Det tycks som om politiker under ett valår frestas att föra en kortsiktig politik för att bli omvalda. Det har både svenska och finländska undersökningar kommit fram till.

IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, fann att kommunerna anställer 0,6 fler helårsanställda per tusen invånare under valår än då det inte är val. Konsumtionen ökar med 630 kr per invånare. Dessutom sänks den kommunala skatten med 0,25 procent under ett valår. Åren 1985-2002 ingick i undersökningsunderlaget.

Eftersom kommunerna ansvarar för viktiga funktioner såsom omsorg om barn, äldre, handikappade, mentalt sjuka och den sociala omsorgen, har de en mycket viktig roll i ekonomin. Kommunerna har stor frihet i att besluta om den kommunala skattesatsen och att ta lån inom landet såväl som på den internationella marknaden.

Kommunala beslut bör fattas så att de är effektiva och sker på ett bra sätt, och hur besluten fattas har betydelse för invånarna. Undersökningen visar att under valåret är det kommunala beslutsfattandet inte helt effektivt.

IFAU räknar upp flera alternativ till valårseffekten. Förutom att politikerna försöker vinna röster genom sin politik kan de kommunala tjänstemännen sätta press på politikerna under valåret för att få mer pengar till sitt område. De lokala politikerna kanske förmås föra en viss politik av de centrala politikerna är ett annat alternativ.

Om valårseffekten påverkar beslutsfattandet i kommunerna och om väljarna reagerar på den förda politiken och därför röstar på dessa förändringar som höjt sysselsättningen, konsumtion och sänkt skatterna är frågor att studera i en annan undersökning, anser IFAU.

Källa: IFAU-rapport 2008:4, Valår och den kommunala politiken