Årskrönika Kina: Fem nyheter från 2015 som kastar skuggor in i framtiden

Årskrönika Kina: Fem nyheter från 2015 som kastar skuggor in i framtiden
Himmelska fridens torg insvept i smog, november 2015. Luftföroreningarna fortsatte att vara ett stort problem och samtalsämne i Kina under 2015. (Foto: Kevin Frayer/Getty Images)

1. Den största ”tigern” fälldes

Den antikorruptionskampanj som Xi Jinping inledde efter att han kom till makten nådde en dramaturgisk höjdpunkt under 2015. Den 11 juni, efter ett långt förspel, dömdes Zhou Yongkang, en av Kinas mäktigaste och mest fruktade män under många år, till livstids fängelse för korruption.

Zhou är den hittills mäktigaste person som fallit i Xi Jinpings kombinerade antikorruptionskampanj och fälttåg mot sin huvudrival inom partiet, förre regimledaren Jiang Zemin. Som chef för Kinas politisk-rättsliga utskott ledde han jättelandets inhemska säkerhetsapparat, med polis, rättssystem och paramilitär polis – ett system som är större än militärapparaten. Dessutom satt han i politbyråns ständiga utskott, den lilla maktelit på ett par män inom partiet som i praktiken styr Kina. Han har varit en ledande figur i förtryck och förföljelse mot oliktänkande, och byggde till stor del sin karriär i Jiang Zemins innersta krets på att förfölja den andliga metoden falungong.

Xi Jinping har talat om att hans kampanj riktas mot både ”flugor” (tjänstemän på lägre nivå) och ”tigrar” (tjänstemän på högre nivå). Zhou är den största tigern som fällts hittills, men den allra största tigern återstår: ”Gudfadern” Jiang Zemin själv. Frågan är bara om Xi faktiskt tänker agera mot den numera försvagade Jiang, som fyller 90 år under 2016, eller om han bara väntar på att han ska dö. Kanske får vi svaret under året som kommer.

Kinas förre säkerhetschef Zhou Yongkang dömdes till livstids fängelse under 2015. (Foto: Feng Li/Getty Images)

Kinas förre säkerhetschef Zhou Yongkang dömdes till livstids fängelse under 2015. (Foto: Feng Li/Getty Images)

2. Ettbarnspolitikens officiella död

I slutet av oktober beslutades under kommunistpartiets femte plenum att den så hårt kritiserade ettbarnspolitiken nu slutligen skrotas – till förmån för en tvåbarnspolitik.

Beslutet var väntat, och blev mer av ett medialt nummer än vad det kan förväntas betyda i praktiken. Kinas befolkningskurva och könsfördelning ser i nuläget mycket bekymmersamma ut, med en stor övervikt av män och förväntat mycket stor befolkningsandel med äldre inom några årtionden. Eventuella frukter av det här beslutet kommer alltså att ta många år att skörda.

Experter är också tveksamma om den här allmänna lättnaden (det har gjorts mer vissa specifika och riktade lättnader tidigare) kommer att sporra dagens kineser till att skaffa fler barn. Och hela det repressiva systemet med kontrollerad fertilitet kvarstår. Kinas befolkningsproblem kommer att fortsätta vara ett huvudbry under lång tid framöver.

2015 går till historien som året då ettbarnspolitiken blev tvåbarnspolitik i Kina. (Foto: Goh Chai Hin/AFP/Getty Images)

2015 går till historien som året då ettbarnspolitiken blev tvåbarnspolitik i Kina. (Foto: Goh Chai Hin/AFP/Getty Images)

3. De konstgjorda öarna och sidenvägen till havs

Kinas territorialbråk med sina grannar i Sydkinesiska sjön nådde nya höjder under 2015. Kina började under våren och sommaren att militärt befästa de konstgjorda öar man byggt upp bland Spratlyöarna. Dessutom började man försöka hävda militär kontroll över öarna, något som USA sedan dess medvetet utmanat. Stundtals har tonläget varit högt och vapenskramlet anats i bakgrunden, men konflikten har i stort hamnat i medieskugga bakom ”hetare” konflikter, som den i Syrien.

Det är dock inte bara i Sydkinesiska sjön som Kina vill expandera. Ett stort antal länder kring Indiska oceanen har redan inlett samarbeten kring hamnar med Kina. Amerikanska militäranalytiker tror att Kina vill öppna en väg ända in i södra Atlanten, för att i förlängningen kunna utmana USA:s ekonomiska och militära dominans. Inget tyder på att den här konflikten ska bli mindre aktuell under 2016.

Kina bygger konstgjorda öar i Sydkinesiska sjön. (Foto: Amerikanska flottan)

Kina bygger konstgjorda öar i Sydkinesiska sjön. (Foto: Amerikanska flottan)

4. Attackerna mot människorättsadvokater

Xi Jinping går inte bara till storms mot korrupta partitjänstemän, han har under året även slagit ner hårt på Kinas människorättsadvokater. I juli greps över 100 prominenta advokater inom loppet av några dagar, i vad som bara kan beskrivas som ett samlat försök att platta till den växande människorättsrörelsen i Kina.

En av de mest uppmärksammade advokaterna som greps, Wang Yu, sitter fortfarande i förvar, liksom hennes make Bao Longjun. Till och med deras son, Bao Zhuoxuan, greps i Burma under ett försök att fly från Kina, och sattes i husarrest. I årets slutskede dömdes även Pu Zhiqiang till tre års villkorligt fängelse i en internationellt uppmärksammad rättegång.

Den kanske svårast förföljda advokaten i Kina är dock Gao Zhisheng, som suttit fängslad, internerad och i husarrest i olika omgångar i ett årtionde, för att ha försvarat några av Kinas mest utsatta grupper. Trots isolering och omänsklig tortyr som somliga fruktade hade tystat honom för gott, kom Gao ut under hösten med ett rasande öppet brev mot kommunistpartiet, samt avslöjandet att han smugglat ut två bokmanuskript ur Kina. Strax därefter ”försvann” han igen.

Den här typen av agerande, tillsammans med allt hårdare attacker mot det fria ordet, har fått människorättsorganisationer att utse 2015 till ett svart år för Kina, och i västerländska ögon gått stick i stäv med den delvis progressiva aura som omgett Xi Jinping.

Advokaten Wang Yu är fortfarande frihetsberövad efter kinesiska regimens frontalangrepp på landets människorättsadvokater tidigare i år. (Foto: Philippe Lopez/AFP/Getty Images)

Advokaten Wang Yu är fortfarande frihetsberövad efter kinesiska regimens frontalangrepp på landets människorättsadvokater tidigare i år. (Foto: Philippe Lopez/AFP/Getty Images)

5. Explosionen i Tianjin och röda smogvarningar

Två händelser under 2015 satte ljuset på hur Kinas snabba tillväxt gör livet farligt för dess befolkning – både akut och mer långsiktigt.

Den 12 augusti skedde två enorma explosioner i hamnen i den kinesiska staden Tianjin. Över 100 människor dog och tusentals skadades i smällen. Den efterföljande våldsamma kemiska branden och den materiella förödelsen var enorm. I lagret som exploderade förvarades bland annat stora mängder explosivt ammoniumnitrat och giftigt natriumcyanid, nära vanliga bostäder.

Trots kinesiska myndigheters sedvanliga krishantering – lägga locket på, beordra alla medier att följa den officiella linjen och ta bort alla obehagliga inlägg från internet – så väcktes många frågor om hur bristande säkerhet kan ha bidragit till katastrofen. Just bristande säkerhet, som ett resultat av vinstjakt, är ett ständigt återkommande tema i kinesiska skandaler och katastrofer under senare år.

Ett annat problem i Kina, som vanligtvis ses som mer smygande, är den svåra smogen, men nu börjar även den nå nivåer som är direkt akuta. Under slutet av året kom de första officiella ”röda” smogvarningarna i Peking, trots att utomstående bedömare menar att luften många gånger tidigare varit extremt hälsofarlig.

Peking har dock visat sig kunna hantera luftföroreningarna: när det stora prestigefyllda Apec-mötet hölls i slutet av 2014 införde man stenhårda restriktioner på bilåkande, industrier och till och med eldning för värme. Resultatet blev sällsynta klara himlar som numera ironiskt kallas ”Apec-blått”. Kanske det ändå visar att möjligheten finns när bara viljan uppbådas? Det är i så fall ett gott tecken, inför de åtgärder som experterna tror kommer att krävas framöver – inte minst av Kina – för att klara jordens klimat.

VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri

Gilla oss på Facebook!