David Paulides, som har mer än 20 års erfarenhet som polis, har analyserat olika fall med saknade personer runt om i Nordamerika och har funnit en del häpnadsväckande likheter.

Lokala myndigheter ser normalt detta ur ett lokalt perspektiv, men Paulides har tagit ett steg tillbaka för att se hur alla bitarna passar in i ett större pussel. Och han är verkligen förbryllad över pusslet.

– Det är som något från Arkiv X, sade Paulides under ett tal på University of Toronto den 21 maj. Paulides har samlat ihop 2 000 fall som har liknande, mystiska omständigheter.

De är samlade i vissa områden, speciellt runt vattendrag och i nationalparker. Om personerna hittas levande har de ofta minnesförlust. Om de hittas döda är dödsorsaken svår att avgöra. Personerna hittas ibland i områden som de inte tycks ha kunnat nå till fots, eller så hittas de på platser som redan har genomsökts noggrant.

Paulides gav ett exempel om en liten pojke vars kropp hittades liggande på en nedfallen trädstam. Trädet låg tvärsöver den stig som man vid sökningen hade gått på dagarna innan kroppen dök upp där.

Personerna saknar ofta kläder och skor. Sökhundar och räddningshundar har på något underligt sätt haft svårt att uppfatta lukterna. Hundägare har berättat för Paulides att deras hundar agerat märkligt, gått en liten bit, cirkulerat och sedan satt sig ner.

Utredarna hittar inga spår, och incidenterna inträffar ofta i områden där det inte finns farliga djur, och inte heller verkar kropparna vara skadade.

Personerna som försvinner är ofta i ändarna på skalan när det gäller mental kapacitet. De är antingen förståndshandikappade eller väldigt intelligenta, enligt Paulides.

– Jag menar superintelligenta, tillade han.

Personer som varit med personerna som försvunnit säger ofta något i stil med: ”Vi blev liksom bara åtskilda på något vis.”

Globala medvetandet har fysiska effekter

Paulides diskuterade dussintals fall som han undersökt. Många av de officiella rapporter han begärt ut har varit kraftigt censurerade. Han har pratat med lokala utredare, intervjuat vittnen, och konsulterat läkare som utfört undersökningar. Men, påpekade han, ”jag pratar bara om 2 procent av 2 000 fall som jag har dokumenterat.”

Han började sina undersökningar 2009 när han just hade dragit sig tillbaka från polisen i San Jose. Två parkvaktare som båda hade arbetat i flera parker sade till honom att de tyckte att många underliga fall där människor försvunnit i parker borde utredas vidare.

Sedan dess har Paulides utökat sin forskning till stadsområden där han hittat fall med liknande drag. Och alla är inte heller samtida – han har letat så långt tillbaka som till 1800-talet och hittat liknande försvinnanden.

Upptäckter på oväntade platser

Paulides gav exempel på personer som varit på en plats ena stunden, och strax därefter långt därifrån. I två fall med småbarn sticker det här särskilt i ögonen, eftersom barnen uppenbarligen inte hade kunnat förflytta sig så långt på egen hand.

Den 13 juli 1957 försvann tvåårige David Allen Scott i området Twin Lakes vid Sierra Nevada-bergen. Hans pappa tittade bara bort från honom en kort stund när han gick in i sin husvagn, och när han kom ut var pojken borta.

Sikten var god i området, men de sökande kunde inte hitta pojken förrän tre dagar senare – efter att ha gått upp på ett berg, ner på andra sidan av det och sedan upp på ett annat berg.

– Han [kunde] knappt gå tvärsöver en parkeringsplats, sade Paulides. Det var tydligt att pojken inte hade gått hela vägen själv.

En annan tvååring, Keith Parkins, försvann nära sitt hem i Ritter i Oregon den 10 april 1952. Han försvann runt hörnet på en lada och sågs inte igen förrän han hittades levande 19 timmar senare, ungefär 25 km därifrån, liggandes på mage på en frusen damm.

Läkare försöker väva samman vetenskap och andlighet

Kopplingar till vatten

De saknade personerna hittas ofta i vattendrag, men det är inga tydliga drunkningsfall, enligt Paulides. Många av de fall som Paulides har undersökt inträffade runt de stora sjöarna i Nordamerika, men också kring vattendrag i bebyggda områden och på andra ställen.

Jelani Brinson, en 24-årig fotbollsstjärna, hittades i en damm på en golfbana i Anoka, Minnesota. Han försvann från en väns hem den 17 april 2009 klockan 10.30 på kvällen. Utredarna hittade hans keps i en trädgård i närheten, hans sko i en annan.

Det hade regnat i flera dagar och golfbanan var lerig, men ändå var Brinsons strumpor rena. Det tycktes som om han inte hade gått dit utan placerats i dammen av någon.

– Han drunknade inte, sade Paulides. Dödsorsaken är fortfarande okänd. Dessutom var hans dödsfall ett av många i ett kluster som Paulides identifierade i området.

Paulides har skrivit flera böcker om sina undersökningar, däribland ”Missing 411: A Sobering Coincidence”, som handlar om unga män som försvunnit i stadsområden nära vatten. De flesta fallen inträffade i Minnesota och Wisconsin.

Typiskt är att de unga männen befinner sig på en bar och dricker med vänner och att ingen ser dem gå därifrån. Några dagar senare hittas de döda i vattnet. Vid en första anblick kan det tyckas enkelt att anta att berusningen fick männen att ramla i vattnet och drunkna, men Paulides menar att det inte är så enkelt.

I många fall har det till exempel efter undersökningar visat sig att unga män som varit försvunna i många dagar och hittas i vatten bara har legat i vattnet bara några få dagar. Detta gäller också för fall i parker och i vildmarksområden.

Liknande fall har inträffat på andra platser runt om i världen, även om Paulides inte har undersökt alla dessa på djupet.

På sistone har ”Manchester canal deaths” fått en del uppmärksamhet. Tidningar i Storbritannien har spekulerat i om att de tiotals kroppar, mestadels män, som hittats i en kanal i Manchester de senaste åren kan vara offer för en seriemördares, kallad ”The Pusher”.

Men Paulides sade att kanalen är grund, och att det vore underligt om männen drunknat i den. Han tror att det kan ligga något annat bakom.

CIA sammanställer sitt riktiga ”Arkiv X”

Förklaringar

Många människor har kommit med egna förklaringar till Paulides historier – med spekulationer om Bigfoot, utomjordingar eller andra teorier. Paulides ger dock inga förklaringar.

– Jag har aldrig gett några förklaringar. Jag har gett en uppsättning fakta. Vad skulle hända om jag påstod att ”så här är det”, och sedan kommer någon och bevisar att det inte kan vara så. Då skulle jag tappa all trovärdighet, sade han.

Han antyder dock att det kan ligga något utöver det vardagliga bakom de här händelserna.

Han skrev följande i en kommentar till Epoch Times efter sitt föredrag: ”I många enskilda fall skulle det vara enkelt att komma med en rationell förklaring. Men med en bakgrund av hundratals exakt likadana fall så får man ett annat perspektiv.”

För att läsa mer om Paulides arbete, gå in på hemsidan för CanAm Missing Project.

Libanesisk pojke gav detaljerad information om tidigare liv