Klarar myndigheter att hindra bidragsfusk och samtidigt balansera intressekonflikter när organisationer som Ibn Rushd breddar konceptet folkbildning? Folkbildningsrådet försöker nu förändra bidragssystemet för att hantera båda problemen. Ibn Rushd är inte nöjda.

Studieförbunden förknippas alltmer med fusk och förskingring av allmänna medel. Fallet i Botkyrka avslöjade kopplingar mellan S-toppar, ABF och Vårbynätverket.

I Riksrevisionens granskning från 2022 kunde skattebetalare läsa att deras pengar försvunnit till kriminella grupper och att myndigheter brister i kontroll och uppföljning i alla led.

Men det var inte bara studieförbunden som fick kritik i utredningen. Riksrevisionen bedömde att det fanns brister från studieförbundens utbetalningar och kontroll, via Folkbildningsrådets styrning och uppföljning, till regeringens styrning.

– Det är allvarligt att det finns brister i hur statsbidraget till studieförbunden har använts. Regeringen håller med Riksrevisionen om att kontrollen av statsbidraget behöver stärkas väsentligt, uttalade sig utbildningsminister Mats Persson (L).

Det är allvarligt att det finns brister i hur statsbidraget till studieförbunden har använts.

Mats Persson Utbildningsminister

I Tidöavtalet framgår det att systemet för statsbidrag till folkbildningen ska reformeras. Regeringen har redan beslutat om skärpta redovisningskrav för Folkbildningsrådet. Den förra regeringen tog initiativ till en översyn som fortfarande pågår, och Statskontoret har dessutom fått i uppdrag att kartlägga utbetalningar av statliga stöd.

Att lösa problemen med bidragsfusk är av stort intresse då det årligen betalas ut runt två miljarder kronor till folkbildningsrörelsen. Då är kostnaden för folkhögskolorna borträknad.

Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet, menar att situationen inte är så enkel som att regeringen kan förändra systemet.

– Vi är en ideell organisation med självstyrning som modell. Vår styrelse beslutar vilka som får medlen, men vi styrs av förordningen om statsbidrag till folkbildningen, förklarar hon.

För att stävja fusket har Folkbildningsrådet arbetat fram ett förslag om ett nytt bidragssystem för landets tio studieförbund, varav ABF är det största förbundet. Det nya förslaget är utformat så att det förväntas främja kvalitet, minska volymjakt och öka profileringen av verksamheten. Förslaget innebär att bidraget ska fördelas enligt ett kvalitetsbedömningssystem.

Ett av studieförbunden, som dessutom länge varit föremål för diskussion om fusk, är organisationen Ibn Rushd. Den 31 mars publicerade de ett remissvar där de välkomnade regeringens fokus på kvalitet, men i övrigt var de kritiska till det mesta i förslaget.

I sitt svar skriver de: ”Ibn Rushd ser med stor oro på en bidragsmodell som inte tillräckligt tar i beaktan den motsägelsefulla bild som i dag präglar delar av civilsamhället, där organisationer och trossamfund både lyfts fram som en viktig resurs, men även som en påtaglig risk.”

Ibn Rushd pekar på en motsägelsefull inställning till organisationen, något de har fog för. Det finns flera exempel på att Ibn Rushd blivit utdömda på förhand, vilket visar på en ambivalent hållning från det svenska samhället, inte minst från politiker.

Förra året beslutade en majoritet av politikerna i en av Göteborgs socialnämnder att Ibn Rushd inte var berättigade till några bidrag alls, trots att de lever upp till kraven enligt kommunens egen granskning. Amnesty International Sverige reagerade och ansåg det vara islamofobiskt.

Till Göteborgs-Posten förklarade Agneta Kjaerbeck, SD, varför nämnden röstade emot Ibn Rushd:

– Det tar tid att få förtroende för en organisation som bjuder in personer med antisemitiska och homofoba idéer. Hade man fått välja borde de nästan fått betala tillbaka för de åren de har fått bidrag. Jag saknar uttalandet från Ibn Rushd att de aktivt motsätter sig våldsbejakande extremism.

Även i Uppsala och Linköping har man stoppat bidragsutbetalningar till Ibn Rushd.

Mycket av kritiken mot förbundet bygger på att det är en islamistisk organisation som undviker problem med antisemitism och homofobi och som inte klarar att leva upp till demokratiska krav. Mest uppståndelse orsakade studieförbundet när den tidigare styrelseledamoten Yasri Khan vägrade att skaka hand med kvinnor.

I Folkbildningsrådets demokratiförklaring förtydligas att mottagare av medel ska leva upp till lagens diskrimineringsgrunder, respektera allas lika värdighet och ta avstånd från våldsbejakande extremism.

Ibn Rushd vill representera ett svenskt muslimskt civilsamhälle kring en svensk-muslimsk identitet. Problemet är att de ska balansera många intressen. Dels är det intressen från det svenska samhället, men samtidigt även de olika intressen som skapar spänningar mellan sunnimuslimer, shiamuslimer och sekulära muslimer.

Organisationen sticker ut i debatten, men det är också det förbund som Folkbildningsrådet inledde flest granskningar av 2022. Det har då gällt bristande styrning och kontroll, felaktig inbetalning av kursavgifter och misstänkt avvikelse från statsbidragsvillkoren med fokus på demokrati och mänskliga rättigheter.

När allt kommer omkring är statsbidragsberättigad folkbildning ett intellektuellt och andligt högriskprojekt med oviss utgång”.  

Erik Amnå Professor emeritus

Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap, fick i uppdrag av Folkbildningsrådet att utreda Ibn Rushd och presenterade 2019 studien När tilliten prövas.

Studien pekade ut brister i verksamheten, bland annat för att man undvikit vissa ämnen som antisemitism och homofobi, och att makten över verksamheten delvis är begränsad till ett mindre mansdominerat nätverk.

Kopplingar till Muslimska brödraskapet är ett annat problem som ofta lyfts fram. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har konstaterat att studieförbundet haft kopplingar till Muslimska brödraskapet.

Epoch Times har sökt flera representanter för Ibn Rushd, både nationellt och regionalt, utan att få svar på några frågor. I sitt remissvar uttrycker de däremot vad de anser vara problematiskt med det nya förslaget av bidragssystem.

Den stora frågan enligt Ibn Rushd är att grundstödet förändras så att studieförbunden inte kan bedriva en flexibel verksamhet. De menar att flexibiliteten är av stor vikt för att till exempel kunna vara en resurs för ukrainska flyktingar.

De lyfter också problemet med att inte kunna jobba med personer som har tillfälligt uppehållstillstånd då endast folkbokförda ryms i förslaget. Man pekar på att ett sådant system kan komma att användas för att ange papperslösa. Gällande denna fråga hänvisar man även till en skrivning i Tidöavtalet.

Det som Folkbildningsrådet oftast slagit ner på är frågan om transparens gällande antal kurstimmar och deltagande i kurser. Ibn Rushd är till exempel kritiska till att kulturprogram ska vara publika och öppna för alla, vilket de hävdar riskerar att ”allvarligt undergräva olika samhällsgruppers tillgång till kultur”.

Just nu genomför Folkbildningsrådet en granskning av Ibn Rushd i Huddinge där man misstänker just felaktig inbetalning av kursavgifter och brister i både styrning och kontroll.

Vi gick till ett av dessa miljöföredrag på arabiska, men det var ingen på plats. 

Jonathan Sager Kommunfullmäktigeledamot för Sverigedemokraterna i Kalmar

Samma ambivalenta förhållningssätt som kan skönjas på nationellt plan, finns på lokalt plan.

I Kalmar är förhållandet mellan organisationen och flera politiker spänt. Här samarbetar Ibn Rushd med den sunnimuslimska Islamiska kulturföreningen Salam. På sin webbplats skriver de: ”bland annat kunde Ibn Rushd ge glädjande besked om omstart och ny kraft i kulturföreningen Salam”.

Under 2022 genomförde Ibn Rushd åtta studiecirklar tillsammans med föreningen, bland annat en valsatsning som handlade om hur demokratin och valprocessen fungerar i Sverige.

Förutom bidrag från regionen har de också beviljats medel från kommunen för en klimatutbildning. I ansökan skriver de: "Deltagarna består av personer med utländsk härkomst och majoriteten praktiserar islam. Vid dialog med förbundets deltagare i deras folkbildningsverksamhet har de märkt att det finns utrymme för mer kunskap om klimatomställningen. Genom att göra kopplingar från koranen till dagens klimatomställning hoppas de att öka medvetenheten och få deltagarna att förstå vikten av ett hållbart liv och natur.”

Kalmar kommuns Vatten- och miljönämnd biföll ansökan, bland annat med motiveringen ”för att omställningen från ett fossilt samhälle till ett klimatneutralt samhälle ska kunna genomföras så måste alla medborgare ha kunskap och förstå den resa vi har framför oss. Ibn Rushd vänder sig till muslimer, där flera inte har de svenska kunskaperna som behövs för att förstå kommunens klimatbudskap.”

Jonathan Sager är kommunfullmäktigeledamot för Sverigedemokraterna i Kalmar och han är mycket kritisk till utbildningen men även till Ibn Rushd i stort.

– Vi gick till ett av dessa miljöföredrag på arabiska, men det var ingen på plats. Varför ska kalmariter betala skatt för att islamister ska ha bidrag? Jag har försökt titta på om det finns något som kan legitimera Ibn Rushd, men jag finner det omöjligt, säger han.

Enligt Folkbildningsrådets regler är det inte några problem att verksamheten drivs på arabiska.

Jag vet att kursen är igång, att medel är utbetalade, men inget om vad de har gjort. 

Fredrik Sjöman Kristdemokraterna i Kalmar

Även Fredrik Sjöman, KD, är kritisk till hur medel utbetalats till Ibn Rushd.

– Jag vet att kursen är igång, att medel är utbetalade, men inget om vad de har gjort, säger han.

Enligt utvecklaren av utbildningsmaterialet innehåller studiematerialet både koranverser och uttalanden från profeten Muhammed om miljön, tillsammans med fakta om klimatet och andra miljöfrågor, som biologisk mångfald och färskvattenanvändning.

Den före detta riksdagsledamoten för Sverigedemokraterna, Thoralf Alfsson från Kalmar, menar att Ibn Rushd och Islamiska kulturföreningen Salam drivs av mer eller mindre samma personer i Kalmar. Han ser att kommunen saknar kunskap om vad de betalar för.

– Kommunen har ingen information om styrelseprotokoll. Det finns inte heller dokument som visar vilka som står bakom Ibn Rushd i Kalmar, säger han.

Han menar att det finns mycket som tyder på att pengar slussas via Ibn Rushd till kulturföreningens källarmoské på Storgatan.

Enligt Ibn Rushds webbplats är studiekonsult Mohamud Salad Ali den enda som är bosatt i Kalmar. I en artikel i Östran för några år sedan var Mohamud Salad Ali även talesperson för kulturföreningen Salam. Han är också aktiv i den somaliska föreningen i Kalmar och anställd som modersmålslärare av utbildningsförvaltningen i Kalmar.

Ibn Rushds verksamhet är ibland svår att få insyn i och de är mycket sparsamma med kommentarer. Enligt Jonathan Sager är det en strategi.

– De håller sig i det mörka till dess de måste visa upp sin verksamhet, säger han.

Josefin Nyström är distriktschef för Ibn Rushds distrikt öst men verksam från Östergötland. I Corren uttrycker hon att ”det är tråkigt att man pratar om organisationen och inte med dem”.

Thoralf Alfsson menar att han förgäves har försökt få de styrande i Kalmar kommun att förstå faran med otillräcklig kontroll på medel för folkbildning. Han vittnar om verbala hot, bortskruvade hjulbultar och bangers (sprängpjäser) utanför fönstret efter att ha skrivit om Ibn Rushd. I sin blogg, där han redovisar vad han menar är bevis på bidragsfusk från muslimska föreningar, skriver han: ”jag skulle utan tvivel avrättas i detta framtida samhälle för min kritik av islam!”

I maj kommer Folkbildningsrådets styrelse att behandla förslaget till nytt system för fördelning av statsbidrag. Mycket tyder på att det blir förändringar. Enligt Anna-Carin Bylund kan det dessutom komma förändringar av den förordning som styr dem. I så fall hoppas hon att det innebär mer muskler gällande återtag av medel.

– I regeringens skrivning till Riksdagen överväger de att göra Folkbildningsrådet mer myndighetslikt. Det är viktigt att komma ihåg att vi granskar innehåll i studieförbundens verksamhet, inte ekonomin. Vi har inte resurser att ha koll på 136 lokalavdelningar. Det är revisorernas uppgift att granska räkenskaper, säger hon.

I regeringens skrivning till Riksdagen överväger de att göra Folkbildningsrådet mer myndighetslikt. 

Anna-Carin Bylund Biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet

Det händer att Folkbildningsrådet begär återbetalning, så kallat återtag. Det har även hänt att de krävt nedstängning av folkhögskolor. På Folkbildningsrådets webbplats rapporteras löpande utredningar av fusk hos de organisationer som tar emot medel för folkbildning. Åtta utredningar avslutades under 2022 och ytterligare sexton pågår. Av dem som avslutades framgår det att dubbelrapportering och överrapportering är bland de vanligaste felen som upptäcks.

I år har fem utredningar redan avslutats. Den senaste gäller Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland som i april krävdes på återbetalning av 8,8 miljoner kronor.

Folkbildningsrådet konstaterar att den tidigare avdelningschefen blandat in sitt eget företag i förbundets verksamhet och dessutom rapporterat 76 775 timmar extra under perioden 2016 till 2020. De konstaterar också allvarliga brister inom 20 procent av verksamheten.

Enligt Folkbladet hyrde avdelningschefen in sitt privata företag i studieförbundets lokaler, bland annat i Norrköping.

Det var förbundet själva som informerade Folkbildningsrådet om oegentligheter efter en visselblåsning. Studieförbundet har genomfört en egen utredning och den tidigare avdelningschefen är polisanmäld för trolöshet mot huvudman och utredningen pågår.

– Vi är medvetna om att vi historiskt har haft brister i strukturen för hur vi säkerställer en hög kvalitet på vår internkontroll och en struktur med otydliga roller och ansvar, svarar förbundschef Johan Fyrberg.

Om de nya förslagen från Folkbildningsrådet kommer att lösa de problem som folkbildningen kämpar med är oklart.

Erik Amnå skriver i sin rapport att ”när allt kommer omkring är statsbidragsberättigad folkbildning ett intellektuellt och andligt högriskprojekt med oviss utgång”. 

Kontakta skribenten:
[email protected]