loadingKinesiska migranter arbetar både i de växande städerna och på landsbygden – och utgör en tredjedel av Kinas totala arbetskraft. Här en teplockare i Zhejiang-provinsen. (Foto: China Photos/Getty Images)
Kinesiska migranter arbetar både i de växande städerna och på landsbygden – och utgör en tredjedel av Kinas totala arbetskraft. Här en teplockare i Zhejiang-provinsen. (Foto: China Photos/Getty Images)
Utrikes

Kinas migrantarbetare i centrum för tillväxten

Valentin Schmid - Epoch Times

Minskande löneökningar. Krisande branscher med arbetare utan lön. Trenden med migration till storstäderna är över. Fler migrantarbetare som redan finns i städerna blir folkbokförda i städerna, medan landsbygdens folk stannar. I centrum för allt detta finns 277 miljoner kinesiska migrantarbetare.

Finansmarknader använder ofta ett kortsiktigt perspektiv och fokuserar på saker som kvartalsrapporter och växelkurser. I Kinas fall har den senaste tiden även kapitalflöden stått i centrum.

Vad vill Kina med den nya sidenvägen egentligen?

Men då och då är det bra att istället fokusera på långsiktiga faktorer som kommer att forma ekonomin under årtionden framåt. Två sådana faktorer är befolkningstillväxten och tillgången på arbetskraft.

Ett intressant underlag är den rapport om situationen för migrantarbetare som Kinas nationella statistikbyrå släpper varje år – och nyligen publicerades rapporten om 2015.

”I ett långsiktigt perspektiv är förmodligen trenden med migration från landsbygden till städerna över – en trend som har bidragit till Kinas snabba ekonomiska tillväxt under de senaste två årtiondena.”

Hukou – ett slags inrikespass

Landets egna migrantarbetare arbetar ofta utan formella kontrakt och inom ekonomiskt känsliga områden som byggnation och tillverkning. Därför ger förändringar av löne- och anställningsförhållanden en god bild av den övergripande situationen inom arbete och ekonomi.

Långsiktiga trender inom arbetsmigration i Kina visar att det finns en möjlighet till ökad produktivitet när migrantarbetare flyttar från arbeten med lägre förädlingsgrad, som inom jordbruket, till arbeten med högre förädlingsgrad i städerna. Detta har varit en stor sak under de senaste 20 åren.

Det finns 277 miljoner kinesiska migrantarbetare och de utgör en tredjedel av Kinas arbetskraft. En del av migrantarbetarna flyttar till andra provinser för att söka en bättre framtid.

Men en del av dem har faktiskt inte ens flyttat från sin hemprovins utan arbetar bara med andra uppgifter inom jordbruket i sin hemprovins. De klassas ändå som migranter enligt Kinas hukou-system. Hukou är ett folkbokföringssystem som talar om var en medborgare är registrerad med sociala rättigheter, ett slags inrikespass.

”Enligt det engelska analysföretaget Capital Economics och andra analytiker har Kina redan nått ‘Lewis vändpunkt’, den punkt där den stora inflyttningen till storstäderna upphör.”

Stora förändringar

Kortsiktigt bekräftar den aktuella rapporten att den kinesiska ekonomin har försämrats, i linje med många andra analyser under 2015, och i början av 2016. Löneökningarna har minskat från 9,9 procents genomsnittlig tillväxt under 2014 till 5,6 procent under 2015. Tillverkningsindustrin och byggbranschen uppvisar den största minskningen.

Antalet arbetare som inte har fått sin lön i tid har ökat till 2,8 miljoner under denna period. De flesta av dem kommer just från dessa sektorer. I genomsnitt måste de klara sig utan tre månaders lön under överskådlig framtid.

I ett långsiktigt perspektiv är förmodligen trenden med migration från landsbygden till städerna över – en trend som har bidragit till Kinas snabba ekonomiska tillväxt under de senaste två årtiondena.

”Lewis vändpunkt”

Enligt det engelska analysföretaget Capital Economics och andra analytiker har Kina redan nått ”Lewis vändpunkt” (Lewis turning point), den punkt där den stora inflyttningen till storstäderna upphör. Capital Economics pekar bland annat på demografiska förändringar i Kina och att den arbetsföra befolkningen har nått sin toppstorlek.

Ökningen av antalet nya migrantarbetare nådde toppen 2010 med 12 miljoner. Förra året var samma siffra 3,5 miljoner.

Grafen visar den minskade tillväxten bland migrantarbetare på senare år. (Capital Economics)

Grafen visar den minskade tillväxten bland migrantarbetare på senare år. (Capital Economics)

Den kinesiska regimen vill annars öka andelen människor med stads-hukou till 45 procent fram till 2020, från 35 procent under 2014. Det kan komma att lyckas genom ett byråkratiskt trick.

”Regeringen har beviljat allt fler stads-hukou till migrantarbetare sedan 2010. När en migrant väl har fått sitt stads-hukou så omregistreras de till arbetare i staden och tas bort från migrantregistret”, skriver Capital Economics.

EXKLUSIVT: Kinesiska hackare har infiltrerat det globala banksystemet

Det är positivt för statistiken men förändrar inte de ekonomiska realiteterna, detta då endast migrantarbetare som redan bor i städerna kan få stads-hukou.

Människor som fortfarande bor på landsbygden stannar kvar. Lönerna för lantbruksarbete ökar och Kina har brist på viktiga livsmedel, som till exempel fläsk.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingKinesiska migranter arbetar både i de växande städerna och på landsbygden – och utgör en tredjedel av Kinas totala arbetskraft. Här en teplockare i Zhejiang-provinsen. (Foto: China Photos/Getty Images)
Kinesiska migranter arbetar både i de växande städerna och på landsbygden – och utgör en tredjedel av Kinas totala arbetskraft. Här en teplockare i Zhejiang-provinsen. (Foto: China Photos/Getty Images)
Utrikes

Kinas migrantarbetare i centrum för tillväxten

Valentin Schmid - Epoch Times

Minskande löneökningar. Krisande branscher med arbetare utan lön. Trenden med migration till storstäderna är över. Fler migrantarbetare som redan finns i städerna blir folkbokförda i städerna, medan landsbygdens folk stannar. I centrum för allt detta finns 277 miljoner kinesiska migrantarbetare.

Finansmarknader använder ofta ett kortsiktigt perspektiv och fokuserar på saker som kvartalsrapporter och växelkurser. I Kinas fall har den senaste tiden även kapitalflöden stått i centrum.

Vad vill Kina med den nya sidenvägen egentligen?

Men då och då är det bra att istället fokusera på långsiktiga faktorer som kommer att forma ekonomin under årtionden framåt. Två sådana faktorer är befolkningstillväxten och tillgången på arbetskraft.

Ett intressant underlag är den rapport om situationen för migrantarbetare som Kinas nationella statistikbyrå släpper varje år – och nyligen publicerades rapporten om 2015.

”I ett långsiktigt perspektiv är förmodligen trenden med migration från landsbygden till städerna över – en trend som har bidragit till Kinas snabba ekonomiska tillväxt under de senaste två årtiondena.”

Hukou – ett slags inrikespass

Landets egna migrantarbetare arbetar ofta utan formella kontrakt och inom ekonomiskt känsliga områden som byggnation och tillverkning. Därför ger förändringar av löne- och anställningsförhållanden en god bild av den övergripande situationen inom arbete och ekonomi.

Långsiktiga trender inom arbetsmigration i Kina visar att det finns en möjlighet till ökad produktivitet när migrantarbetare flyttar från arbeten med lägre förädlingsgrad, som inom jordbruket, till arbeten med högre förädlingsgrad i städerna. Detta har varit en stor sak under de senaste 20 åren.

Det finns 277 miljoner kinesiska migrantarbetare och de utgör en tredjedel av Kinas arbetskraft. En del av migrantarbetarna flyttar till andra provinser för att söka en bättre framtid.

Men en del av dem har faktiskt inte ens flyttat från sin hemprovins utan arbetar bara med andra uppgifter inom jordbruket i sin hemprovins. De klassas ändå som migranter enligt Kinas hukou-system. Hukou är ett folkbokföringssystem som talar om var en medborgare är registrerad med sociala rättigheter, ett slags inrikespass.

”Enligt det engelska analysföretaget Capital Economics och andra analytiker har Kina redan nått ‘Lewis vändpunkt’, den punkt där den stora inflyttningen till storstäderna upphör.”

Stora förändringar

Kortsiktigt bekräftar den aktuella rapporten att den kinesiska ekonomin har försämrats, i linje med många andra analyser under 2015, och i början av 2016. Löneökningarna har minskat från 9,9 procents genomsnittlig tillväxt under 2014 till 5,6 procent under 2015. Tillverkningsindustrin och byggbranschen uppvisar den största minskningen.

Antalet arbetare som inte har fått sin lön i tid har ökat till 2,8 miljoner under denna period. De flesta av dem kommer just från dessa sektorer. I genomsnitt måste de klara sig utan tre månaders lön under överskådlig framtid.

I ett långsiktigt perspektiv är förmodligen trenden med migration från landsbygden till städerna över – en trend som har bidragit till Kinas snabba ekonomiska tillväxt under de senaste två årtiondena.

”Lewis vändpunkt”

Enligt det engelska analysföretaget Capital Economics och andra analytiker har Kina redan nått ”Lewis vändpunkt” (Lewis turning point), den punkt där den stora inflyttningen till storstäderna upphör. Capital Economics pekar bland annat på demografiska förändringar i Kina och att den arbetsföra befolkningen har nått sin toppstorlek.

Ökningen av antalet nya migrantarbetare nådde toppen 2010 med 12 miljoner. Förra året var samma siffra 3,5 miljoner.

Grafen visar den minskade tillväxten bland migrantarbetare på senare år. (Capital Economics)

Grafen visar den minskade tillväxten bland migrantarbetare på senare år. (Capital Economics)

Den kinesiska regimen vill annars öka andelen människor med stads-hukou till 45 procent fram till 2020, från 35 procent under 2014. Det kan komma att lyckas genom ett byråkratiskt trick.

”Regeringen har beviljat allt fler stads-hukou till migrantarbetare sedan 2010. När en migrant väl har fått sitt stads-hukou så omregistreras de till arbetare i staden och tas bort från migrantregistret”, skriver Capital Economics.

EXKLUSIVT: Kinesiska hackare har infiltrerat det globala banksystemet

Det är positivt för statistiken men förändrar inte de ekonomiska realiteterna, detta då endast migrantarbetare som redan bor i städerna kan få stads-hukou.

Människor som fortfarande bor på landsbygden stannar kvar. Lönerna för lantbruksarbete ökar och Kina har brist på viktiga livsmedel, som till exempel fläsk.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024