Det kanske är dags att vi omvärderar vår syn på träd och växter. De är både kännande varelser och smartare än vi tror. Växter kan både känna, tänka och kommunicera med sina växtgrannar. Forskningen visar att växter lyssnar på sina grannar och kan förutspå vilka som är vänner och vilka som kan bli framtida konkurrenter.
Vi vet sedan gammalt att vissa växter inte trivs ihop medan andra trivs bra, men vi har kanske inte funderat så mycket på varför. Kanske en del av svaret på varför en del växter får en massa blad och andra förblir taniga och att det är olika år från år finns här?
Är växter kännande och intelligenta?
Till skillnad mot människor och djur som kan flytta om det blir för trångt eller maten inte räcker, står växterna där de står. Alltså är det viktigt för dem att de kan kommunicera och förutspå kommande inflyttningar. Nu har kunskapen på detta område sammanställts och en del av forskningen bakom har utförts på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Velemir Ninkovic är forskare på SLU och huvudförfattare till en översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Perspectives in Plant Ecology, Evolution and Systematics.
För växterna är konkurrensen med andra växter den största utmaningen under deras livstid. För att möta den utmaningen finns det många exempel på att växter kommunicerar och kan läsa av kemiska signaler från sina grannar, för att anpassa sig för den framtida konkurrensen. Ett sätt kan vara att producera mer bladmassa i förhållande till rötterna. Eller göra tvärtom, utveckla större rotsystem beroende på vem grannen är.
Växten kan förnimma grannens identitet och fysiska status, som ålder och växtlängd. Och det är viktigt för växten att kunna skilja ut vilka som kan bli konkurrenter och vilka som inte kommer att påverka dem så mycket.
De flyktiga ämnena från grannen kan också framkalla svar i växter som påverkar försvaret mot växtätande insekter. Det har gjorts ganska många studier på hur skadade växter påverkar andra växter. Man kan till exempel se att en växt utsöndrar andra flyktiga ämnen när de är angripna av skadeinsekter. Det talar om för grannarna att det är dags för dem att aktivera sitt kemiska försvar.
Studierna visar också att signaler från oskadade växter kan påverka den kemiska sammansättningen som växten utsöndrar, vilket även påverkar insekter. Som exempel tas upp att korn som växer tillsammans med vissa ogräs verkar kunna locka till sig nyckelpigor.
– Vilka sorter samverkar bäst och hur påverkas ekosystemen? Om ett växtslag i ett sådant odlingssystem, som korn, kan försvara sig själv är mycket vunnet. Då skulle lantbrukare klara sig med betydligt mindre mängd kemiska bekämpningsmedel och vi får möjlighet att tillämpa en giftfri miljö i odlingssystemen, säger Velemir Ninkovic.
Kan växter höra?
Andra forskare har dokumenterat att en del växter kommunicerar genom att skapa klickande ljud med rötterna. Till exempel kan unga majsplantor skapa ljud med vissa rotdelar och när forskarna sände ut liknande ljud böjde de sig mot ljuden.
Man känner också till att många växter reagerar på ljud. Vibrationer kan till exempel göra att känsliga växter vecklar ihop sina löv. Forskare tror också att växter kan ha ”öron” fast inte liknande våra, utan något som mer kan liknas vid antennerna hos myggor och bananflugor.
– Alla vet att växter reagerar på solljus och forskarna vet också att växter använder flyktiga kemikalier för att kommunicera med varandra, till exempel när faror som växtätare närmar sig, sade Monica Gagliano på University of Western Australia i en studie från 2012.
En gång skapade en elektronikingenjör från Japan en apparat som kunde ge växters tankar röst. Han anslöt en elektronisk utrustning till en kaktus och bad sin fru prata med den. Med hjälp av elektroniken kunde man se att kaktusen producerade ett varierande surr med tydliga emotionella drag som svar på kvinnans prat.