Tio månader efter Storbritanniens folkomröstnings - ja till att lämna EU - hoppas rest-EU nu kunna slå fast sitt förhandlingsmandat inför utträdet. Modeordet i Bryssel lyder "enighet".

– Och det har vi just nu, säger statsminister Stefan Löfven (S).

En efter en talar de 27 stats- och regeringschefer som samlas i den nya Europabyggnaden i centrala Bryssel om vikten av att visa upp en samlad front i kommande utträdesförhandlingar med Storbritannien.

– Det kommer säkert att bli komplicerat under resans gång. Vi kommer säkert att komma i situationer där vi har olika uppfattningar, men det finns en mycket tydlig ambition att hålla ihop nu och se till att vi får ett ordnat utträde för Storbritannien och en bra relation i framtiden, säger statsministern på väg in till mötet.

Och enighet ska inte ses som något negativt gentemot London, manar EU:s chefsförhandlare, den franske förre utrikesministern Michel Barnier.

– Vi är här för att markera enigheten mellan de 27. Och den enigheten är inte riktad mot Storbritannien. Den är till och med i deras intresse, säger Barnier.

Skilsmässa först

Det förhandlingsmandat som de 27 ledarna ska enas om i dag består av sju sidor med 26 punkter som i grova drag går igenom ordningen för hur förhandlingarna ska gå till och vilka principer som ska gälla.

Tanken är att förhandlingarna sedan ska inledas med att först och främst reda ut själva "skilsmässan": om vilka regler ska gälla för EU-medborgare i Storbritannien och britter i övriga EU, och om vem som ska betala vad.

– Innan vi bestämmer oss om framtiden måste vi reda ut vårt förflutna, säger permanente rådsordföranden Donald Tusk på väg in till dagens möte i Bryssel.

– Vi måste ha ordentliga garantier för alla medborgare och deras familjer - på båda sidor - som berörs av brexit. Det här är vår första prioritet.

Kommissionen har redan förberett en detaljerad lista på medborgarrättigheter som vi vill skydda, säger Tusk.

Svenskt "brobygge"?

Stefan Löfven hoppas att de svenskar som är bosatta i Storbritannien ska få besked om sin framtid redan i höst.

– Vi har flera miljoner människor som är berörda av det här, bland annat 100 000 svenskar, och vi ska se till att de får så bra villkor som möjligt, säger statsministern.

Några problem i dag räknar han inte med.

– Riktlinjerna är nog accepterade av alla. De är noggrant förhandlade och jag ser fram emot att vi kan anta dem, säger Löfven, som hoppas Sverige kan bidra till att förhandlingarna går ordnat till.

– Vi har en väldigt bra relation med Storbritannien och har haft sedan länge. Vi är likasinnade i många frågor och vi har sagt att vi är gärna en brobyggare här. Vi vill ha en bra relation mellan EU och Storbritannien och mellan Sverige och Storbritannien, säger Löfven.

Kommer att kosta

Liknande ord hörs från Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

– Vi vill även i framtiden ha goda relationer till Storbritannien, men vi vill också gemensamt företräda våra intressen. Det har hittills lyckats extremt väl, vilket är en god utgångspunkt för förhandlingarna, säger hon på väg in till mötet.

Frankrikes president François Hollande betonar samtidigt att det brittiska utträdet också är kopplat till att britterna tar sin del av de gemensamma kostnader som finns inom EU.

– Det kommer oundvikligen att bli ett pris och en kostnad för Storbritannien. Det är ett val de har gjort, säger Hollande.

Börjar i sommar

Sverige tillhör de länder som hoppas få igång samtal om EU:s framtida relation till Storbritannien så fort som möjligt. I förhandlingsmandatet heter det att diskussioner om till exempel framtida handelsavtal ska inledas när "tillräckliga framsteg nåtts".

Chefsförhandlare Barnier blir den som kommer att säga till när han tycker att framstegen är tillräckliga och kommer då att föra frågan till ännu ett extrainsatt toppmöte för de 27 ledarna i rest-EU.

Förhoppningen är att utträdesförhandlingarna på allvar ska kunna börja i sommar, så snart som det brittiska nyvalet den 8 juni är överstökat. I Bryssel räknas med åtminstone en förhandlingsrunda i sommar. Därefter lär de tuffare bitarna börja avhandlas under hösten.

Tävling om EMA

Då någon gång ska det även parallellt avgöras var de EU-myndigheter som i dag finns i Storbritannien ska vara placerade framöver.

Sverige är en av många spekulanter på att ta över EU:s medicinska myndighet (EMA).

– Det är klart att där kommer att bli en tävling. Det är många som vill ha den. Sverige har mycket goda villkor, menar vi, för att det ska ligga i Sverige, med vår kompetens, med det kluster som vi har och den sammanordning vi har mellan sjukvård och utbildning och forskning. Men EMA-förhandlingen ligger på sidan och den ska inte in i den här förhandlingen, säger statsministern i Bryssel.

TT: Du ser ingen risk i att det här kommer att smitta av sig på den enighet ni har i övrigt mellan länderna?

– Nej, inte den frågan. Det kommer andra svåra frågor under resans gång, men ambitionen är väldigt tydlig att vi ska ha enhetlighet och en enad förhandling från EU:s sida, säger Stefan Löfven

(Bryssel, TT:s korrespondent)