Nyligen stängdes Al Jazeeras engelskspråkiga avdelning i Peking. Men att så skedde har mer att göra med den arabiska våren än med att journalisten Melissa Chans dokumentär retade regimen, enligt en kinesisk skribent.

Al Jazeeras korrespondent Melissa Chan tvingades lämna Kina när kinesiska myndigheter vägrade förnya hennes pressackreditering och visum i början av maj. Al Jazeera tilläts inte sätta in en ersättare. Foreign Correspondent Club of China uttryckte bestörtning över utvisningen av Chan.

He Qinglian, en känd kinesisk skribent och ekonom som numera bor i USA, säger i sin senaste artikel att fientligheterna mellan Peking och Al Jazeera inte handlar om Chan. Den verkliga orsaken till hennes utvisning från Kina har att göra med den förändrade relationen mellan Al Jazeera och Peking från ”vänner och föredömen” till ”fiender”.

Peking såg Al Jazeera som en vän på grund av dess starka hållning mot USA, sade He Qinglian. Vänskapen varade till den arabiska våren 2011, enligt He. Under våren 2011, rapporterade Al Jazeera, känt som ”arabvärldens CNN”, om den revolution som Peking tyckte så illa om, och stod på de protesterandes sida.

Vid den tiden skrev Ezzat Shahrour, Al Jazeeras huvudkorrespondent i Peking, en bloggpost med rubriken “Tiotusen frågor från en arabisk man till kinesisk media”. Shahrour skrev: ”Genom den kinesiska medierapporteringen om händelserna i Libyen kan världen klart och tydligt se kinesiska mediers bristande trovärdighet, att de saknar den ansvarskänsla och det samvete som media måste ha.”

Efter att Chan utvisats publicerade Kinesiska regimens språkrör Xinhua en artikel där man skrev: “Al Jazeera-direktörens avgång har troligtvis kopplingar till CIA”

NetEase, ett kinesiskt internetföretag som driver den populära portalen 163.com, kritiserade också Al Jazeera, såväl dess finansiering som dess nyhetsperspektiv, i en artikel med titeln ”Al Jazeera låtsas vara oberoende”.

He Qinglian skrev i sin kommentar: “Genom att distansera sig själva från universella värderingar, har den kinesiska regimen gjort sig själv till en internationell paria. Att det tioåriga samarbetet med Peking gick från att vara behandlad som en kär vän till att bli utjagad som en fiende måste verkligen ha förbryllat Al Jazeera.”

Melissa Chan tog sig an känsliga ämnen i Kina, som svarta fängelser, tvångsaborter, munkars protester, korruption och tvångsvräkningar. I en sista artikel, ”Adjö Kina, motsägelsernas land”, skrev Chan att hennes Kina-rapporter inte bröt mot Kinas regler och att hon hoppas kunna återvända till Kina.

Signaturen “Moko” kommenterade om Chans artikel på sin Sina Weibo-mikroblogg: “Hon bröt inte mot någon kinesisk lag. Men hon kränkte Kinas viktigaste lag: ledarnas tänkande.”