Under förra veckans stora partimöte befäste Xi Jinping officiellt sin makt som partiets oomstridde ledare. Men vad är hans nästa steg? Och vad kan hans slutmål med den här maktkoncentrationen vara?
På papperet behöver Xi Jinping inte ytterligare bekräftelse på sin status som Kinas högste ledare.
Han leder redan flera partikommissioner som kan fatta beslut över huvudet på statsapparaten; han är överbefälhavare och militären är nu lojal mot honom; upproriska partikadrer har rensats ut i hans antikorruptionskampanj; och han håller redan på att befordra sina egna lojalister.
Maktkampen inom regimen drabbar ”Kinas Gestapo” – China Uncensored
Likväl kände han behovet att anta titeln som ”kärn”-ledare vid det kommunistpartimöte som nyligen hölls i Peking, det så kallade sjätte plenumet. En artikel i Epoch Times kinesiska upplaga pekade redan i februari på att den här utvecklingen var möjlig.
Svarar inte inför någon annan
Termen kärnledare (”hexin” på kinesiska) har en status som är så nära helig man kanske kommer i det ateistiska kommunistpartiet. Man kan vara ledare utan att vara kärnledare, men om man är en kärnledare svarar man i teorin inte inför någon annan.
Hur det här kommer att förändra Kina är fortfarande oklart, men det är sannolikt att Xi Jinping kommer att använda sin nya makt för att slutligen besegra den före detta partiledaren Jiang Zemin. Under Jiangs två årtionden vid makten växte korruptionen i landet lavinartat, och han drog igång en enorm, brutal och kostsam politisk kampanj mot falungong, en av Kinas största andliga grupper. Med tanke på de många kriser kommunistpartiet nu står inför kan Xi dessutom komma att använda sin nya position för att hålla sig kvar vid makten längre än vad som är brukligt, och kanske även genomföra stora institutionella reformer.
Kärnledarbegreppet infördes av Deng Xiaoping – den mäktigaste ledaren efter Mao Zedong och kraften bakom Kinas ekonomiska modernisering. Deng gav den då avlidne Mao den här titeln retroaktivt, och senare gav han den även till sin efterträdare Jiang Zemin. Jiang gav den dock aldrig till sin efterträdare Hu Jintao, utan införde i stället ”kollektivt ledarskap” vilket i praktiken innebär att Jiang till stor del fortsatte styra via sina många lojalister på höga positioner.
”Som partiets nya maktcentrum har Xi kanske nu den politiska styrka och legitimitet som krävs för att sätta in dödsstöten – ett officiellt åtal mot Jiang Zemin.”
Xi Jinping har dock av allt att döma samlat på sig tillräckligt mycket makt för att själv kunna utse sig till kärnledare. Redan i januari började tecknen på Xis uppstigande visa sig, men det var först nyligen som det blev officiellt. Xis position kommer att stärkas ytterligare nästa år, då hela partiets högsta ledning utom han och premiärminister Li Keqiang kommer att gå i pension.
Efter att Xi tillträtt har han som bekant gått hårt fram mot korruptionskulturen som uppstod under Jiang, och även på senare tid gett subtila antydningar om att förföljelsen av falungong kan komma att upphöra.
Nu när Xi allt mer betonar ansvarsskyldighet hos partiets allra högsta ledning kan Jiang och hans närmaste komma att snärjas på grund av de enorma rikedomar de tillskansat sig illegalt från staten.
Jojje Olsson – för obekväm för Kinas regim
– Alla tjänstemän som är korrupta är inte nödvändigtvis med i Jiang Zemins gäng, men de extremt korrupta är oftast det, kommenterade Li Tianxiao, oberoende politisk kommentator.
Som partiets nya maktcentrum har Xi kanske nu den politiska styrka och legitimitet som krävs för att sätta in dödsstöten – ett officiellt åtal mot Jiang själv.
Det möjliga slutmålet
Men att bara utplåna korruption eller utmanövrera sina politiska motståndare lär knappast vara Xis slutmål med sin maktkoncentration.
En fara med den titel han nu antagit är att han också kan komma att bli den som får skulden för all ofärd i landet, som den sjunkande tillväxten och de många sociala problemen.
Om Xi verkligen vill göra om Kinas politiska system på ett mer omfattande vis så krävs till att börja med att han har den mycket stora personliga makt som han nu också officiellt har befäst. Och antydningar om att han kanske har större förändringsplaner visade sig tidigare i år.
”Xi gör sig redo att skära rejält i regimen… och att spela ett större schackparti”
– Li Tianxiao, politisk kommentator
I augusti meddelade Xi att kommunistpartiets ungdomsförbund skulle omorganiseras. Ungdomsförbundet har en liknande struktur som moderpartiet, och det har därför spekulerats i om det här är en ”generalrepetition” för att göra detsamma med partiet.
Partiakademiker har även pratat i utländska medier om att regimen tittar åt en ”Singaporemodell” för att styra landet, och en tidigare medlem av förre ledaren Hu Jintaos tankesmedja har tagit upp det tidigare helt tabubelagda ämnet med Gorbatjovs demokratiska reformer i Sovjetunionen i en artikel i den ansedda tidskriften Caixin.
Xi själv verkar också vara redo för att låta partiets rykte skadas; statliga tv-kanalen CCTV drog nyligen igång en serie där tidigare högt uppsatta partitjänstemän som rensats ut gör ångerfyllda bekännelser om hur mycket pengar de tillskansat sig, och vilken extravagant livsstil de haft.
Eftersom ingen efterträdare ännu har antytts är det möjligt att Xi laddar upp för något slags institutionella reformer, där han själv står i centrum. Det tror i alla fall Li Tianxiao.
– Xi gör sig redo att skära rejält i regimen… och att spela ett större schackparti, sade han.
Om Xi Jinping vid den här tiden nästa år inte – enligt normen – har utsett sin efterträdare verkar det högst sannolikt att han tänker sitta längre än de två femårsperioder som numera är standard. Och i så fall kommer han kanske att bedöma att det bästa alternativet för att hantera ett parti i vanrykte och en missnöjd befolkning är omfattande institutionella reformer, och att låta sig väljas till Kinas första postkommunistiska president.
