loadingSnart finns det inte mer spelrum för de kinesiska bankerna att hantera de dåliga lånen, då det pressar deras likviditet. 
(Foto: Greg Baker /AFP/Getty Images)
Snart finns det inte mer spelrum för de kinesiska bankerna att hantera de dåliga lånen, då det pressar deras likviditet. (Foto: Greg Baker /AFP/Getty Images)
Utrikes

Kinesiska bankers dåliga lån maskeras som investeringar

Hanna Kästel - Epoch Times Sverige

Efter förra veckans kvartalsrapport visade den kinesiska banksektorn upp de sämsta resultaten på länge. Bankernas försämrade lönsamhet är till stor del orsakad av de dåliga lånen.  I åratal har bankerna hanterat situationen genom att justera villkoren för att kunna nå resultat.

Kinas officiella kvot av bankers dåliga lån är cirka 1,5 till 2 procent, vilket är kraftigt underskattade siffror. Till och med de allra mest godtrogna investerarna tror att nivån är högre.

Andra som Charlene Chu, forskningschef på Autonomous Research Asia, uppskattar att andelen dåliga lån är så hög som 22 procent av alla lån i hela systemet, enligt en intervju i Barrons Asia.

Det är svårt att exakt beräkna hur det ser ut med de kinesiska dåliga lånen. Kinesiska banker och myndigheter, och många västerländska forskningsföretag tittar på bankens låneportfölj för att få en uppfattning om de dåliga lånen.

Men en hel del av lånen överförs till förvaltningsbolag. Det är som ett uppsamlingskonto för alla finansiella instrument som finns i eller utanför balansräkningen. Där uppstår de som ny finansiering eller för att täcka befintliga skulder. Banken blir som en investerare och partner i företaget. Lånen maskeras som investeringar och enligt kinesiska kapitaltäckningsregler får ”investeringen” lägre riskvikt än skulden, och därmed kan banken redovisa mindre dåliga lån.

Det är den här typen av lån som håller de statliga ”zombieföretagen” levande.

”Om förvaltningsföretagens tjänster ökar med 25 till 30 procent i år, kommer de att vara dubbelt så många som de strukturerade investeringsinstrument som fanns inom de västerländska bankerna under den globala finanskrisen”, sade Chu.

Bankerna behöver mer resurser till utlåning, och att införa ett lägre kassakrav är ett tveeggat svärd. Det kan ge en vinstökning och öka utlåningen, men det försvagar bankens kapital och dess förmåga att stå emot kreditförluster.

Och som Fitch Ratings tidigare rapporterat så skulle ett lägre kassakrav ge dåliga signaler och skapa ett ifrågasättande om vad de kinesiska myndigheterna egentligen har för avsikt.

– För det första kvartalet kan bankerna fortfarande hantera situationen med att skära ner kostnader här och där, och få till noll vinsttillväxt och behålla den lägsta nivån med dåliga lån, men för hela året går det inte att uppnå båda, sade Richard Cao, analytiker på Guotai Junan Securities i Shenzhen, till Bloomberg.

– Ingen vill vara först med att rapportera vinstnedgång efter så många år av tillväxt, tillade Cao.

När allt kommer omkring vill ingen heller vara den första att utlösa en global finanskris.

Vad blir effekten av ökade kinesiska investeringar i Sverige?

Risker med att investera i Kina

Mest lästa

Rekommenderat

loadingSnart finns det inte mer spelrum för de kinesiska bankerna att hantera de dåliga lånen, då det pressar deras likviditet. 
(Foto: Greg Baker /AFP/Getty Images)
Snart finns det inte mer spelrum för de kinesiska bankerna att hantera de dåliga lånen, då det pressar deras likviditet. (Foto: Greg Baker /AFP/Getty Images)
Utrikes

Kinesiska bankers dåliga lån maskeras som investeringar

Hanna Kästel - Epoch Times Sverige

Efter förra veckans kvartalsrapport visade den kinesiska banksektorn upp de sämsta resultaten på länge. Bankernas försämrade lönsamhet är till stor del orsakad av de dåliga lånen.  I åratal har bankerna hanterat situationen genom att justera villkoren för att kunna nå resultat.

Kinas officiella kvot av bankers dåliga lån är cirka 1,5 till 2 procent, vilket är kraftigt underskattade siffror. Till och med de allra mest godtrogna investerarna tror att nivån är högre.

Andra som Charlene Chu, forskningschef på Autonomous Research Asia, uppskattar att andelen dåliga lån är så hög som 22 procent av alla lån i hela systemet, enligt en intervju i Barrons Asia.

Det är svårt att exakt beräkna hur det ser ut med de kinesiska dåliga lånen. Kinesiska banker och myndigheter, och många västerländska forskningsföretag tittar på bankens låneportfölj för att få en uppfattning om de dåliga lånen.

Men en hel del av lånen överförs till förvaltningsbolag. Det är som ett uppsamlingskonto för alla finansiella instrument som finns i eller utanför balansräkningen. Där uppstår de som ny finansiering eller för att täcka befintliga skulder. Banken blir som en investerare och partner i företaget. Lånen maskeras som investeringar och enligt kinesiska kapitaltäckningsregler får ”investeringen” lägre riskvikt än skulden, och därmed kan banken redovisa mindre dåliga lån.

Det är den här typen av lån som håller de statliga ”zombieföretagen” levande.

”Om förvaltningsföretagens tjänster ökar med 25 till 30 procent i år, kommer de att vara dubbelt så många som de strukturerade investeringsinstrument som fanns inom de västerländska bankerna under den globala finanskrisen”, sade Chu.

Bankerna behöver mer resurser till utlåning, och att införa ett lägre kassakrav är ett tveeggat svärd. Det kan ge en vinstökning och öka utlåningen, men det försvagar bankens kapital och dess förmåga att stå emot kreditförluster.

Och som Fitch Ratings tidigare rapporterat så skulle ett lägre kassakrav ge dåliga signaler och skapa ett ifrågasättande om vad de kinesiska myndigheterna egentligen har för avsikt.

– För det första kvartalet kan bankerna fortfarande hantera situationen med att skära ner kostnader här och där, och få till noll vinsttillväxt och behålla den lägsta nivån med dåliga lån, men för hela året går det inte att uppnå båda, sade Richard Cao, analytiker på Guotai Junan Securities i Shenzhen, till Bloomberg.

– Ingen vill vara först med att rapportera vinstnedgång efter så många år av tillväxt, tillade Cao.

När allt kommer omkring vill ingen heller vara den första att utlösa en global finanskris.

Vad blir effekten av ökade kinesiska investeringar i Sverige?

Risker med att investera i Kina

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024