Allt fler forskare, barnläkare, tandvårdschefer och nutritionister hörs i debatten om minskad sockerkonsumtion som ett steg för förbättrad folkhälsa. Flertalet länder har redan lyckats minska sockerintaget hos befolkningen med höjd sockerskatt. Nyligen lade tre svenska riksdagsledamöter fram en motion som föreslår punktskatt på sockrade läskedrycker. Men frågan är om det räcker för en förändrad sockerpolitik i Sverige
Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar skatt på sockrade drycker som en av flera åtgärder för att tygla den globala fetmaepidemin som utvecklats hos barn de senaste 20 åren. Att använda sig av skattehöjningar har visat sig vara framgångsrikt bland annat i Frankrike och Mexiko. Mycket talar även för att storleken på skatten har en direkt korrelation till sänkt konsumtion. Staden Berkley i Kalifornien införde i mars förra året en skatt på läsk som motsvarar ca 3 kr per liter läsk. Redan fyra månader efter att man infört sockerskatten hade konsumtionen minskat med 21 procent.
Sockerdetox: Gör dig piggare, lättare och lyfter humöret
– Vi ser ju på exemplet från Berkley att en skatt på socker i läsk fick den omedelbara konsekvensen att läskkonsumtionen minskade. Jämför man med hur konsumtionen har förändrats i andra amerikanska städer så ser man att den där istället ökade. Det är helt klart att punktskatten har fått konsekvenser, säger riksdagsledamot Niclas Malmberg från Miljöpartiet, en av de tre riksdagsledamöterna bakom motionen om sockerskatt på läsk.
Storbritanniens finansminister George Osborne meddelade i våras att de kommer införa en sockerskatt på läsk som kommer att träda i kraft om två år. Man beräknar få in 520 miljoner pund i skatteintäkter vilka kommer satsas på grundskoleidrotten.
Under våren sågs USA ta beslut på att mängden tillsatt socker ska redovisas på all paketerad mat. Niclas Malmberg och hans partikollega Stefan Nilsson, lade då fram en motion där de föreslog samma regler för Sverige. Motionen fick dock avslag från regeringen.
Riksdagsledamot Niclas Malmberg, Miljöpartiet (Foto: Riksdagen)
– Det hela är en kunskapsfråga. Om vi backar debatten om cigaretter och tobak 30-40 år i tiden så fanns det ju en stor okunskap kring de negativa hälsokonsekvenserna av att röka. Då ifrågasatte man tobaksskatt. Idag vet alla att det är farligt att röka och därför har vi en hög acceptans av beskattning på cigaretter. När samma medvetenhet finns i samhället kring de negativa effekterna om för hög sockerkonsumtion så kommer det också finnas en stor acceptans kring punktskatt för till exempel läsk.
Överviktiga barn äter mest socker och minst fett
Marie Söderqvist, vd på Livsmedelsföretagen, uttryckte i sin debattreplik i DN att punktskatt på vissa livsmedel kan slå mot mindre bemedlade individer som ändå kommer att konsumera samma mängd av de beskattade varorna. Men det problemet ser inte Malmberg.
– Man kan ju snarare förvänta sig att man använder sina pengar att köpa bättre livsmedel. I läsk eller godis finns inget näringsinnehåll så att lägga sina pengar på det är ju onödigt. Det är bättre att använda de pengarna på riktiga livsmedel, säger han.
Allt fler studier pekar på att just för hög konsumtion av socker ligger bakom fetma och fetmarelaterade sjukdomar som diabetes 2, leversjukdomar och hjärt- kärlsjukdomar. Det har debatterats om huruvida vi äter mer socker idag än vad vi gjorde för 50 år sen, men svensken äter ändå nästan fem gånger mer socker per dag än WHO’s rekommenderade dagliga intag som ligger på max 25 gram.
En studie som fick stor internationell uppmärksamhet förra året byggde på en undersökning av 43 barn med fetma och insulinresistenssyndrom. Under tio dagar fick de äta mindre socker än de normalt brukade, men fortfarande samma mängd kalorier som tidigare. Det tillsatta sockret togs bort och ersattes med andra typer av kolhydrater. Redan efter tio dagar kunde man se förbättrat blodsocker och blodtryck samt lägre insulinnivåer.
Vi bör ha rätten att kunna ta informerade beslut om vad vi äter, menar riksdagsledamötena Malmberg och Nilsson. De tycker även att svenska varor bör redogöra för hur mycket av det dagligt rekommenderade intaget socker de innehåller.
– Det kanske tar ytterligare 10 år av opinionsbildning. Det är idag fortfarande för få aktörer som pratar om problemet kring socker. Det måste bli fler och vi behöver uppnå en utbredd acceptans av problemet innan tiden är mogen och vi kan ha den typen av politik, säger Malmberg.
