Den ekonomiska strukturen i Kina är snedvriden, och med tanke på andelen dåliga lån inom banksystemet är en finanskris oundviklig. Det säger den välkände regimkritiske ekonomen Mao Yushi, tillika professor och grundare av den liberala tankesmedjan Unirule Institute of Economics.
Mao och andra representanter för Unirule Institute of Economics deltog i ett seminarium anordnat av Entreprenörskapsforum och Tillväxtanalys den 14 juni, tillsammans med representanter för Cathay Institute for Public Affairs. Seminariet berörde frågor om Kinas ekonomiska reformer, om möjligheten att gå från en kontrollstat till en marknadsekonomi.
Ekonom: De statliga företagen äter upp Kinas resurser
Kinas ekonomi står inför allvarliga problem med överkapacitet och en annalkande sprickfärdig fastighetsbubbla. Mao Yushi menar att de statligt ägda företagens monopol utgör ett hinder för politiska reformer och ekonomisk omställning. Även det statligt ägda banksystemet är ett monopol, vilket försämrar innovationsklimatet i den privata sektorn, kommenterade Sheng Hong, även han från Unirule. Han poängterade även att det finns för mycket regler.
Kina har fortfarande en svag konsumtion, delvis på grund av stora inkomstklyftor, delvis orsakade av att statens inkomster är för stora. Vidare är det statens investeringar som resulterar i överkapacitet. Regeringen har stor insyn i de statliga företagen; det är barnen till medlemmar av kommunistpartiet som får de inflytelserika posterna. De statliga företagen är dessutom alltför många och har för mycket makt, kommenterade Mao Yushi.
Michel Feng vicedirektör på Cathay Institute for Public Affairs, menar att när medel riktas mot de ineffektiva statligt ägda bolagen, och den privata sektorn minskar, får det negativ inverkan på investeringsklimatet.
Hur det ska gå till fanns det tankar om på seminariet – reformer som sänkta skatter och marknadsanpassad räntesats – men överproduktion och korruption är problem som måste hanteras och elimineras.
Mao påpekar att den kinesiske ledaren, Xi Jingpings antikorruptionskampanj är effektiv och har stor påverkan, och att Xi därigenom har stärkt sin makt. Roten till korruptionen är dock i stort sätt oförändrad – det saknas övervakning av, och insyn i, statens makt.
