Allt fler vill ha närproducerat och ekologiskt, och på många håll i landet kan vi besöka Bondens egen marknad. Här kan den kräsne konsumenten strosa runt bland marknadsstånden som dignar av färska varor: nyskördade grönsaker, nybakat bröd och lokala specialiteter. Man vill också fördubbla antalet producenter och marknader inom några år.
– Det ska finnas en marknad på varje större ort i Sverige. Vi vill fördubbla till 1000 företagare och 50 marknader inom de närmsta tre åren, säger Claudia Dillman som är en drivande kraft i projektet för Bondens egen marknad.
Ökad medvetenhet hos unga
Idag finns det omkring 23 marknader runtom i Sverige, från Luleå i norr till Helsingborg i söder. Orter med goda förutsättningar kan ha upp till 25 marknader per år; främst under vår, höst och jul.
Claudia Dillman bor på landsbygden utanför Norrtälje, och arrenderar lite mark där hon kan ha får och höns. Hon var med när marknaderna startade i Sverige år 2000.
– När jag stod på Bondens egen marknad var mina barn små. Då handlade jag, och bytte till och med varor. Vi hade marknad på lördagar, så varje söndag hade vi fest. Då kände jag att varför ska det här bara vara för en liten utvald skara, det borde vara tillgängligt för alla.
Claudia berättar att hon märker att efterfrågan på närproducerat och ekologiskt ökar, särskilt hos barnfamiljer och unga.
– Människor är medvetna idag, och ju fler kriser och skandaler det blir inom livsmedelsindustrin, desto mer tänker folk till. Köper man ett bröd så ska det vara mjöl, salt och vatten – inte 25 olika tillsatser. Man vill hitta rena produkter, man vill att djuren ska ha haft det bra och att grönsakerna odlats utan bekämpningsmedel. Då vill man köpa direkt från producenterna.
Fråga producenten direkt
Det finns stränga regler för de som står på marknaderna: lantbrukaren måste ha odlat eller fött upp det som säljs, och samma sak gäller huvudingrediensen i förädlad mat, som sylt eller korv.
– Man ska kunna fråga producenten direkt. Om du till exempel köper ägg ska du kunna fråga om hönsen går ute eller inne, vad de får för foder och så vidare.
Dessutom ska allt vara närproducerat, vilket innebär att gårdarna måste ligga inom ett avstånd av 250 km från marknaden. De flesta är också småskaliga, så även om Bondens egen marknad inte är lika med ekologiskt, så är till exempel 99 % av alla grönsaksproducenter som står på marknaderna ändå kravgodkända, säger Claudia.
– Är man liten och ska kunna konkurrera så måste man vara kravansluten.
Foto: Bondens egen marknad
Fler unga producenter behövs
Claudia tycker att framtiden ser ljus ut eftersom konsumenterna strömmar till marknaderna. Men trots det så finns ett problem: det finns inte tillräckligt många producenter. De som var med och startade år 2000 har blivit äldre och många har gått i pension.
– Det som fattas just nu är ungdomar som ska ta över, men det är inte så lätt att köpa en gård idag, och att vara lantbrukare är osäkert.
Det är också väldigt komplicerat att vara livsmedelsproducent idag, med knöliga regler och skyhöga avgifter som sätter krokben för företagarna. Dessutom tittar regeringen nu utanför Sverige och vill stödja exporten istället för att stötta livsmedelsproducenterna här, menar Claudia.
– Man måste hjälpa dem som är på plats istället för att subventionera transporter från Kina. Det ska inte vara lönsamt att göra på det viset.
Projekt
För att stötta och förenkla för unga som vill bli lantbrukare, öka medvetenheten om Bondens egen marknad och få fler marknader i Sverige, har Bondens egen marknad satsat för att starta ett projekt i samarbete med bland annat Jordbruksverket.
– Vi vill bygga ut marknaden och locka fler yngre till den. Vi vill visa att man kan få större del av kakan själv om man skippar mellanhänderna och säljer direkt till konsument. Det är win-win situation både för konsumenten och producenten.
– Här i Sverige måste man tänka: vill vi ha en landsbygd eller inte? Vill vi ha lokalproducerat eller inte? Politikerna måste säga stopp. Nu ska alla dra åt samma håll – vi ska satsa på närproducerat.
