore Dalrymple uttryckte det: Jag misstänker att intellektuella felaktigheter är roten till det mesta som är ont.
