Vetenskap

Här är företaget som chippar sina anställda

Epoch Times

På resebolaget Tui är passerkorten ett minne blott. Sedan i höstas kan en stor del av personalen öppna dörrar på kontoret och betala lunchmaten med hjälp av chipet i handen.

– Vi ville testa ny teknik och lära oss av det, säger vd Alexander Huber.

Idén lanserades vid ett evenemang i höstas, där syftet var att utforska nya digitala tekniker.

– Chippningen var en av de saker vi fastnade för, så vi erbjöd det till våra medarbetare och många hoppade på. Det var ett sätt för oss att jobba med vår nyfikenhet, förklarar Alexander Huber.

85 anställda har valt att få ett chip insatt. Nu används det både till att öppna dörrar, köpa mat på jobbet och logga in på skrivarstationerna.

– Att slippa passerkorten är en ganska stor förenkling för många inklusive mig själv, för jag har ganska lätt att glömma det, säger Huber.

Alexander Huber är en av cirka 4 000 svenskar som har valt att sätta in ett mikrochip i handleden. Foto: Jonas Ekströmer/TT

TT: Har du någon nytta av det utanför jobbet?

– Än så länge inte tillräckligt. Jag hade gärna sett att jag kunde åka tunnelbana, resa och betala med det här. Men det är konsumenten som avgör, och blir kraften i det tillräckligt stor kommer det att kunna lösas.

För Alexander Hubers egen del var beslutet att sätta in ett chip inte på något sätt dramatisk, och ingreppet var smidigt.

– Man känner ett lätt obehag, ungefär som en spruta, det var allt. Och om jag inte vill ha det kvar kan jag alltid ta ut det.

Däremot har chipen fått honom att fundera över vad tekniken kommer att innebära för framtiden.

– Det väcker ett intresse för vad den kan möjliggöra, och vad nästa steg kan vara? Själv hade jag inga större betänkligheter, men jag kan tänka mig att det fanns medarbetare som behövde fundera både en och två gånger. Men det hela är naturligtvis frivilligt.

TT: Är det någon som ångrat sig?

– Nej, det är det faktiskt inte. Men gör någon det är det lätt åtgärdat.

Det fanns däremot invändningar: En del avstod för att de kände obehag inför ingreppet medan andra var bekymrade över datasäkerhetsaspekten, säger Huber.

– Processen är olika för olika personer när det gäller att ta till sig ny teknik. Men ett chip i handen gör självklart inte att företaget vet var du är någonstans, lika lite som ett passerkort gör det. Däremot triggar det många intressanta samtal om vad tekniken kan göra för oss.

4000 svenskar

Hittills har över 4 000 svenskar valt att sätta in ett mikrochip i handen, och intresset växer.

– Den stora fördelen är att man kan knyta sin digitala information till den fysiska och få kontroll över den, säger Biohax Internationals vd Jowan Österlund.

Det svenska företaget Biohax International har arbetat inom området sedan 2013, och erbjuder bland annat evenemang där privatpersoner kan få chip insatta, liksom hjälp till företag att implementera tekniken i sin verksamhet. Vd och grundaren Jowan Österlund har en bakgrund som piercare och när biotekniken dök upp väcktes hans intresse.

– Det är egentligen bara en korsbefruktning av mitt eget yrke, säger han om de biologiska chipen och jämför implantatet med att sätta in en piercing – men "renare och tryggare".

Ersätter kort

Österlund är övertygad om att tekniken på sikt kommer att ersätta alla plastkort och de flesta nycklar. Än så länge är tjänsterna ganska få, men Österlund säger att mycket händer i kulisserna. Biohax International har kontakt med flera utländska företag, men intresset på hemmaplan är särskilt stort. Jowan Österlund säger att svensken är "extrem".

– Vi är ett av världens mest innovativa länder, och jag tror att svenskarna är lite mer nyfikna och öppna för ny teknik, säger han.

Jowan Österlund från Biohax visar upp mikrochipet som sätts in i handen. Foto: James Brooks/AP/TT/Arkivbild

Skepticismen är fortfarande utbredd, men den minskar i takt med att kunskaperna ökar, säger han.

– Folk har lärt sig att det inte rör sig om något statligt kontrollmedel, utan snarare ett hjälpmedel som gör vardagen lite smidigare.

Ökad säkerhet

En vanlig invändning handlar om personlig integritet, och att informationen skulle kunna hackas eller missbrukas. Österlund avfärdar den, och säger att biologiska chip istället ökar säkerheten.

– Det är inget du kan tappa eller bli bestulen på. Allt går visserligen att hacka, men sändarantennen är så liten att signalerna inte når särskilt långt. Vi trycker hårt på att vikten av att skydda sin digitala integritet och skydda sin information.

Enligt Österlund är biologiska chip är också säkrare än fingeravtryck eller ansiktsigenkänning. Om en databas med ansikten eller fingeravtryck skulle hackas kan detta aldrig åtgärdas, påpekar han.

– Det är svårt att ändra ansikten.

Han förstår samtidigt om folk är skeptiska:

– Det är helt sunt att känna skepsis, men den försvinner ofta när man får information om vad det är och vad man faktiskt kan göra med det.

Han inser dock att det inte går att övertyga alla:

– Det finns alltid de som tycker att teknik är farligt – punkt. Men de hade ändå skaffat en pacemaker om det behövdes.

(Daniel Martinsson/TT)

Fakta: Mikrochip i handen

Det lila chippet, ungefär som ett riskorn, är inkapslat i biokompatibelt glas och är inte allergent.

I chipet ligger en krets och en antenn. Det läggs och laddas i en injektor och skjuts in under huden inom loppet av en halv sekund. Vanlig stickplats är mjukdelen mellan tummen och pekfingret.

Chipet är ett passivt chip, vilket innebär att det bara kan aktiveras i närheten av en viss utrustning.

(TT)

Stora skuggor simmar in mot stranden – men vad är det för underliga varelser?

Slav under kommunismen

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

Vetenskap

Här är företaget som chippar sina anställda

Epoch Times

På resebolaget Tui är passerkorten ett minne blott. Sedan i höstas kan en stor del av personalen öppna dörrar på kontoret och betala lunchmaten med hjälp av chipet i handen.

– Vi ville testa ny teknik och lära oss av det, säger vd Alexander Huber.

Idén lanserades vid ett evenemang i höstas, där syftet var att utforska nya digitala tekniker.

– Chippningen var en av de saker vi fastnade för, så vi erbjöd det till våra medarbetare och många hoppade på. Det var ett sätt för oss att jobba med vår nyfikenhet, förklarar Alexander Huber.

85 anställda har valt att få ett chip insatt. Nu används det både till att öppna dörrar, köpa mat på jobbet och logga in på skrivarstationerna.

– Att slippa passerkorten är en ganska stor förenkling för många inklusive mig själv, för jag har ganska lätt att glömma det, säger Huber.

Alexander Huber är en av cirka 4 000 svenskar som har valt att sätta in ett mikrochip i handleden. Foto: Jonas Ekströmer/TT

TT: Har du någon nytta av det utanför jobbet?

– Än så länge inte tillräckligt. Jag hade gärna sett att jag kunde åka tunnelbana, resa och betala med det här. Men det är konsumenten som avgör, och blir kraften i det tillräckligt stor kommer det att kunna lösas.

För Alexander Hubers egen del var beslutet att sätta in ett chip inte på något sätt dramatisk, och ingreppet var smidigt.

– Man känner ett lätt obehag, ungefär som en spruta, det var allt. Och om jag inte vill ha det kvar kan jag alltid ta ut det.

Däremot har chipen fått honom att fundera över vad tekniken kommer att innebära för framtiden.

– Det väcker ett intresse för vad den kan möjliggöra, och vad nästa steg kan vara? Själv hade jag inga större betänkligheter, men jag kan tänka mig att det fanns medarbetare som behövde fundera både en och två gånger. Men det hela är naturligtvis frivilligt.

TT: Är det någon som ångrat sig?

– Nej, det är det faktiskt inte. Men gör någon det är det lätt åtgärdat.

Det fanns däremot invändningar: En del avstod för att de kände obehag inför ingreppet medan andra var bekymrade över datasäkerhetsaspekten, säger Huber.

– Processen är olika för olika personer när det gäller att ta till sig ny teknik. Men ett chip i handen gör självklart inte att företaget vet var du är någonstans, lika lite som ett passerkort gör det. Däremot triggar det många intressanta samtal om vad tekniken kan göra för oss.

4000 svenskar

Hittills har över 4 000 svenskar valt att sätta in ett mikrochip i handen, och intresset växer.

– Den stora fördelen är att man kan knyta sin digitala information till den fysiska och få kontroll över den, säger Biohax Internationals vd Jowan Österlund.

Det svenska företaget Biohax International har arbetat inom området sedan 2013, och erbjuder bland annat evenemang där privatpersoner kan få chip insatta, liksom hjälp till företag att implementera tekniken i sin verksamhet. Vd och grundaren Jowan Österlund har en bakgrund som piercare och när biotekniken dök upp väcktes hans intresse.

– Det är egentligen bara en korsbefruktning av mitt eget yrke, säger han om de biologiska chipen och jämför implantatet med att sätta in en piercing – men "renare och tryggare".

Ersätter kort

Österlund är övertygad om att tekniken på sikt kommer att ersätta alla plastkort och de flesta nycklar. Än så länge är tjänsterna ganska få, men Österlund säger att mycket händer i kulisserna. Biohax International har kontakt med flera utländska företag, men intresset på hemmaplan är särskilt stort. Jowan Österlund säger att svensken är "extrem".

– Vi är ett av världens mest innovativa länder, och jag tror att svenskarna är lite mer nyfikna och öppna för ny teknik, säger han.

Jowan Österlund från Biohax visar upp mikrochipet som sätts in i handen. Foto: James Brooks/AP/TT/Arkivbild

Skepticismen är fortfarande utbredd, men den minskar i takt med att kunskaperna ökar, säger han.

– Folk har lärt sig att det inte rör sig om något statligt kontrollmedel, utan snarare ett hjälpmedel som gör vardagen lite smidigare.

Ökad säkerhet

En vanlig invändning handlar om personlig integritet, och att informationen skulle kunna hackas eller missbrukas. Österlund avfärdar den, och säger att biologiska chip istället ökar säkerheten.

– Det är inget du kan tappa eller bli bestulen på. Allt går visserligen att hacka, men sändarantennen är så liten att signalerna inte når särskilt långt. Vi trycker hårt på att vikten av att skydda sin digitala integritet och skydda sin information.

Enligt Österlund är biologiska chip är också säkrare än fingeravtryck eller ansiktsigenkänning. Om en databas med ansikten eller fingeravtryck skulle hackas kan detta aldrig åtgärdas, påpekar han.

– Det är svårt att ändra ansikten.

Han förstår samtidigt om folk är skeptiska:

– Det är helt sunt att känna skepsis, men den försvinner ofta när man får information om vad det är och vad man faktiskt kan göra med det.

Han inser dock att det inte går att övertyga alla:

– Det finns alltid de som tycker att teknik är farligt – punkt. Men de hade ändå skaffat en pacemaker om det behövdes.

(Daniel Martinsson/TT)

Fakta: Mikrochip i handen

Det lila chippet, ungefär som ett riskorn, är inkapslat i biokompatibelt glas och är inte allergent.

I chipet ligger en krets och en antenn. Det läggs och laddas i en injektor och skjuts in under huden inom loppet av en halv sekund. Vanlig stickplats är mjukdelen mellan tummen och pekfingret.

Chipet är ett passivt chip, vilket innebär att det bara kan aktiveras i närheten av en viss utrustning.

(TT)

Stora skuggor simmar in mot stranden – men vad är det för underliga varelser?

Slav under kommunismen

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024