EU-ländernas ledare är eniga om att dra i gång ett ännu djupare försvarssamarbete. Viktigt för både EU och Sverige, konstaterar statsminister Stefan Löfven (S), som även hoppas på affärer för svensk försvarsindustri.
EU:s stats- och regeringschefer behövde inte lång stund för att klubba stödet till försvarssamarbetet Pesco och EU:s föreslagna nya försvarsfond.
Enigheten var total runt toppmötesbordet i Bryssel.
– Det är ett historiskt steg som tillåter EU att gå mot en djupare integration på försvarsområdet, sade permanente rådsordföranden Donald Tusk på sin presskonferens sedan beslutet som väntat klubbats igenom.
EU-länderna får nu tre månader på sig att enas om en gemensam lista över kriterier och åtaganden, tillsammans med konkreta projekt för att få det här att börja fungera, sade Tusk.
Fylla luckor
Riktigt vad Pesco ska innebära är fortfarande oklart. Tanken är att kunna fylla igen luckor i ländernas och EU:s försvarsförmåga genom att samarbeta exempelvis om materiel, personal och insatser.
Den svenska regeringen har länge varit skeptisk till det utökade försvarssamarbetet, men har nu anslutit sig till anhängarna. Inte minst ser regeringen möjligheter för svensk försvarsindustri att ta del av de pengar som kommer att finnas i försvarsfonden.
Försvarsminister Peter Hultqvist har tidigare varnat för risken att EU-pengar kommer att gå till stora länders försvarsindustri. Men Stefan Löfven känner sig trygg.
– Jag vet att industrin vill ha den här typen av samarbete, säger han.
– Det är viktigt att hålla sig framme. Det är ingenting som bara är för stora länder och de stora spelarna i industrin.
Stefan Löfven betonar också att Sverige själv kan bestämma vilka delar man vill delta i. Inte heller de 22 Natomedlemmarna runt bordet är intresserade av att Pesco ska bli ett överstatligt projekt, där det finns risk för överlappning.
May berättar
Under EU-ledarnas middag skulle sedan bland annat utrikespolitiken diskuteras, liksom läget vad gäller Storbritanniens kommande utträde ur EU.
– I dag kommer jag att lägga fram några av Storbritanniens planer på hur vi tänker föreslå att rättigheterna ska skyddas för EU-medborgare (i Storbritannien) och brittiska medborgare (i EU) när vi lämnar EU, lovade Storbritanniens premiärminister Theresa May på väg in till mötet.
På dagordningen under kvällen står även ett klartecken för vilka regler som ska gälla kring flytten av de två EU-instanser - bankmyndigheten EBA och läkemedelsmyndigheten EMA - som måste lämna sina säten i London då brexit blir verklighet.
Tidigare oenighet är nu på väg att överbryggas, genom att medlemsländerna ges mer tid i höst att tala för sin sak.
Därmed väntas omröstningen om var myndigheterna ska placeras ske först i november, i stället för oktober, uppgav en EU-källa på toppmötet.
(Bryssel, TT)
