En ny svensk avhandling visar att tillvaron för barn med ADHD är betydligt stressigare än för andra barn. De är också oftare involverade i mobbning. Ny forskning visar också att det finns ett samband mellan sömn och ADHD. Var som orsakar ADHD är ännu okänt.
– Barn med ADHD-diagnos hade dubbelt så ofta ont i magen, sömnsvårigheter och kände sig trötta jämfört med andra barn. Det här kan tolkas som ett tecken på betydande negativ stress i skolmiljön, berättar Kirsten Holmberg.
Om panikångest – Fråga doktor Kong
Kirsten Holmberg vid instutionen för kvinnors och barns hälsa, är ansvarig för den avhandling som granskas den 7 maj vid Uppsala universitet. Resultatet visar att ett nära samarbete mellan skolan och skolhälsovården är viktigt för att i ett tidigt skede upptäcka ADHD-symtom hos yngre barn.
I pressmeddelandet från universitetet berättar Kirsten Holmberg att hon studerat drygt 500 fjärdeklassare i Sigtuna kommun. Både föräldrar och lärare fick lämna information om barnens beteende och inlärning. Eleverna själva fick besvara en hälsoenkät med frågor om bland annat huvudvärk, magont, sömnsvårigheter, trötthet och mobbning.
I undersökningen fann man starka samband ADHD-diagnos och barnens svar på frågor om mobbning. 14 procent av eleverna hade varit involverade i mobbning, något som få av deras lärare eller föräldrar kände till.
För barn med ADHD var tre gånger så vanligt att de mobbade jämfört med barn utan ADHD. Beteendeproblem av ADHD-karaktär var vanligt redan i årskurs 1, vilket påvisar att ADHD-symptomen var en bidragande orsak till mobbningsbeteendet.
Oftare än andra barn blev barn med betydande ADHD-symptom också själva utsatta för mobbning. Skillnaden var stor- det var hela tio gånger så vanligt som bland barn utan ADHD. Dessa barn hade inte mer beteendeproblem än andra vid skolstarten. Det här kan tyda på att den mobbning barnen utsatts för har bidragit till eller förstärkt deras ADHD-symptom, menar Kirsten Holmberg
Barn med uttalade ADHD-symtom är en särskilt sårbar grupp. Därför vill Kirsten Holmberg gärna se att de skolbaserade anti-mobbningprogram som finns får större spridning för att skydda barn med uttalade ADHD-symtom. En viktig uppgift för elevvården, anser hon.
– Då man utvärderar den medicinska behandlingen av barn med ADHD bör man också utvärdera behandlingens effekt på kamratrelationer och kroppsliga stressymptom. Skolhälsovården kan spela en mer aktiv roll som länk mellan behandlande läkare och skolans personal.
Istället för screening, tror Kirsten Holmberg på ett nära samarbete mellan skolans lärare och skolhälsovården för att de här eleverna kan identifieras och få stöd.
Det är viktigt att skolan lär sig mer för att kunna bemöta dessa problem. Om stödet i skolan inte räcker till behöver barnet få hjälp specialiserad hjälp inom neuropsykiatrin eller barnmedicin, anser Kirsten Holmberg.
Mobbning ger samma symtom som tortyr
En ny finsk studie ”Short Sleep Duration and Behavioral Symptoms of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in Healthy 7- to 8-Year-Old Children” publicerades nyligen i den amerikanska barnmedicinska tidskriften Pediatrics. Den har undersökt sambandet mellan sömn och ADHD. Resultatet visade att barn som sover för lite oftare har koncentrationsstörningar som ADHD.
Mer forskning krävs för att ta reda på om det är sömnbrist som skapar beteendeproblem eller om det är så att barn med koncentrationssvårigheter som sover mindre.
Forskare har upptäckt att sömnbrist påverkar hjärnans prefrontala bark och dess funktioner. Den är den delen av hjärnan har en betydelsefull del i beteendekontroll.
Utländska forskningsstudier har tidigare upptäckt samband mellan vaccinationer och koncentrationstörningar.
Enligt en undersökning i Kalifornien, vilken publicerades i mars 1999, har autism under de senaste tio åren ökat med 273 %. Enbart år 1999 registrerades 1685 nya fall. (Autism ’99: A National Emergency”, Yazbak 1999). Denna ökning ska ha varit relaterad till vaccinationer.
Fakta om ADHD
ADHD är en funktionsnedsättning som innebär att man har problem med uppmärksamheten, är överaktiv och impulsiv. Man får ADHD redan som barn. Ungefär hälften av de barn som får diagnosen ADHD har kvar sina svårigheter i vuxen ålder. De kan till exempel ha problem i kontakten med andra människor eller ha svårt för att organisera vardagen.
ADHD är en förkortning av engelskans attention deficit hyperactivity disorder, som på svenska översätts med uppmärksamhetsstörning med överaktivitet. Man räknar med att 2–5 procent av alla barn i skolåldern har ADHD , och det är två till tre gånger vanligare hos pojkar än hos flickor.
Tre typiska symtom för ADHD som kan förekomma var för sig eller i kombination är: uppmärksamhetsstörning, överaktivitet och impulsivitet.
Det går inte att bota ADHD, men man kan underlätta vardagen för den som är drabbad. När det gäller barn och ungdomar kan man behöva anpassa skolmiljö och pedagogik, träna sociala färdigheter och utbilda föräldrarna i att bemöta sitt barn på ett konstruktivt sätt. Det kan också bli aktuellt med medicinering, i första hand med centralstimulerande läkemedel i låga doser. Läkemedlen ökar förmågan till uppmärksamhet och koncentration och gör det lättare att kontrollera impulser och överaktivitet.
Källa: Vårdguiden
