loadingIndiens petroleum- och naturgasminister Murli Deora har kritiserats för sitt Burmabesök, då han skrev på ett 150 miljoner dollarkontrakt med ett burmesiskt oljeföretag under juntans värsta nedslag mot de protesterande i september 2007. (Sebastian D'Souza/AFP/Getty Images)
Indiens petroleum- och naturgasminister Murli Deora har kritiserats för sitt Burmabesök, då han skrev på ett 150 miljoner dollarkontrakt med ett burmesiskt oljeföretag under juntans värsta nedslag mot de protesterande i september 2007. (Sebastian D'Souza/AFP/Getty Images)
Utrikes

Utvecklingen har sitt pris

Nava Thakuria, för Epoch Times

Indien förbereder sig på att skriva under ett avtal gällande byggandet av en hamn på Burmas (även känt som Myanmar) kust, trots fortsatta internationella påtryckningar för starka ekonomiska sanktioner gentemot Burmas förtryckande militärjunta.

Hamnen är ämnad att stärka ekonomin i Indiens ostabila nordöstra delar, där en separatiströrelse har inspirerat åtskilliga upprorsmakare att förklara inbördeskrig mot New Delhi.

I början av april välkomnar New Delhi Burmajuntans andrabefälhavare, general Maung Aye, som gör ett besök för att diskutera energi, säkerhet och ekonomiska ärenden, och för att skriva under det slutliga avtalet på Kaladan Multi-Modal Transport Project.

Projektet involverar utvecklandet av Sittwehamnen i Bengaliska viken, ungefär 250 kilometer från staten Mizoram som gränsar till Chinprovinsen på Burmas nordvästra kust. Ifall den färdigställs kommer hamnen att öppna upp Indiens kustlösa nordöstra del genom en transit- och handelsled till de sydostasiatiska länderna.

Projektet, som beräknas stå klart om tre-fyra år, involverar upprustning av hamnen i Sittwe, en breddning och fördjupning av Kaladanfloden som flyter från Mizoram och vägbygge till Mizorams huvudstad Aizwal.

– Kaladanprojektet kommer att inkludera sjöfart och flod- och vägtransport, sade statens handelsminister Jairam Ramesh nyligen i ett uttalande under ett besök i regionen.

– New Delhi vill förbinda nordöst med de kommersiella havslederna. Regionen förväntas dessutom få ytterligare en livskraftig ingång till de sydostasiatiska länderna genom utvecklandet av Sittwehamnen och Kaladanfloden.

Indien spenderar enligt rapporter mer än 100 miljoner dollar på projektet, medan juntan, som tillförsäkrats fri mark för projektet, har visat motvilja att investera några pengar. Indien samtyckte slutligen till juntans 10 miljoner dollar.

Den undertecknade överenskommelsen kommer att leda till vissa politiska återverkningar, då omvärlden har höjt en kollektiv röst mot militärjuntan för dess illa ansedda människorättsförteckning och dess förtryckande politik mot demokratiförespråkare.

Allmänhetens minne är färskt över hela världen efter att tusentals munkar och andra burmesiska invånare utsattes för militärens våld på Rangoons gator i september förra året. Enligt rapporter dödades hundratals under juntans nedslag.

Exilburmeser har utdelat hård kritik mot New Delhi för de ekonomiska band som knutits med juntan. Demokratiförespråkare i Burma menar att Indien i dagsläget inte borde investera pengar i Burma eftersom pengarna inte kommer att förbättra det burmesiska folkets välstånd, utan kommer att gynna enbart generalerna. De pekar enhälligt på att det inte är lägligt att göra investeringar i Burma för tillfället, oavsett huruvida man stödjer demokratirörelsen, som leds av nobelpristagaren Suu Kyi, eller ej.

– Det är inte en lämplig tidpunkt att göra affärer med Burma, säger Kyaw Than, ledare för All Burma Students’ League (ABSL), en sammanslutning av burmesiska studentorganisationer i exil.

En annan exilburmes, Tayza Thuria, som nu bor i London, säger:

– Att Indien gör affärer med Burma och involverar sig med Burmas samboende militanta regering är inte fel i sig självt. Men Indiens regering måste vara försiktig och bibehålla en balanserad och etisk hållning gentemot Burma. Medan man förbinder sig med Burmas regering gällande affärer och säkerhetsfrågor måste New Delhi även försöka att övertyga, ge råd till och guida juntan till att göra systematiska, demokratiska reformer vid lämplig tidpunkt, sade Tayza Thuria.

Han menar också att Indien behöver Burmas kooperation och att Burma behöver Indiens, oavsett vilket parti som sitter vid makten i Indien eller vilken regim som styr i Burma.

– Indiens vänskap med Burma är bra. Burma och Indien är grannar, och alltsedan kolonialtiden har burmesiska och indiska ledare bibehållit en bra relation och ett nära samarbete, tillade Thuria.

Deepak Parvatiyar, en före detta journalist som nu bor i Kuala Lumpur i Malaysia, säger att det ökade trycket på Burmas militärmakt ”borde behållas på en diplomatisk nivå men inte på bekostnad av utvecklingen.”

– Utvecklingsinsatser är alltid välkomna, till och med hänsyn tagen till de nyligen inträffade händelserna i Burma och militärmaktens fortsatta regressiva politik, säger han.

Indien, världens största demokrati, mottog kritik från demokratiförespråkare efter att petroleumministern Murli Deora besökte Burma i september 2007, medan världsmedierna bevittnade massiva protester mot landets junta. Den indiske ministern gjorde inte ett enda uttalande, varken om protesterna eller om juntans våldsamma nedslag.

Under Deoras besök skrevs de tre överenskommelserna mellan indiska och burmesiska oljeföretag för djupvattenforskning under. Indiens statsägda Oil and Natur Gas Corporation (ONGC) förband sig att investera nära 150 miljoner dollar för gasundersökningar på Rakhainekusten i Burma.

– Ingenting klargjordes bättre vid Burmas besök av Murli Deora, som skrev under en gasaffär just när förtrycket nådde sitt värsta tillstånd, att det demokratiska Indien inte kommer att lyfta ett finger för att begränsa den burmesiska regimen, sade Soe Myint, en politiskt aktiv exilburmes.

Han fortsätter:

– Indien borde inta en speciellt ansvarsfull hållning gentemot Burma. De båda länderna delar ett modernt arv i och med frihetsrörelsen och att den burmesiske självständighetshjälten Aung Sang inspirerades av Ghandi och Nehru.

Thin Thin Aung, ledare för Women’s League of Burma, lever för närvarande i exil i New Delhi. Hon ger en liknande syn på saken:

– Burmas och Indiens folk var tillsammans; kulturellt, historiskt och politiskt. Vi kämpade mot britterna tillsammans och fyra stater i nordost angränsar till Burma och delar många etniska grupper i båda länderna. Vi måste jobba och agera tillsammans för bestående fred i nordost och Burma.

Under ett officiellt möte i Aizwal beslutades att en vädjan ska riktas till New Delhi, för att de ska klippa alla band till juntan eftersom ”det ekonomiska samarbetet med dem aldrig kommer att gynna befolkningen såtillvida demokrati inte återinförs i Burma.”

Vid mötet, som samorganiserades av Mizoram Committee for Democracy in Burma och Campaign for Democratic Movement in Burma, stod man även fast vid att New Delhi borde samarbeta med FN för att komma till en vänskaplig lösning.

Ledaren för National League for Democracy, Tint Swe, fanns närvarande vid mötet och sade att uppgörelser med Burma ”skulle vara meningsfullt enbart efter återställande av demokratin.”

Nava Thajuria är frilansjournalist i Guwhati i Indien. Hennes huvudsakliga intresse är sociopolitisk utveckling i nordöstra Indien och det närliggande Bhutan, Burma och Bangladesh.

Översatt från: http://en.epochtimes.com/news/8-3-29/68213.html

Mest lästa

Rekommenderat

loadingIndiens petroleum- och naturgasminister Murli Deora har kritiserats för sitt Burmabesök, då han skrev på ett 150 miljoner dollarkontrakt med ett burmesiskt oljeföretag under juntans värsta nedslag mot de protesterande i september 2007. (Sebastian D'Souza/AFP/Getty Images)
Indiens petroleum- och naturgasminister Murli Deora har kritiserats för sitt Burmabesök, då han skrev på ett 150 miljoner dollarkontrakt med ett burmesiskt oljeföretag under juntans värsta nedslag mot de protesterande i september 2007. (Sebastian D'Souza/AFP/Getty Images)
Utrikes

Utvecklingen har sitt pris

Nava Thakuria, för Epoch Times

Indien förbereder sig på att skriva under ett avtal gällande byggandet av en hamn på Burmas (även känt som Myanmar) kust, trots fortsatta internationella påtryckningar för starka ekonomiska sanktioner gentemot Burmas förtryckande militärjunta.

Hamnen är ämnad att stärka ekonomin i Indiens ostabila nordöstra delar, där en separatiströrelse har inspirerat åtskilliga upprorsmakare att förklara inbördeskrig mot New Delhi.

I början av april välkomnar New Delhi Burmajuntans andrabefälhavare, general Maung Aye, som gör ett besök för att diskutera energi, säkerhet och ekonomiska ärenden, och för att skriva under det slutliga avtalet på Kaladan Multi-Modal Transport Project.

Projektet involverar utvecklandet av Sittwehamnen i Bengaliska viken, ungefär 250 kilometer från staten Mizoram som gränsar till Chinprovinsen på Burmas nordvästra kust. Ifall den färdigställs kommer hamnen att öppna upp Indiens kustlösa nordöstra del genom en transit- och handelsled till de sydostasiatiska länderna.

Projektet, som beräknas stå klart om tre-fyra år, involverar upprustning av hamnen i Sittwe, en breddning och fördjupning av Kaladanfloden som flyter från Mizoram och vägbygge till Mizorams huvudstad Aizwal.

– Kaladanprojektet kommer att inkludera sjöfart och flod- och vägtransport, sade statens handelsminister Jairam Ramesh nyligen i ett uttalande under ett besök i regionen.

– New Delhi vill förbinda nordöst med de kommersiella havslederna. Regionen förväntas dessutom få ytterligare en livskraftig ingång till de sydostasiatiska länderna genom utvecklandet av Sittwehamnen och Kaladanfloden.

Indien spenderar enligt rapporter mer än 100 miljoner dollar på projektet, medan juntan, som tillförsäkrats fri mark för projektet, har visat motvilja att investera några pengar. Indien samtyckte slutligen till juntans 10 miljoner dollar.

Den undertecknade överenskommelsen kommer att leda till vissa politiska återverkningar, då omvärlden har höjt en kollektiv röst mot militärjuntan för dess illa ansedda människorättsförteckning och dess förtryckande politik mot demokratiförespråkare.

Allmänhetens minne är färskt över hela världen efter att tusentals munkar och andra burmesiska invånare utsattes för militärens våld på Rangoons gator i september förra året. Enligt rapporter dödades hundratals under juntans nedslag.

Exilburmeser har utdelat hård kritik mot New Delhi för de ekonomiska band som knutits med juntan. Demokratiförespråkare i Burma menar att Indien i dagsläget inte borde investera pengar i Burma eftersom pengarna inte kommer att förbättra det burmesiska folkets välstånd, utan kommer att gynna enbart generalerna. De pekar enhälligt på att det inte är lägligt att göra investeringar i Burma för tillfället, oavsett huruvida man stödjer demokratirörelsen, som leds av nobelpristagaren Suu Kyi, eller ej.

– Det är inte en lämplig tidpunkt att göra affärer med Burma, säger Kyaw Than, ledare för All Burma Students’ League (ABSL), en sammanslutning av burmesiska studentorganisationer i exil.

En annan exilburmes, Tayza Thuria, som nu bor i London, säger:

– Att Indien gör affärer med Burma och involverar sig med Burmas samboende militanta regering är inte fel i sig självt. Men Indiens regering måste vara försiktig och bibehålla en balanserad och etisk hållning gentemot Burma. Medan man förbinder sig med Burmas regering gällande affärer och säkerhetsfrågor måste New Delhi även försöka att övertyga, ge råd till och guida juntan till att göra systematiska, demokratiska reformer vid lämplig tidpunkt, sade Tayza Thuria.

Han menar också att Indien behöver Burmas kooperation och att Burma behöver Indiens, oavsett vilket parti som sitter vid makten i Indien eller vilken regim som styr i Burma.

– Indiens vänskap med Burma är bra. Burma och Indien är grannar, och alltsedan kolonialtiden har burmesiska och indiska ledare bibehållit en bra relation och ett nära samarbete, tillade Thuria.

Deepak Parvatiyar, en före detta journalist som nu bor i Kuala Lumpur i Malaysia, säger att det ökade trycket på Burmas militärmakt ”borde behållas på en diplomatisk nivå men inte på bekostnad av utvecklingen.”

– Utvecklingsinsatser är alltid välkomna, till och med hänsyn tagen till de nyligen inträffade händelserna i Burma och militärmaktens fortsatta regressiva politik, säger han.

Indien, världens största demokrati, mottog kritik från demokratiförespråkare efter att petroleumministern Murli Deora besökte Burma i september 2007, medan världsmedierna bevittnade massiva protester mot landets junta. Den indiske ministern gjorde inte ett enda uttalande, varken om protesterna eller om juntans våldsamma nedslag.

Under Deoras besök skrevs de tre överenskommelserna mellan indiska och burmesiska oljeföretag för djupvattenforskning under. Indiens statsägda Oil and Natur Gas Corporation (ONGC) förband sig att investera nära 150 miljoner dollar för gasundersökningar på Rakhainekusten i Burma.

– Ingenting klargjordes bättre vid Burmas besök av Murli Deora, som skrev under en gasaffär just när förtrycket nådde sitt värsta tillstånd, att det demokratiska Indien inte kommer att lyfta ett finger för att begränsa den burmesiska regimen, sade Soe Myint, en politiskt aktiv exilburmes.

Han fortsätter:

– Indien borde inta en speciellt ansvarsfull hållning gentemot Burma. De båda länderna delar ett modernt arv i och med frihetsrörelsen och att den burmesiske självständighetshjälten Aung Sang inspirerades av Ghandi och Nehru.

Thin Thin Aung, ledare för Women’s League of Burma, lever för närvarande i exil i New Delhi. Hon ger en liknande syn på saken:

– Burmas och Indiens folk var tillsammans; kulturellt, historiskt och politiskt. Vi kämpade mot britterna tillsammans och fyra stater i nordost angränsar till Burma och delar många etniska grupper i båda länderna. Vi måste jobba och agera tillsammans för bestående fred i nordost och Burma.

Under ett officiellt möte i Aizwal beslutades att en vädjan ska riktas till New Delhi, för att de ska klippa alla band till juntan eftersom ”det ekonomiska samarbetet med dem aldrig kommer att gynna befolkningen såtillvida demokrati inte återinförs i Burma.”

Vid mötet, som samorganiserades av Mizoram Committee for Democracy in Burma och Campaign for Democratic Movement in Burma, stod man även fast vid att New Delhi borde samarbeta med FN för att komma till en vänskaplig lösning.

Ledaren för National League for Democracy, Tint Swe, fanns närvarande vid mötet och sade att uppgörelser med Burma ”skulle vara meningsfullt enbart efter återställande av demokratin.”

Nava Thajuria är frilansjournalist i Guwhati i Indien. Hennes huvudsakliga intresse är sociopolitisk utveckling i nordöstra Indien och det närliggande Bhutan, Burma och Bangladesh.

Översatt från: http://en.epochtimes.com/news/8-3-29/68213.html

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024