Med start i slutet av 1800-talet lät Sveriges allmänna folkskollärarförening måla förlagor till planscher som användes i den svenska skolan. Förlagorna målades av samtidens kända konstnärer och 18 av dessa har nu donerats till Nordiska museet.

I hopp om att konstverken ska visas upp för en större publik donerar Lärarstiftelsen 18 förlagor till skolplanscher till Nordiska museet. Konstverken är alltså förlagor till de skolplanscher som var spridda över hela Sverige.

Förlagorna som skänks till Nordiska museet beställdes under 1900-talets första hälft av Sveriges allmänna folkskollärarförening, alltså den förening som senare bytte namn och blev till Lärarstiftelsen.

– Vi hette tidigare Sveriges allmänna folkskollärarförening. Vi uppstod som en organisation för lärare i en tid då det nästan inte fanns böcker och bilder i svensk skola. Det var i den kontexten som det här växte fram. Du hade kanske bibeln, katekesen och ett fåtal religiösa planscher i svensk skola. Då bestämde sig de svenska folkskollärarna att vi ville ha en skola med högre kvalitet på läromedel som stimulerar fantasi och berättande. Det här kallades för åskådningsundervisning, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarstiftelsen.

De planscher som trycktes efter förlagorna har historiskt varit en väldigt viktig del i den svenska skolundervisningen och det var inte vem som helst som fick i uppdrag att måla dessa. Bland de 18 förlagor som nu donerats finner vi konstnärer som Olle Hjortzberg och Johan Tirén.

– Vi anställde de främsta svenska konstnärerna för att måla och de främsta svenska författarna att skriva åt oss. Selma Lagerlöf skulle skriva en geografibok, det blev en läsebok och det är Nils Holgersson. Anna Maria Roos skrev läseböcker. Carl Larsson, Jenny Nyström och Elsa Beskow målade, säger Sirén.

Bland de donerade konstverken finns motiv av Nils Asplund föreställande bronsålder, stenålder och isbjörnar och tre verk av Johan Tirén föreställande samiska miljöer och en julotta i Roslagen.

Sirén förklarar att målningarna är en kulturell skatt och hur de målar upp en bild av lärare och en lärarförening som hade oerhört höga ambitioner. Man ansåg att alla hade förmåga att ta till sig och förstå konst av hög kvalitet.

Skolplanscherna var oerhört uppskattade och användningen i de svenska skolorna var stor. De trycktes och tillkom kontinuerligt, men både tryckningen och och distributionen av planscher drog igång på allvar efter att Sveriges allmänna folkskollärarförening grundats år 1880.

Processen med att trycka upp och distribuera planscher skedde successivt. Det förde med sig att den tekniska utvecklingen bidrog till att planscherna kontinuerligt försvann från klassrummen. Diabilderna började ersätta det tryckta materialet och skolfilmen gav upphov till ett annat sätt att undervisa.
För Nordiska museet blir donationen ett komplement till de tidigare samlingarna.

– Vi är glada över Lärarstiftelsens fina gåva som kompletterar museets tidigare samling av skolplanscher och utbildningshistoriskt material. Barnens och skolans historia är en viktig del av museets kunskapsområde som vi bland annat lyfter i den prisbelönta utställningen Tidsvalvet, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman för Nordiska museet i ett uttalande.

Kontaka journalisten: [email protected]