loadingKinesisk flottist i Hongkong, maj 2007. Kina gör nu en medveten satsning på militär närvaro i Indiska oceanen, och analytiker menar att det är ett led i kommunistpartiets planer på global dominans. (Foto: MN Chan/Getty Images)
Kinesisk flottist i Hongkong, maj 2007. Kina gör nu en medveten satsning på militär närvaro i Indiska oceanen, och analytiker menar att det är ett led i kommunistpartiets planer på global dominans. (Foto: MN Chan/Getty Images)
Utrikes

Kina satsar på militär dominans i Indiska oceanen

Epoch Times

Allt mer tyder nu på att Kina har planer på att försöka dominera Indiska oceanen militärt. Det talas om en ”sidenväg till havs”, som somliga experter menar bara är landets första steg mot global militär och ekonomisk dominans.

I maj blev Indien taget på sängen när den kinesiska regimen dockade med en ubåt i den Pakistanska staden Karachi. När Indien uttryckte oro möttes man med dubbla budskap: en kinesisk försvarstalesman försökte tona ner det hela och sade att Kinas aktiviteter i Indiska oceanen är ”öppna och transparenta”, medan en gammal militär på Kinas nationella försvarsuniversitet sade att Indien minsann inte ska tro att Indiska oceanen är dess egen bakgård.

Richard Fisher på tankesmedjan International Assessment and Strategy Center sade att Kina inte lär vika ner sig.

– En utbrytning från Sydkinesiska sjön in i Indiska oceanen är en av öppningsdragen i Kinas försök att nå global militär och ekonomisk dominans, sade han.

”Jag har sedan länge dragit slutsatsen att Kinas slutmål är att bli den ledande globala supermakten, och att man avser trycka ner USA där så behövs för att nå detta mål.” – Richard Fisher, International Assessment and Strategy Center

Kinesiska kommunistpartiet försöker bygga nya internationella handelsnätverk som man själv kontrollerar. Den ”nya sidenvägen” är ena sidan, med vägar, järnvägar och rörledningar mellan Kina och Pakistan. Den andra sidan är denna ”sidenväg till havs”, tillsammans med ett försök att kontrollera eller påverka alla viktiga handelspassager till havs. En viktig del i båda dessa försök är att omringa Indien, som är en av Kinas viktigaste ekonomiska konkurrenter.

”Pax Sinica”

Men experter menar att Kina vill mer än så: man försöker upprätta en egen variant av ”Pax Americana”, den amerikanska strategi som går ut på att placera militära styrkor längs alla strategiska sjöfartsvägar. Men till skillnad från USA misstänker analytiker Kina med denna ”Pax Sinica” kommer att försöka kontrollera handeln och styra vem som får tillgång till olika platser. Detta har man redan börjat försöka göra i Sydkinesiska sjön.

En vitbok från den kinesiska militären som kom ut i maj talar också om att överge ”den traditionella mentaliteten att land är viktigare än hav” och att börja ”skydda strategiska sjöfartsvägar och intressen i utlandet”.

– Jag har sedan länge dragit slutsatsen att Kinas slutmål är att bli den ledande globala supermakten, och att man avser trycka ner USA där så behövs för att nå detta mål, sade Richard Fisher.

Den kinesiska regimen har skaffat sig rätten att sköta den pakistanska hamnen i Gwadar. Bilden är från 2013. (BEHRAM BALOCH/AFP/Getty Images)

Den kinesiska regimen har skaffat sig rätten att sköta den pakistanska hamnen i Gwadar. Bilden är från 2013. (BEHRAM BALOCH/AFP/Getty Images)

Ännu större planer

Strategin att kontrollera viktiga havspassager är redan i gång. Kina är redan i Sydkinesiska sjön för att bevaka Malackasundet. Man planerar en militärbas i Djibouti för att kontrollera inloppet till Röda havet, och förhandlar med Turkiet kring sunden mellan Svarta havet och Medelhavet.

Men för Indiska Oceanen har Kina ännu större planer. Förutom den hamn i Pakistanska Gwadar, som man har rätt att sköta i 40 år, vill Kinesiska kommunistpartiet bygga 18 flottbaser runt hela Indiska Oceanen.

Den här nyheten ledde till kontroverser när tidningen The Namibian började rapportera om den i November 2014. Kina förnekade det, men sedan dess har vartenda land på listan gått vidare med förhandlingar med Kina, och endera gett landet tillgång till befintliga hamnar eller inlett arbete på att bygga nya, gemensamma hamnar. Länderna det gäller är Pakistan, Sri Lanka, Burma, Djibouti, Jemen, Oman, Kenya, Tanzania, Mozambique, Seychellerna och Madagaskar.

Detta bekräftade vad militäranalytiker länge trott, nämligen att Kina vill bygga ett ”pärlband” med flottbaser längs Indiska oceanen för att utöka sin militära räckvidd. Detta skulle öppna vägen ända in i södra Atlanten, enligt Robert C. O’Brien på den amerikanska nättidningen Real Clear Defense.

”För Indien är kinesisk flottnärvaro i dess vatten snart en verklighet,” skriver han.

Rapportering av Joshua Philipp

Mest lästa

Rekommenderat

loadingKinesisk flottist i Hongkong, maj 2007. Kina gör nu en medveten satsning på militär närvaro i Indiska oceanen, och analytiker menar att det är ett led i kommunistpartiets planer på global dominans. (Foto: MN Chan/Getty Images)
Kinesisk flottist i Hongkong, maj 2007. Kina gör nu en medveten satsning på militär närvaro i Indiska oceanen, och analytiker menar att det är ett led i kommunistpartiets planer på global dominans. (Foto: MN Chan/Getty Images)
Utrikes

Kina satsar på militär dominans i Indiska oceanen

Epoch Times

Allt mer tyder nu på att Kina har planer på att försöka dominera Indiska oceanen militärt. Det talas om en ”sidenväg till havs”, som somliga experter menar bara är landets första steg mot global militär och ekonomisk dominans.

I maj blev Indien taget på sängen när den kinesiska regimen dockade med en ubåt i den Pakistanska staden Karachi. När Indien uttryckte oro möttes man med dubbla budskap: en kinesisk försvarstalesman försökte tona ner det hela och sade att Kinas aktiviteter i Indiska oceanen är ”öppna och transparenta”, medan en gammal militär på Kinas nationella försvarsuniversitet sade att Indien minsann inte ska tro att Indiska oceanen är dess egen bakgård.

Richard Fisher på tankesmedjan International Assessment and Strategy Center sade att Kina inte lär vika ner sig.

– En utbrytning från Sydkinesiska sjön in i Indiska oceanen är en av öppningsdragen i Kinas försök att nå global militär och ekonomisk dominans, sade han.

”Jag har sedan länge dragit slutsatsen att Kinas slutmål är att bli den ledande globala supermakten, och att man avser trycka ner USA där så behövs för att nå detta mål.” – Richard Fisher, International Assessment and Strategy Center

Kinesiska kommunistpartiet försöker bygga nya internationella handelsnätverk som man själv kontrollerar. Den ”nya sidenvägen” är ena sidan, med vägar, järnvägar och rörledningar mellan Kina och Pakistan. Den andra sidan är denna ”sidenväg till havs”, tillsammans med ett försök att kontrollera eller påverka alla viktiga handelspassager till havs. En viktig del i båda dessa försök är att omringa Indien, som är en av Kinas viktigaste ekonomiska konkurrenter.

”Pax Sinica”

Men experter menar att Kina vill mer än så: man försöker upprätta en egen variant av ”Pax Americana”, den amerikanska strategi som går ut på att placera militära styrkor längs alla strategiska sjöfartsvägar. Men till skillnad från USA misstänker analytiker Kina med denna ”Pax Sinica” kommer att försöka kontrollera handeln och styra vem som får tillgång till olika platser. Detta har man redan börjat försöka göra i Sydkinesiska sjön.

En vitbok från den kinesiska militären som kom ut i maj talar också om att överge ”den traditionella mentaliteten att land är viktigare än hav” och att börja ”skydda strategiska sjöfartsvägar och intressen i utlandet”.

– Jag har sedan länge dragit slutsatsen att Kinas slutmål är att bli den ledande globala supermakten, och att man avser trycka ner USA där så behövs för att nå detta mål, sade Richard Fisher.

Den kinesiska regimen har skaffat sig rätten att sköta den pakistanska hamnen i Gwadar. Bilden är från 2013. (BEHRAM BALOCH/AFP/Getty Images)

Den kinesiska regimen har skaffat sig rätten att sköta den pakistanska hamnen i Gwadar. Bilden är från 2013. (BEHRAM BALOCH/AFP/Getty Images)

Ännu större planer

Strategin att kontrollera viktiga havspassager är redan i gång. Kina är redan i Sydkinesiska sjön för att bevaka Malackasundet. Man planerar en militärbas i Djibouti för att kontrollera inloppet till Röda havet, och förhandlar med Turkiet kring sunden mellan Svarta havet och Medelhavet.

Men för Indiska Oceanen har Kina ännu större planer. Förutom den hamn i Pakistanska Gwadar, som man har rätt att sköta i 40 år, vill Kinesiska kommunistpartiet bygga 18 flottbaser runt hela Indiska Oceanen.

Den här nyheten ledde till kontroverser när tidningen The Namibian började rapportera om den i November 2014. Kina förnekade det, men sedan dess har vartenda land på listan gått vidare med förhandlingar med Kina, och endera gett landet tillgång till befintliga hamnar eller inlett arbete på att bygga nya, gemensamma hamnar. Länderna det gäller är Pakistan, Sri Lanka, Burma, Djibouti, Jemen, Oman, Kenya, Tanzania, Mozambique, Seychellerna och Madagaskar.

Detta bekräftade vad militäranalytiker länge trott, nämligen att Kina vill bygga ett ”pärlband” med flottbaser längs Indiska oceanen för att utöka sin militära räckvidd. Detta skulle öppna vägen ända in i södra Atlanten, enligt Robert C. O’Brien på den amerikanska nättidningen Real Clear Defense.

”För Indien är kinesisk flottnärvaro i dess vatten snart en verklighet,” skriver han.

Rapportering av Joshua Philipp

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024