En muslimsk skola valde att dela upp gymnastiklektionerna så att pojkar och flickor är åtskiljda. Frågan har väckt heta debatter. Liknande konflikter kommer antagligen att bli vanligare framöver, skriver statsvetaren Peter Santesson.
Vid månadsskiftet godkände Skolinspektionen att en muslimsk skola delade upp gymnastiklektionerna så att pojkar och flickor hade gymnastik var för sig. Uppdelningen är förenlig med skolförfattningarna, skrev de.
Tiggeriförbudet: ”Man ska göra rätt för sig och inte ligga samhället till last”
Al-Azharskolans motivering är att många elever kommer att undvika idrotten om pojkar och flickor är tillsammans. Muslimska flickor vill inte visa sig för det motsatta könet utan täckande klädsel, och en uppdelning skulle göra undervisningen mer jämlik.
De sade också att flickorna blir mer motiverade och tryggare i en egen grupp.
– Det är många tjejer som backar undan och tycker det är obehagligt när killar kommer dundrande med full kraft, sade Tina Rönnberg som är lärare på skolan till Lärarförbundets tidning.
Fridolin fördömde
Utbildningsminister Gustav Fridolin, Miljöpartiet, gick snabbt ut och fördömde Skolinspektionens beslut. Han sade att han är ”förvånad” över beslutet.
– Alla har ansvar att bygga trygghet mellan tjejer och killar, då man inte kan separera eleverna i ett ämne från förskoleklass till nionde klass, sade Fridolin enligt Aftonbladet.
Den liberala debattören Jenny Sonesson, som är politiskt sakkunnig på regeringskansliet, skrev i Expressen att könssegregerad undervisning går emot Sveriges jämställdhetsprinciper, och att uppdelningen är att ”sexualisera” barnen.
Skolinspektionen menar dock att inget tyder på att undervisningen på Al-Azharskolan inte är likvärdig för de olika könen.
Liknande konflikter blir vanligare
Peter Santesson, filosofie doktor i statsvetenskap och författare och opinionschef på Demoskop, skriver i Dagens Samhälle att det kontroversiella i frågan egentligen har att göra med de underliggande motiven. På 60- och 70-talet såg man inget problem med åtskilda lektioner i svensk skola. Samma val kan vara ”harmlöst eller oacceptabelt helt beroende på motivet till valet”.
Frågan blir kontroversiell eftersom folk har olika värderingar i ett samhälle där den ”kulturella och värderingsmässiga överlappningen” är stor, skriver han. Förutsättningen för att valfriheten ska bli okontroversiell är att alla tycker likadant.
Professor ber om ursäkt för att ha underminerat den svenska skolan
Han tar upp exemplet med vårdnadsbidraget, som kritiker ansåg ”utnyttjades av kvinnor med invandrarbakgrund”:
”Andemeningen i kritiken var att bidraget verkade segregerande och understödde reaktionära könsroller som staten ska motverka. Det intressanta med denna kritik var att man särskilt lyfte fram just utfallet hos invandrarkvinnor som en faktor för varför valmöjligheten skulle avskaffas. De valde fel, med fel syften och som ett uttryck för normer som inte är politiskt acceptabla.”
De bakomliggande motiven går dock inte att komma åt genom lagstiftning, skriver Santesson. Han tror att liknande konflikter kommer att bli vanligare i Sverige framöver.
