loadingSvarta pantrarnas huvudkvarter i Harlem, New York, cirka 1970. I vänstra fönstret syns ett porträtt av Kinesiska kommunistpartiets ordförande Mao Zedong, som influerade den svarta befrielsekampen.Foto: Frederic Lewis/Archive Photos/Getty Images
Svarta pantrarnas huvudkvarter i Harlem, New York, cirka 1970. I vänstra fönstret syns ett porträtt av Kinesiska kommunistpartiets ordförande Mao Zedong, som influerade den svarta befrielsekampen.Foto: Frederic Lewis/Archive Photos/Getty Images
Kultur

Den svarta befrielsekampen och Marx

Sebastian Lindgren

Karl Marx läromästare Moses Hess uttryckte en gång följande tanke: ”Raskampen är primär, klasskampen sekundär.” Denna idé har fått förnyad aktualitet och i synnerhet i USA har rasmotsättningar skickligt utnyttjats för att främja en ideologisk kamp.

Redan på 1920-talet hade det kommunistiska Workers Party of America (WPA) noterat att det fanns betydande revolutionär potential bland USA:s afroamerikanska befolkning. Man menade att rasskillnader utgjorde den känsligaste punkten i landets samhällsstruktur. I WPA:s pamflett American Negro Problems från 1928 kan man till exempel läsa: ”Kampen mot vitt förtryck av de svarta massorna är en del av den proletära revolutionen i Amerika mot kapitalism. Den amerikanska arbetarklassen kan inte frigöra sig från kapitalistisk exploatering utan att frigöra den svarta rasen från vitt förtryck.” 

I pamfletten The Negroes in a Soviet America från 1935 propagerar WPA för en etnisk revolution i USA:s söder. Afroamerikaner menas leva under halvt feodala, halvt slavliknande villkor och målet för kampen måste vara att etablera en svart, separatistisk republik.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingSvarta pantrarnas huvudkvarter i Harlem, New York, cirka 1970. I vänstra fönstret syns ett porträtt av Kinesiska kommunistpartiets ordförande Mao Zedong, som influerade den svarta befrielsekampen.Foto: Frederic Lewis/Archive Photos/Getty Images
Svarta pantrarnas huvudkvarter i Harlem, New York, cirka 1970. I vänstra fönstret syns ett porträtt av Kinesiska kommunistpartiets ordförande Mao Zedong, som influerade den svarta befrielsekampen.Foto: Frederic Lewis/Archive Photos/Getty Images
Kultur

Den svarta befrielsekampen och Marx

Sebastian Lindgren

Karl Marx läromästare Moses Hess uttryckte en gång följande tanke: ”Raskampen är primär, klasskampen sekundär.” Denna idé har fått förnyad aktualitet och i synnerhet i USA har rasmotsättningar skickligt utnyttjats för att främja en ideologisk kamp.

Redan på 1920-talet hade det kommunistiska Workers Party of America (WPA) noterat att det fanns betydande revolutionär potential bland USA:s afroamerikanska befolkning. Man menade att rasskillnader utgjorde den känsligaste punkten i landets samhällsstruktur. I WPA:s pamflett American Negro Problems från 1928 kan man till exempel läsa: ”Kampen mot vitt förtryck av de svarta massorna är en del av den proletära revolutionen i Amerika mot kapitalism. Den amerikanska arbetarklassen kan inte frigöra sig från kapitalistisk exploatering utan att frigöra den svarta rasen från vitt förtryck.” 

I pamfletten The Negroes in a Soviet America från 1935 propagerar WPA för en etnisk revolution i USA:s söder. Afroamerikaner menas leva under halvt feodala, halvt slavliknande villkor och målet för kampen måste vara att etablera en svart, separatistisk republik.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025