loading
Vetenskap

Grön intelligens

Leonardo Vintiñi - Epoch Times

Forskare runt om i världen fortsätter komma med bevis för att växter är mycket mer än de primitiva och passiva varelser som vi en gång trodde. En sådan forskare är Ian Baldwin från institutionen för molekylär ekologi på Max Planck-institutet i Tyskland. Baldwin hävdar att växter inte bara kan avge kemiska substanser för att försvara sig själva mot rovinsekter, utan att de också faktiskt kan kommunicera sinsemellan genom en komplex vokabulär av nukleinsyror.

Professor Baldwin, som kallas ”växtprataren” av sina kollegor, har upptäckt att dessa livsformer inte bara kan berätta om sina skador för sina botaniska bröder. De kan också uttrycka hur och var de skadades. Denna nivå av komplex interbotanisk kommunikation, som studerats mer djupgående de senaste åren, indikerar att växter kan ha en slags ”grön intelligens”.

Om det inte vore för Cleve Backsters banbrytande experiment som inleddes i början av 60-talet kanske Baldwins studier aldrig blivit av. Många hånade Backsters upptäckter trots att han presenterade otvetydiga bevis för att många växter inte bara har känslor utan också mer avancerade telepatiska förmågor.

Expriment med lögndetektor

År 1962 började Backster lära poliser och andra tjänstemän inom rättsväsendet hur man använder en polygraf (lögndetektor) på ett korrekt sätt. Färden mot denna spetsforskning började med en idé om att ansluta en av hans lögndetektorer till en krukväxt. Backster kopplade elektroderna till växtens blad och vattnade den, varpå lögndetektorn ritade en kurva som erhålls vid positiva känslor. Backster blev fascinerad av detta och bestämde sig för att testa gränserna för det han bevittnade. Han försökte komma på ett sätt att hota växten och få den att reagera och övervägde att bränna dess blad. Växten verkade då reagera på hans tanke och lögndetektorn ritade en annan kurva som normalt erhålls då en försöksperson känner fara. Denna överväldigande upptäckt motiverade Backster och andra forskare runt om i världen att genomföra ytterligare experiment för att testa växters ”medvetande”. Många av experimenten finns detaljerat beskrivna i ” The Secret Life of Plants” av Peter Tompkins och Christopher Bird.

”När [Backster] och hans medarbetare med hjälp av andra växter, instrument och på andra platser i landet gjorde liknande observationer berättigade även dessa till vidare studier. Mer än tjugofem arter växter och frukter testades, bland annat sallad, lök, apelsiner och bananer. Observationerna fick effekten av en ny syn på livsformer och de innebar även en del laddade betydelser för vetenskapen.”

Växter är kännande och intelligenta

Backster upptäckte att växter verkligen har tankar och att de kommunicerar på högre nivåer än man tidigare trott. Baldwin med flera kunde dechiffrera en del av mekanismerna bakom dessa komplexa meddelanden genom att isolera de kemiska förändringar som äger rum.

Växter kan kommunicera

Efter att ha läst om Backsters experiment med växter började en elektronikingenjör från Japan skapa en apparat som kunde ge en röst åt en växts inre tankar. Han engagerade sin fru – en entusiastisk trädgårdsmästare – för att prata med en kaktus, och han fick den att prata… så att säga. Medan kaktusen var ansluten till den elektroniska utrustningen producerade den ett varierande surr med en tydlig emotionell komponent, som svar på det kvinnan sade.

Växter kommunicerar inte riktigt på samma sätt som andra organismer – de ger inte ifrån sig ljud eller märkbara gester – men deras förmåga att överföra ett tydligt budskap har icke desto mindre visat sig vara effektiv.

Efter många års undersökningar har forskarna upptäckt att växter genom små ribonukleinsyror (substanser liknande hormoner) kan värja sig från skadeväxter och andra faror, samt be om hjälp och till och med uttrycka sin situation för sina gröna kompanjoner. Forskarna hade insett att de små ribonukleinsyrorna var aktiva sändare av genetisk information mellan DNA och protein och Baldwin och hans team upptäckte att dessa komplexa kemikalier kunde reglera växternas utvecklingsprocess. Genom att studera en vild tobaksplanta, Nicotiana attenuate, upptäckte forskarna att de små ribonukleinsyrorna avslöjade en sofistikerad vokabulär för att skydda sig mot angripare.

Varnar för fiender

Efter att ha strukturerat hela vokabulären för ribonukleinsyrorna i tobaksplantor upptäckte Baldwins team omkring 110 000 ”ord” bestående av ribonukleinsyror, vart och ett med en längd på 15 till 30 bokstäver. Genom att använda denna ”ordbok” visade de i flera påföljande experiment att ribonukleinsyrornas transkription och därmed ”ordvalet” förändrades efter en insektsattack. Som resultat justerades vissa försvarsgener på olika sätt.

Växter kommunicerar inte bara sinsemellan. När det krävs ber de också andra organismer om hjälp. Till exempel reagerar vissa arter på insektshot genom att avge molekylära meddelanden som drar till sig angriparnas egna fiender. Dessutom får växter i omgivningen också meddelanden som på samma sätt stimulerar dem att tillkalla rovdjur. På så sätt formas gruppvis en genuin förvarsstrategi.

I växternas värld är inte insekter det enda hotet. Ibland kan fienden utgöras av andra växter. 2007 upptäckte forskare på McMaster University in Hamilton i Ontario i Kanada att växtarter också konkurrerar om utrymme. I studien, som publicerades i Royal Society journal ‘Biology Letters’, bevisades det som trädgårdsmästare har känt till i århundraden: vissa arter tycker inte om att vara nära andra. Forskarna studerade ett strandälskande ogräs och upptäckte att det tyckte om att vara nära andra organismer av ogräset, men att det försökte få bort andra arter genom att sprida ett omfattande rotsystem. När ogräsets överväxta rotsystem tog upp alla näringsämnen och allt vatten i omgivningen dog inkräktarna snart ut.

Samtidigt som dessa upptäckter kan bidra till framsteg i jordbruket i framtiden – att plantera vissa arter nära grödor på grund av deras förmåga att hålla skadedjur borta – kan växters underbara och komplexa hemliga sociala interaktion hjälpa oss att se på världen på ett nytt sätt. Det driver oss att fråga vilka andra former av kommunikation som existerar. Hur tänker och reagerar växter inför stimulans utan någon hjärna? Hur kan de känna till och anpassa sig till världen runt omkring dem utan sinnesorgan?

Handla som förr på bondens egen marknad

Video: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri

 

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Vetenskap

Grön intelligens

Leonardo Vintiñi - Epoch Times

Forskare runt om i världen fortsätter komma med bevis för att växter är mycket mer än de primitiva och passiva varelser som vi en gång trodde. En sådan forskare är Ian Baldwin från institutionen för molekylär ekologi på Max Planck-institutet i Tyskland. Baldwin hävdar att växter inte bara kan avge kemiska substanser för att försvara sig själva mot rovinsekter, utan att de också faktiskt kan kommunicera sinsemellan genom en komplex vokabulär av nukleinsyror.

Professor Baldwin, som kallas ”växtprataren” av sina kollegor, har upptäckt att dessa livsformer inte bara kan berätta om sina skador för sina botaniska bröder. De kan också uttrycka hur och var de skadades. Denna nivå av komplex interbotanisk kommunikation, som studerats mer djupgående de senaste åren, indikerar att växter kan ha en slags ”grön intelligens”.

Om det inte vore för Cleve Backsters banbrytande experiment som inleddes i början av 60-talet kanske Baldwins studier aldrig blivit av. Många hånade Backsters upptäckter trots att han presenterade otvetydiga bevis för att många växter inte bara har känslor utan också mer avancerade telepatiska förmågor.

Expriment med lögndetektor

År 1962 började Backster lära poliser och andra tjänstemän inom rättsväsendet hur man använder en polygraf (lögndetektor) på ett korrekt sätt. Färden mot denna spetsforskning började med en idé om att ansluta en av hans lögndetektorer till en krukväxt. Backster kopplade elektroderna till växtens blad och vattnade den, varpå lögndetektorn ritade en kurva som erhålls vid positiva känslor. Backster blev fascinerad av detta och bestämde sig för att testa gränserna för det han bevittnade. Han försökte komma på ett sätt att hota växten och få den att reagera och övervägde att bränna dess blad. Växten verkade då reagera på hans tanke och lögndetektorn ritade en annan kurva som normalt erhålls då en försöksperson känner fara. Denna överväldigande upptäckt motiverade Backster och andra forskare runt om i världen att genomföra ytterligare experiment för att testa växters ”medvetande”. Många av experimenten finns detaljerat beskrivna i ” The Secret Life of Plants” av Peter Tompkins och Christopher Bird.

”När [Backster] och hans medarbetare med hjälp av andra växter, instrument och på andra platser i landet gjorde liknande observationer berättigade även dessa till vidare studier. Mer än tjugofem arter växter och frukter testades, bland annat sallad, lök, apelsiner och bananer. Observationerna fick effekten av en ny syn på livsformer och de innebar även en del laddade betydelser för vetenskapen.”

Växter är kännande och intelligenta

Backster upptäckte att växter verkligen har tankar och att de kommunicerar på högre nivåer än man tidigare trott. Baldwin med flera kunde dechiffrera en del av mekanismerna bakom dessa komplexa meddelanden genom att isolera de kemiska förändringar som äger rum.

Växter kan kommunicera

Efter att ha läst om Backsters experiment med växter började en elektronikingenjör från Japan skapa en apparat som kunde ge en röst åt en växts inre tankar. Han engagerade sin fru – en entusiastisk trädgårdsmästare – för att prata med en kaktus, och han fick den att prata… så att säga. Medan kaktusen var ansluten till den elektroniska utrustningen producerade den ett varierande surr med en tydlig emotionell komponent, som svar på det kvinnan sade.

Växter kommunicerar inte riktigt på samma sätt som andra organismer – de ger inte ifrån sig ljud eller märkbara gester – men deras förmåga att överföra ett tydligt budskap har icke desto mindre visat sig vara effektiv.

Efter många års undersökningar har forskarna upptäckt att växter genom små ribonukleinsyror (substanser liknande hormoner) kan värja sig från skadeväxter och andra faror, samt be om hjälp och till och med uttrycka sin situation för sina gröna kompanjoner. Forskarna hade insett att de små ribonukleinsyrorna var aktiva sändare av genetisk information mellan DNA och protein och Baldwin och hans team upptäckte att dessa komplexa kemikalier kunde reglera växternas utvecklingsprocess. Genom att studera en vild tobaksplanta, Nicotiana attenuate, upptäckte forskarna att de små ribonukleinsyrorna avslöjade en sofistikerad vokabulär för att skydda sig mot angripare.

Varnar för fiender

Efter att ha strukturerat hela vokabulären för ribonukleinsyrorna i tobaksplantor upptäckte Baldwins team omkring 110 000 ”ord” bestående av ribonukleinsyror, vart och ett med en längd på 15 till 30 bokstäver. Genom att använda denna ”ordbok” visade de i flera påföljande experiment att ribonukleinsyrornas transkription och därmed ”ordvalet” förändrades efter en insektsattack. Som resultat justerades vissa försvarsgener på olika sätt.

Växter kommunicerar inte bara sinsemellan. När det krävs ber de också andra organismer om hjälp. Till exempel reagerar vissa arter på insektshot genom att avge molekylära meddelanden som drar till sig angriparnas egna fiender. Dessutom får växter i omgivningen också meddelanden som på samma sätt stimulerar dem att tillkalla rovdjur. På så sätt formas gruppvis en genuin förvarsstrategi.

I växternas värld är inte insekter det enda hotet. Ibland kan fienden utgöras av andra växter. 2007 upptäckte forskare på McMaster University in Hamilton i Ontario i Kanada att växtarter också konkurrerar om utrymme. I studien, som publicerades i Royal Society journal ‘Biology Letters’, bevisades det som trädgårdsmästare har känt till i århundraden: vissa arter tycker inte om att vara nära andra. Forskarna studerade ett strandälskande ogräs och upptäckte att det tyckte om att vara nära andra organismer av ogräset, men att det försökte få bort andra arter genom att sprida ett omfattande rotsystem. När ogräsets överväxta rotsystem tog upp alla näringsämnen och allt vatten i omgivningen dog inkräktarna snart ut.

Samtidigt som dessa upptäckter kan bidra till framsteg i jordbruket i framtiden – att plantera vissa arter nära grödor på grund av deras förmåga att hålla skadedjur borta – kan växters underbara och komplexa hemliga sociala interaktion hjälpa oss att se på världen på ett nytt sätt. Det driver oss att fråga vilka andra former av kommunikation som existerar. Hur tänker och reagerar växter inför stimulans utan någon hjärna? Hur kan de känna till och anpassa sig till världen runt omkring dem utan sinnesorgan?

Handla som förr på bondens egen marknad

Video: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024