Att få vakna upp på morgonen efter god natts sömn är för många svenskar inte en självklarhet. Sömnbesvär är ett stort hälsoproblem i vårt land framförallt bland äldre och kvinnor. Det är vanligare i socioekonomiskt svaga grupper. Långvariga sömnbesvär kan leda till hälsoproblem men bästa lösningen är inte sömnpiller. Kognitiv beteendeterapi (KBT) och annan beteendeterapi har visat sig ge goda resultat, visar en ny statlig utvärdering

Vi lever i en allt mer stressad tillvaro och samtidigt ställs höga krav på vår prestationsförmåga. I vårt ständigt vakna ”24-timmarssamhälle” finns ett överflöd av stimulans och information. Ofta störs vi också av buller och störningar i boendemiljön.Vi dricker allt mer alkohol, energi- och sömnstörande  drycker med koffein som också påverkar sömnen. Kraven på en god sömn har också ökat, det som tidigare ansågs som acceptabla sömnvanor anses inte längre som nog bra. Det här är några av de orsaker som SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) ger till varför allt fler drabbas av sömnbesvär.

SBU:s utvärdering av sömnbesvär hos vuxna visar att i slutet av år 2008 uppgav cirka 24 procent av den vuxna befolkningen sig ha sömnbesvär (definierat som ”svårt att somna mer än tre gånger i veckan” eller vaknar under natten mer än tre gånger i veckan”).
750 000 personer, varav hälften över 65 år och två tredjedelar kvinnor, fick recept på sömnmedel. Hälften var över 65 år och två tredjedelar kvinnor.

Allmänna råd mot sömnbesvär är i första hand att försöka skapa goda regelbundna levnadsvanor. När man har svårt att på egen hand komma tillrätta med sina sömnbesvär erbjuder sjukvården kortvarig medicinering. Nackdelen med läkemedelsbehandling är risk för biverkningar och beroende. Dessutom saknas det forskning om användning av långvarigt bruk av sömnläkemedel.

Enligt SBU har psykologiska behandlingsmetoder, såsom kognitiv beteendeterapi (KBT) och annan beteendeterapi, visat sig vara framgångsrika. Det saknas dock idag tillräckligt med utbildade terapeuter och därför behöver  fler utbildas för att samhället ska kunna erbjuda psykologiska hjälp.

När det gäller alternativa metoder i form av exempelvis örtmediciner, akupunktur och yoga så anser SBU att det saknas tillräckligt med forskning för att bedöma effekten.