Forskningsfusk och ny kirurgi som testas med dödlig utgång. Karin Dahlman-Wright har fått jobbet att städa upp på Karolinska Institutet efter Macchiarini-affären. Ett arbete som kan betyda större försiktighet med framtida topprekryteringar.

Rektor, rektorsråd och dekanus för forskning har lämnat sina tjänster. I efterspelet till den så kallade Macchiarini-affären når rannsakningen av Karolinska Institutet (KI) den allra högsta nivån. På uppdrag av regeringen ska delar av universitetets styrelse bytas ut.

– Det finns en stor insikt om att det har blivit fel, men att det här ändå är en fantastisk institution som kommer att göra fantastiska insatser för framtiden, säger Karin Dahlman-Wright, tidigare prorektor vid Karolinska Institutet.

Sedan en dryg månad är hon vikarierande rektor. Hon har fått jobbet att städa upp efter de skandaler som skakat Karolinska. Med hennes ord ”troligen den största krisen i institutets historia”.

Rutiner har brustit

Macchiarini-affären är en långt ifrån avslutad historia. Så sent som i onsdags meddelande KI att Paolo Macchiarini avskedades från sin tjänst som forskare. Elva olika utredningar ska klarlägga vad som gick fel vid KI och Karolinska universitetssjukhuset (KS). Karin Dahlman-Wright vill inte föregå det arbetet, men pekar på två områden där KI:s rutiner utan tvekan har brustit.

– Man har inte kontrollerat den här personen vad gäller något så enkelt och konkret som hans CV, säger hon och konstaterar i nästa andetag att KI inte har haft tillräcklig kontroll på vad Paolo Macchiarini ägnat sig åt utanför sin anställning vid KI.

Delar av den internationellt erkände kirurgen Paolo Macchiarinis forskning har avslöjats som fusk och två av de tre patienter han opererade på Karolinska universitetssjukhuset är döda.

En fråga som Karin Dahlman-Wright i nuläget inte vill besvara är varför ingen stoppade honom.

– Det är det som utredningarna ska besvara. Men om vi ska titta framåt så måste vi tydligt kommunicera att det är bra att säga ifrån. Det är faktiskt varje persons skyldighet att lyfta upp när man ser missförhållanden och då ska vi reagera kraftigt på dem.

Vid KI pågår nu vad Karin Dahlman-Wright och universitetsdirektör Per Bengtsson beskriver som en stor riskinventering.

– Vi försöker se vilken typ av beteenden som kan skapa problem och vilka mer systematiska problem som finns på KI, säger han.

– Vi fasar ju både Karin och jag för att det här är ett systemfel på KI, och då måste vi ha beredskap för att det kommer andra saker.

Förblindad jakt på resultat

En förklaring kan finnas i vad Karin Dahlman-Wright kallar för ”KI:s inre liv”. Det handlar om attityder. Om arbetsmiljö, ledarskap och den kultur som vissa menar förblindade den tidigare ledningen i jakten på forskningsresultat.

Under intervjun med TT återvänder såväl vikarierande rektor som universitetsdirektör ofta till ordet ödmjukhet. Arbetet med att förändra KI kan få följder för framtida rekryteringar.

– Vi välkomnar gärna framstående internationella forskare till det här universitetet, men det måste vara personer som delar vår värdegrund. Det räcker inte att vara en toppforskare i dag, det kommer inte att räcka i framtiden. Vi kanske missar en eller annan stjärna, men då får det bli så. Det finns tillräckligt många som vill komma hit ändå, säger Karin Dahlman-Wright.

Avtrubbad organisation

Per Bengtsson tror att förklaringen till varför ingen i KI:s ledning ifrågasatte Paolo Macchiarini delvis står att finna i den elitistiska kultur som präglar delar av universitetets verksamhet.

– Det kan mycket väl vara så att organisationen var avtrubbad, full av förtroende och tillit till den kollegiala skickligheten, så man sa inte något.

Macchiarini-affären kommer KI få leva med länge, kanske för alltid, tror Karin Dahlman-Wright:

– Men inom ett år tror jag att det är på en annan nivå. Då är det ett sår som KI har att leva med, och en viktig lärdom, som i den bästa av världar kan leda till ett bättre KI. Vi tror det, det är därför vi jobbar stenhårt med det här nu.

Macchiarini-affären i korthet

2010: Den italienske kirurgen och forskaren Paolo Macchiarini anställdes som gästprofessor på Karolinska Institutet (KI). Samtidigt anställs han på deltid som överläkare på Karolinska universitetssjukhuset (KS). 2011-2012: Macchiarini utför tre operationer med konstgjorda luftstrupar på KS. Han publicerar också en vetenskaplig artikel som beskriver operationen av den första patienten. Två av de patienter som opererats av Macchiarini är nu döda. En lever, men vårdas på sjukhus i USA. 2013: KS stoppar alla fortsatta operationer med syntetiska luftstrupar. Samma år inleder Macchiarini kliniska studier i Krasnodar i Ryssland, där patienter ska opereras i forskningssyfte. 2014: Tre olika anmälningar där Macchiarini aklagas för forskningsfusk lämnas in, en av en belgisk forskare och två av fyra läkare vid KS. KI ger professor emeritus Bengt Gerdin i uppdrag att granska materialet gällande två av anmälningarna. 2015: Varken KI:s etiska råd eller dåvarande rektor Anders Hamsten anser att Macchiarini har gjort sig skyldig till forskningsfusk. Dock avslutas hans gästprofessur och han får en tidsbegränsad anställning som forskare. Anställningen löper ut den 30 november 2016. 2016: SVT sänder dokumentärserien ”Experimenten” där Paolo Macchiarninis forskning ifrågasätts och det tydligt visas hur hans patienter farit illa. Urban Lendahl lämnar sitt uppdrag som sekreterare i KI:s Nobelkommitté. Rektor Anders Hamsten avgår. Ytterligare fyra professorer ska avstå från att medverka i Nobelkommitténs arbete med utredningen om Macchiarini pågår. KI:s forskningsdekan Hans-Gustaf Ljunggren begär entledigande från sitt uppdrag. Rektorsrådet Jan Carlstedt-Duke lämnar sitt uppdrag. Regeringen fattar beslut om att tillsätta en nomineringsgrupp som att tillsätta ”delvis nya ledamöter” i KI:s styrelse. KI avskedar Paolo Macchiarini.

GRANSKNING: Dödens sjukhus

Se upp för ”hitta-på-forskning” – de bedrägliga stamcellerna