Censurbekämpare kritiserar Googles Kinastrategi
Veckans långläsning är en artikel av ”Charlie Smith” (pseudonym för en av grundarna till anti-internetcensurorganisationen Greatfire) om Googles försök att göra slut på internetcensuren i världen, och dess hittills måttliga framgång. Fokus i artikeln, som ligger uppe på Hong Kong Free Press, är på Kina – inte bara för att Kinas internet, som konstaterats tidigare i veckan, är världens mest ofria, utan även för att Kina allt mer exporterar både sin censurteknologi och -ideologi. Så om Google inte tar sig an Kina kommer resten av dess försök att vara dömda att misslyckas, menar Smith.
Smith är mycket kritisk till att Google valt att försöka ta fram egna teknologier för att kringgå censur, vilka hittills visat sig fungera mycket dåligt, i stället för att stödja de befintliga som faktiskt fungerar bra. Han resonerar även kring vad Google kan tänkas ha för strategi framåt – och berättar hur han och hans kollegor tycker att Google borde agera.
Läs hela artikeln här (engelska)
Yang Xiuzhu på en icke daterad bild. (Foto: Public domain)
Kinas ”mest eftersökta” korrupta tjänsteman återvände frivilligt
Yang Xiuzhu, före detta chef på staden Wenzhous kommunala byggbolag, har återvänt frivilligt till Kina från USA, rapporterar Radio Free Asia. Hon var nummer ett på den lista över 100 korrupta tjänstemän som håller sig undan partiets antikorruptionskampanj. Yang anklagas för att ha förskingrat motsvarande omkring 350 miljoner kronor, men har förnekat att hon är skyldig, och betecknat anklagelserna som politiskt motiverade. Det kinesiska utrikesministeriet kallade Yangs återkomst till Kina för ”ett viktigt resultat” av de bilaterala relationerna mellan USA och Kina.
Läs hela artikeln här (engelska)
Enorma vattenmassor från Gula floden släpps den 23 juli 2013 (Foto: STR/Getty Image)
Svåra föroreningar i Gula flodens biflöden
Minst åtta biflöden till Gula floden är så förorenade att vattnet inte går att använda till normala ändamål, som bevattning, enligt Kinas miljöskyddsministerium, rapporterar Caixin. Bara hälften av de vattensparande åtgärder som skulle ha genomförts i Ningxia-regionen från 2011 tills nu har faktiskt genomförts. I miljonstaden Guyuan släpps till exempel 6 400 ton obehandlat avloppsvatten ut i floden Qingshui varje dag. Qingshui är ett viktigt biflöde till Gula floden.
Ningxias lokalregering säger att man på olika sätt straffat över 100 personer sedan inspektionsresultaten blev offentliga. Miljöskyddsministeriet meddelar att 57 tillverkningsfabriker beordrats att lägga ner, och att ytterligare 179 tillfälligt stängts i väntan på ytterligare utredningar.
Läs hela artikeln här (engelska)
Uigurer arbetar med att rensa ett dike, på omslaget till Uiguriska världskongressens senaste rapport om tvångsarbete i Xinjiangregionen. (Uiguriska världskongressen)
Fortsatt utomrättsligt tvångsarbete för uigurer i Xinjiang
Uiguriska världskongressen (WUC) har släppt en rapport om att uigurer i Xinjiang fortsatt tvingas till hårt obetalt arbete som en del av den kinesiska regimens försök att hålla regionen ”stabil”. Till Radio Free Asia (RFA) sade WUC:s ledare Dolkun Isa att systemet i viss mån kan jämföras med de tvångsarbetsläger som avskaffades i Kina för några år sedan. Officiellt är det här systemet, som av uigurerna själva kallas ”hashar”, förbjudet.
Enligt rapporten tvingas uigurer jobba mellan fyra och elva timmar om dagen obetalt på olika offentliga projekt, som vägförbättring och bekämpning av ökenutbredning. Om de inte kan måste de skicka någon annan i familjen, och om de vägrar bötfälls de. Uigurer sade till RFA att de ibland dessutom måste delta i politisk indoktrinering.
Uigurerna är ett turkfolk, och utgör en hårt diskriminerad minoritet i Xinjiangregionen i västra Kina.
Läs hela artikeln här (engelska)
Xiaomis vd Lei Jin och Xiaomis globala vice vd Hugo Barra. (Foto: Money Sharma/AFP/Getty Images)
Kina riskerar egen ”dotcom-bubbla” fast i enorm skala
Bloomberg har tagit en närmre titt på Kinas ”enhörningar”, alltså teknikföretag som är mycket högt värderade, till över en miljard dollar. Allt eftersom världen investerat allt mer i de nya Kinesiska teknikjättarna som Xiaomi och Didi Chuxing har deras värdering skjutit i höjden, särskilt de senaste åren. Experter börjar dock allt mer oroa sig för att de är alldeles för högt värderade, och att Kina riskerar en egen variant på ”dotcom-bubblan” som drabbade västvärlden för ett drygt årtionde sedan. Det här är dock i en mycket större skala, och Kina saknar erfarenhet av att hantera stora konkurser.
