Läkaren Rick Sheff uppfostrades kulturellt som jude, men var i grunden ateist. Under den judiska påskhögtiden satt hans familj och diskuterade möjliga vetenskapliga förklaringar till hur det gick till när judarna korsade Röda havet vid uttåget ur Egypten.

Hans pappa brukade skämta om att Moses säkert hade ett schema över tidvattnet. För dem var högtiden ett tillfälle att minnas en politisk seger, under ledning av den historiska personen Moses. Det handlade inte om Gud. Sheff fick redan vid tidig ålder lära sig att det var vetenskapen som hade svaren på hur världen fungerar.

Som läkare upplevde Sheff saker tillsammans med sina patienter som verkade gå emot den rådande medicinska kunskapen, men han avfärdade dem allihop som sällsynta händelser, som avvikelser. De här ”datapunkterna”, som han kallar dem, kom att bli allt fler.

Två av dessa punkter stack dock ut. De handlade om upplevelser av telepati, och de ruckade på hans ateistiska övertygelse och störde det han kallar sitt ”trosnätverk”, som var baserat på modern vetenskap. För att omskapa det nätverket behövde han väva samman andlighet och ett nytt vetenskapligt paradigm.

Hur ser ditt ”trosnätverk” ut?

Scheff är familjeläkare, författare och chef på vårdkonsultfirman The Greeley Company. Han studerade filosofi på Oxford University innan han började på den medicinska fakulteten på University of Pennsylvania.

Som filosofistudent lärde han känna den berömde amerikanske filosofen Willard Van Orman Quine (1908-2000), som myntade begreppet ”web of belief”, alltså ”trosnätverk”.

– Var och en av oss är verksamma inuti ett personligt trosnätverk. Man kan tänka sig detta som ett nätverk för att ömsesidigt stärka anspråken på att man vet hur världen fungerar, sammanfattade Sheff.

– När vi stöter på en datapunkt – en upplevelse eller ett vetenskapligt resultat – som inte passar in i vårt trosnätverk, så har vi tre val. Det första valet är att förneka att det är ”data”, sade han.

Vi kan avfärda det som en ”tillfällighet”, eller om det förekommer i en vetenskaplig studie kan vi anta att det är ett mätfel. Forskare kan till exempel säga: ”Jag kan inte acceptera att dessa data är giltiga förrän studien har upprepats av ett antal andra personer, oberoende av varandra. Det är inte data.”

Det andra valet är att acceptera att det är avvikande data. Det blir kvar i utkanten av trosnätverket, men påverkar inte kärnan. Vi kanske säger. ”Det var underligt”, eller ”Det där var verkligen ovanligt”, och tänker inte så mycket mer på det.

Det tredje valet är att släppa in det djupare och djupare i trosnätverket, och låta det förändra själva kärnan. Det var detta som till slut hände med Sheff.

Datapunkterna splittrade till slut hans trosnätverk. Splittringen var till en början smärtsam, men ”resultatet har gett mig mer glädje än jag någonsin trodde var möjligt.” I sin bok ”Joyfully Shatterered” berättar Sheff sin historia och diskuterar vad han ser som vetenskapens framtid – en vetenskap som förlikat sig med andligheten istället för att motsätta sig den.

Harmoni och balans håller kroppen frisk

De ”telepatiska” upplevelserna

Sheff hade en patient, ett litet barn på sex månader vid namn Ryan, som hade en dödlig sjukdom. Sjukdomen kom plötsligt, och barnets pappa, Tom, hade förståeligt nog svårt att acceptera att hans barn skulle dö. Ryan höll ut längre än förväntat, men var mycket dålig.

Sheff drabbades av en intuition som han aldrig tidigare hade upplevt.

Han kände på sig att Ryan kanske höll ut eftersom han visste att hans pappa inte skulle kunna acceptera hans död. Sheff hade aldrig tidigare haft en sådan tanke, eller sagt något som det han sade till Tom: Han föreslog att Tom skulle gå till Ryans sjukbädd och säga till honom att det var okej att han gav sig av nu. Ryan dog två timmar senare.

”Vetenskapsmannen i mig ville säga att det bara var en slump. Att betrakta det som en slump skulle bevara min tro på den vetenskap som jag hade tränats i”, skriver Sheff i sin bok.

Sheffs fru, Marsha, var gravid. Hennes bästa vän Susan var också gravid.

Klockan halv fem en morgon vaknade Marsha upp ur en djup sömn och sade, ”Susan har värkar, jag vet det.” Hon kände vibrationer, en känsla av energi som rusade genom kroppen. Hon var säker på det, men kontaktade inte Susan utan somnade om igen. Hon fick senare reda på att Susan hade börjat känna sammandragningar klockan halv fem på morgonen.

– Plötsligt visste jag att människor kan kommunicera på avstånd, sade Sheff.

Han berättade om upplevelsen för en annan läkare. Läkaren svarade: ”Det är inte fakta, det är bara slumpen.”

I sin bok beskriver Sheff sin reaktion: ”Vad menar du med slump? Den statistiska chansen att Marsha vaknade upp i precis samma ögonblick som Susan vaknade med sina första sammandragningar, och att Marsha fylldes av energi, och i det ögonblicket visste att Susan hade värkar, är så försvinnande liten att någonting måste ha orsakat det.”

– Att kalla detta för ren slump är en extrem troshandling. Det är inte god vetenskap.

Han sade till Epoch Times att om någon hade kommit till honom med en liknande berättelse när han själv fortfarande var fast i absolut materialism, så hade han reagerat likadant. Sheff hyser inget agg mot dem som tänker som den här läkarkollegan; han förstår deras perspektiv.

Han citerar Ignatius av Loyola:

– ”För den som tror behövs inga bevis. För den som inte tror är inga bevis tillräckliga.”

Sheff frågade sig dock om det alltid måste vara så här.

Det nya paradigmet

”Du, Rick”, sade Sheffs läkarkollega när Sheff senare diskuterade ett paradigmskifte inom vetenskapen, ”jag tvivlar inte på att du haft de subjektiva upplevelser du berättat för oss om under åren. Men det är just vad de är: subjektiva. Det är inte vetenskap. Vetenskap kräver data, offentliga data som andra kan testa, återupprepa, och vederlägga. Vad det än är du håller på med, blanda för all del inte ihop det med vetenskap.”

Han hade rätt, insåg Sheff. Det behövdes mer.

– En bra vetenskapsman följer data, vart det än leder, snarare än att avbryta jakten på grund av förutfattade meningar eller teorier. Jag hade haft modet att följa dessa datapunkter som fått mig att ansluta mig till den växande gruppen av människor som söker efter det nya vetenskapliga paradigmet. Men han hade rätt. Mina datapunkter levde inte upp till standarden för god vetenskap.

Precis en vecka senare träffade Sheff William Tiller, och i hans arbete fann han det han tror kan vara grunden för ett nytt paradigm.

Tiller har haft en framgångsrik karriär inom konventionell vetenskap. Han är professor emeritus vid Stanforduniversitetet och tidigare ordförande för Stanfords institution för material- och ingenjörsvetenskap. Han har fått en mängd artiklar publicerade i vetenskapliga tidsskrifter.

Men precis som Sheff känner han det är dags för ett paradigmskifte inom vetenskapen, av kopernikanska mått. Så här sade han till Epoch Times i en intervju 2014:

– Det finns tusentals människor som under de senaste 150 åren har gjort sådana fantastiska saker att de har placerats i kategorin parapsykologi, vilken den ortodoxa vetenskapen har velat sopa under mattan, eftersom resultaten inte överensstämmer med deras. Allt som inte passar in i deras resultat och metodologier ser de som värdelöst.

En av Tillers främsta insikter, som har fascinerat Sheff, är att forskare kan påverka resultaten av sina experiment med sina egna avsikter.

Tillers experiment tyder på att människors avsikter kan påverka pH-värdet i vatten, aktiviteten hos ett enzym i ett provrör, och biologiska processer hos en levande organism. Han har utfört en mängd olika experiment som visar vilken påverkan människors avsikter kan ha.

I sin bok skriver Sheff följande om Tillers insikter: “Ända sedan Descartes, Bacons och Newtons dagar har forskningen inom naturvetenskapen vilat på ett outtalat antagande om att inga mänskliga kvaliteter som medvetande, intention, känslor, sinne eller ande har någon betydande påverkan på ett väl utformat experiment i den fysiska verkligheten.”

Detta är ”ett grundläggande antagande inom ett allmänt accepterat trosnätverk, men inte ett bevisat ’faktum’”, skriver han.

Lärdomar för den framtida vetenskapen

I slutet av 1800-talet kände många vetenskapsmän att alla viktiga upptäckter redan hade gjorts, menar Sheff. De hade en förståelse kring elektromagnetism och termodynamik, det periodiska systemet hade tagits fram, och Isaac Newton hade etablerat ett paradigm för fysiken.

Men det fanns datapunkter som inte passade in. Avvikelserna i Merkurius omloppsbana kunde till exempel inte förklaras med Newtons fysik. Albert Einstein lade fram teorin om att ljusets hastighet inte är konstant i allmänhet, utan konstant från en godtycklig referenspunkt, vilket var ett skifte från Newtons förståelse.

Einsteins relativitetsteorier utgjorde ett nytt paradigmskifte och visade oss att tid och rum inte är beskaffade på det vis vi trodde. Kvantmekaniken drev fram ännu ett skifte, och dagens paradigm innefattar kvantmekaniken och den allmänna relativitetsteorin.

– Men finns det någon som tror att det här är slutpunkten, det sista paradigmet, sanningen? frågar Sheff.

Se upp för ”hitta-på-forskning” – de bedrägliga stamcellerna

VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri