En hearing om vårdkrisen i riksdagen den 14 december gav en bister men välbekant bild av vårdens situation. Var tionde vårdplats är stängd och operationer skjuts upp. Sjuksköterskor flyr från vården. ”Det måste göras någonting, annars kommer sjukvården bara att bli värre”, sade Lena Asplund, riksdagsledamot (M).

Hanna Rönnell, sjuksköterska från SÖS i Stockholm och förtroendevald för Vårdförbundet, berättade hur hon som nyfärdig sjuksköterska fick ta stort ansvar över patienterna. Med oro i magen gick hon jobbet varje dag. Och det händer än idag.

– Jag tar hand om mellan sex och åtta svårt sjuka patienter på en arbetsdag, och de behöver mina insatser. Ibland flera av dem samtidigt, men ingen av oss kan klona oss. Jag är orolig varje dag för att prioritera fel.

Vårdkrisen: ”Patienterna skyfflas runt som Svarte Petter”

Hon berättade att under hennes tio år i vården har det inte gått åt rätt håll.

– Vi har inte på länge haft goda förutsättningar för att göra ett bra jobb.

ST-läkaren Lars Rocksén berättade att vissa sjukhus har 10 procents överbeläggningar året om. Det skapar en tung belastning för personalen. Patienter får ligga på akuten i timmar, och personalen på akuten måste vårda patienter som på en vårdavdelning.

– Det viktigaste varje morgon på ronden är frågan: ”Hur många skriver vi ut idag?” och patienten får höra ibland på operationsdagens morgon att ”vi får stryka din operation, för det finns ingen sängplats efter operationen”, sade Rocksén.

Bättre arbetsmiljö och bemanning

Sussi Wensmark, huvudskyddsombud och facklig politiskt ansvarig, arbetar som undersköterska på Skånes Universitetssjukhus i Lund. Hon anser att en bättre arbetsmiljö är A och O.

– Vi behöver bli mer utbildade i arbetsmiljö och bättre arbetsvillkor och scheman i vården. I Lund arbetar vi treskift: dag, kväll och natt. Sedan går vi in och jobbar också för kollegorna som är sjuka. Det är där vi får de stora utmattningarna.

Enligt Wensmark behöver landstingen och kommunen säkerställa en bättre utbildning och adekvat fortbildning, då vården utvecklas hela tiden. Hon önskar också att äldrevården får mer resurser.

– En bättre bemanning inom äldrevården skulle kanske innebära att inte så många äldre hamnar liggande på akuten. Vi hade vunnit mycket för patientens skull och även vad gäller belastningen inom akutsjukvården.

Landstingen måste lyssna

Riksdagsledamoten Lena Asplund (M), som arrangerade hearingen tillsammans med Karin Rågsjö (V) och nätverket Slut på rean – en annan vård är möjlig, tycker att frågan är viktig. Hon arbetar idag med försvarsfrågor men har en bakgrund som biomedicinsk analytiker, och har jobbat inom vården i 25 år.

– Det måste göras någonting, annars kommer sjukvården bara att bli värre, och det kommer att kosta oss mer skattepengar.

För att få en förändring krävs att politiker inom landstingen blir mer lyhörda, anser både Lena Asplund och Karin Rågsved.

– Att lyssna på personalen är viktigt, för de kan det här och vet hur man kan lösa det, och att låta vården bestämma lite mer själva, säger Asplund och tillägger:

– Först och främst bör man bli en bra arbetsgivare för att att få personalen att stanna. Det innefattar vettiga arbetstider. Och att besluten kommer närmare, att inte besluten centraliseras för mycket. Små enheter, men effektiva.

Minister medger brister i vården

En lösning skulle vara det som har gjorts bland annat i Norrtälje, anser Asplund. Docent Peter Graf berättade på riksdagen att i Norrtälje har man inga vårdköer. Sedan tio år har landstingets verksamhet, slutenvården och den kommunala omsorgen varit under ledning av en och samma verksamhet i Norrtälje, genom bolaget Tiohundra.

Använd pengarna på bästa sätt

Lena Asplund tror inte att det nödvändigtvis behövs mer pengar till vården från staten.

– Man behöver använda pengarna på bästa sätt. För idag rinner de ut.

Päivi Vilkkavaara, sjuksköterska och en av eldsjälarna bakom nätverket, håller med om att pengarna inte fördelas helt rimligt och att de går till fel ändamål.

– Men generellt tror jag att sjukvården är underfinansierad i och med att befolkningen växer, och vi har många människor som är multisjuka, och människor lever längre idag, säger Päivi Vilkkavaara.

Karin Rågsved (V) riksdagsledamot menar att en annan vård är möjlig:

– Om man ger andra förutsättningar till personalen: bättre arbetsschema, förkortad arbetstid, högre löner, bättre styrning och färre lomhörda politiker.

Nöjda över hearingen på riksdagen

Att få till en hearing på riksdagen är sjuksköterskan Charlotta Dickman och resten av kollegorna och nätverket mycket nöjda över.

– Varje talare gjorde en väldigt bra insats. Vi hade med en kvinna från SKL (Sveriges kommuner och landsting) som tyckte detta var jättebra. Vi hade bjudit in hela styrelsen och sjukvårdsdelegationen. Det var en person som kom, säger Charlotta Dickman.

Hon berättade att nätverket är löst arrangerat, alla har sina arbeten och använder sin fritid för nätverket.

– Vi tuffar på. Nästa grej är att jag ska tala på strategidagarna som Dagens Medicin Agenda anordnar den 19 januari.

Stora brister i vården för döende

Längre fram kommer nätverket Slut på rean-en annan vård är möjlig, göra något på kvinnodagen den 8 mars.

– Planeringen är inte helt färdig, men det kan bli i form av en paneldebatt, kanske tillsammans med andra organisationer, säger Päivi Vilkkavaara.