Allt mer tyder nu på att Kina har planer på att försöka dominera Indiska oceanen militärt. Det talas om en ”sidenväg till havs”, som somliga experter menar bara är landets första steg mot global militär och ekonomisk dominans.

I maj blev Indien taget på sängen när den kinesiska regimen dockade med en ubåt i den Pakistanska staden Karachi. När Indien uttryckte oro möttes man med dubbla budskap: en kinesisk försvarstalesman försökte tona ner det hela och sade att Kinas aktiviteter i Indiska oceanen är ”öppna och transparenta”, medan en gammal militär på Kinas nationella försvarsuniversitet sade att Indien minsann inte ska tro att Indiska oceanen är dess egen bakgård.

Richard Fisher på tankesmedjan International Assessment and Strategy Center sade att Kina inte lär vika ner sig.

– En utbrytning från Sydkinesiska sjön in i Indiska oceanen är en av öppningsdragen i Kinas försök att nå global militär och ekonomisk dominans, sade han.

”Jag har sedan länge dragit slutsatsen att Kinas slutmål är att bli den ledande globala supermakten, och att man avser trycka ner USA där så behövs för att nå detta mål.” – Richard Fisher, International Assessment and Strategy Center

Kinesiska kommunistpartiet försöker bygga nya internationella handelsnätverk som man själv kontrollerar. Den ”nya sidenvägen” är ena sidan, med vägar, järnvägar och rörledningar mellan Kina och Pakistan. Den andra sidan är denna ”sidenväg till havs”, tillsammans med ett försök att kontrollera eller påverka alla viktiga handelspassager till havs. En viktig del i båda dessa försök är att omringa Indien, som är en av Kinas viktigaste ekonomiska konkurrenter.

”Pax Sinica”

Men experter menar att Kina vill mer än så: man försöker upprätta en egen variant av ”Pax Americana”, den amerikanska strategi som går ut på att placera militära styrkor längs alla strategiska sjöfartsvägar. Men till skillnad från USA misstänker analytiker Kina med denna ”Pax Sinica” kommer att försöka kontrollera handeln och styra vem som får tillgång till olika platser. Detta har man redan börjat försöka göra i Sydkinesiska sjön.

En vitbok från den kinesiska militären som kom ut i maj talar också om att överge ”den traditionella mentaliteten att land är viktigare än hav” och att börja ”skydda strategiska sjöfartsvägar och intressen i utlandet”.

– Jag har sedan länge dragit slutsatsen att Kinas slutmål är att bli den ledande globala supermakten, och att man avser trycka ner USA där så behövs för att nå detta mål, sade Richard Fisher.

Ännu större planer

Strategin att kontrollera viktiga havspassager är redan i gång. Kina är redan i Sydkinesiska sjön för att bevaka Malackasundet. Man planerar en militärbas i Djibouti för att kontrollera inloppet till Röda havet, och förhandlar med Turkiet kring sunden mellan Svarta havet och Medelhavet.

Men för Indiska Oceanen har Kina ännu större planer. Förutom den hamn i Pakistanska Gwadar, som man har rätt att sköta i 40 år, vill Kinesiska kommunistpartiet bygga 18 flottbaser runt hela Indiska Oceanen.

Den här nyheten ledde till kontroverser när tidningen The Namibian började rapportera om den i November 2014. Kina förnekade det, men sedan dess har vartenda land på listan gått vidare med förhandlingar med Kina, och endera gett landet tillgång till befintliga hamnar eller inlett arbete på att bygga nya, gemensamma hamnar. Länderna det gäller är Pakistan, Sri Lanka, Burma, Djibouti, Jemen, Oman, Kenya, Tanzania, Mozambique, Seychellerna och Madagaskar.

Detta bekräftade vad militäranalytiker länge trott, nämligen att Kina vill bygga ett ”pärlband” med flottbaser längs Indiska oceanen för att utöka sin militära räckvidd. Detta skulle öppna vägen ända in i södra Atlanten, enligt Robert C. O’Brien på den amerikanska nättidningen Real Clear Defense.

”För Indien är kinesisk flottnärvaro i dess vatten snart en verklighet,” skriver han.

Rapportering av Joshua Philipp