Parisavtalet innebär att världens länder ska arbeta för att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Det slår också fast hur ländernas klimatplaner ska granskas och hur de ska förnyas efter hand.
I Parisavtalet skärps det tidigare målet om att jordens uppvärmning ska begränsas till två grader. Där står nu att ökningen av den globala medeltemperaturen ska hållas till ”klart under” två grader och att ansträngningar ska göras för att begränsa ökningen till 1,5 grader.
Det finns inget globalt utsläppsminskningsmål som definieras i siffror och årtal. Där står i stället att länderna siktar på att utsläppen ska ha nått sin högsta nivå ”så snart som möjligt” och att snabba minskningar ska göras därefter för att nå utsläppsneutralitet under den andra delen av århundradet.
Rapport och granskning
Avtalet innehåller ett ramverk för transparens som talar om hur ländernas klimatåtgärder ska rapporteras och granskas. Här ställs hårdare krav på utvecklade länder jämfört med de minst utvecklade.
En viktig del i avtalet är att länderna ska lämna in nya nationella klimatplaner vart femte år. Där står att varje lands plan ska innehålla framsteg jämfört med tidigare ansträngningar och ett land när som helst kan uppdatera sin plan i syfte att höja sina klimatambitioner.
I en icke rättsligt bindande beslutsbilaga till avtalet uppmanas de länder vars klimatplaner går ut 2025 att lämna in nya planer till 2020 och fortsätta med det vart femte år. De länder vars planer sträcker sig till 2030 ska uppdatera sina planer 2020 för att därefter lämna in nya vart femte år.
Global översyn
Avtalet innehåller också en global översyn och utvärdering av det internationella klimatarbetet ska göras 2023 och vart femte år därefter. En ”dialog” i syfte att se hur långt världen har kommit när det gäller att nå klimatmålet ska, enligt beslutsbilagan, inledas 2018.
Utvecklade länder ska bistå med finansiering för utsläppsminskningsåtgärder och anpassning till klimatförändringar i utvecklingsländer. I beslutsbilagan står att utvecklade länder före 2025 ska sätta upp ett nytt finansieringsmål vars ”golv” är de 100 miljarder dollar årligen från 2020 som redan utlovats.
Parisavtalet ska träda i kraft 2020. För det krävs att minst 55 länder som står för minst 55 procent av de globala utsläppen ratificerar det.
