Antalet utanförskapsområden ökade från 105 till 130 under de egna borgerliga regeringsåren, visar siffror som Moderaterna låtit SCB ta fram.
– Det här är en mycket allvarlig samhällsutveckling, säger partisekreterare Tomas Tobé (M).
Innan regeringen Reinfeldt tillträdde lät M undersöka antalet utanförskapsområden i Sverige. 2006 var det 105 stycken. Nu har M låtit SCB undersöka det igen och resultatet är en ökning till 130 områden 2014.
Definitionen M som använder är områden med en förvärvsfrekvens under 50 procent i åldrarna 20-64 år. I 130 områden i Sverige arbetar färre än hälften i arbetsför ålder. 74 procent av befolkningen har utländsk bakgrund, jämfört med 22 procent för hela Sverige. Bidragsberoendet är utbrett i dessa områden och kvinnor både arbetar i mindre utsträckning och är mer bidragsberoende än män i betydligt högre grad än genomsnittet i Sverige.
– Det här är en mycket allvarlig samhällsutveckling som vi troligtvis kommer att få jobba med flera mandatperioder framöver, säger Tomas Tobé.
Låg utbildning
Göteborg och Malmö är de kommuner som har allra flest utanförskapsområden. 28 respektive 20 områden hör till dessa kommuner. Bland de 30 områden som ligger i topp när det gäller det genomsnittliga försörjningsstödets storlek så ligger alla utom fem i Malmö eller Göteborg.
Om förvärvsfrekvensen vore lika hög i utanförskapsområdena som i riket så skulle 50 000 fler människor vara i arbete. I nästan alla områden har var femte person eller fler bara förgymnasial utbildning. Otryggheten upplevs som större i dessa områden. Skjutningar är fem gånger vanligare än i övriga landet.
Perioden M låtit mäta är alltså den då Allianspartierna styrde Sverige, 2006-2014.
Lagstifta jobb
– Vi hade ju ett bra facit med 300 000 fler i arbete, men det är ju uppenbart att vi inte lyckades vända utvecklingen i Sveriges utanförskapsområden, säger Tobé.
– Vi kommer i höst lägga fram 25 förslag som är ett första bra steg för att vända utvecklingen i Sveriges utanförskapsområden. Det här är ett problem vi inte kan vänta med. Det är viktigare än traditionell partipolitik, säger han.
Tobé syftar bland annat på att både den förra och den här regeringen inte lyckats få arbetsmarknadens parter att komma överens om enklare jobb.
– Då tycker vi att man behöver gå fram med till exempel en första jobbet-anställning och lagstifta och ta politiska initiativ.
Obegripligt fortsätta
Samordningsminister Ibrahim Baylan (S) med ansvar för utanförskapsområdena tycker att det är bra att Moderaterna ser utmaningen.
– Det är också bra att de erkänner att det var åtta förlorade år i det här avseendet, säger han till TT.
– Vi står inför att välja väg. Man kan inte samtidigt lova stora skattesänkningar och säga att vi står inför stora utmaningar. Vi investerar i stället kraftigt i jobb och utbildning. Vi gör också stora tillskott till kommunerna för att stärka välfärden. Vi är besjälade av att bryta den här utvecklingen och kommer att vidta de åtgärder som behövs, säger Ibrahim Baylan.
Att lagstifta om enklare jobb avvisar han, eftersom det skulle ”riskera att slå sönder den svenska arbetsmarknadsmodellen”.
(TT)
| Utanförskapsområden |
| 130 områden i Sverige är utanförskapet särskilt stort. Definitionen är områden med en förvärvsfrekvens under 50 procent. 74 procent har utländsk bakgrund i dessa områden mot 22 för riket. Bidragsberoendet är särskilt utbrett. Kvinnor jobbar i mindre utsträckning än män och är mer bidragsberoende. I vissa områden är det uppemot hälften av befolkningen som bara har förgymnasial utbildning. Mätningarna är gjorda på stadsdelsnivå, så kallade SAMS-områden. Antalet SAMS-områden i Sverige är cirka 9 200. Källa: SCB, Moderaterna. |
| Områden med lägst sysselsättning |
| Förvärvsfrekvens i riket 77,3 procent Västra Skrävlinge 10 (Malmö) 22,6 Borlänge 12 (Borlänge) 28 Lextorp N (Trollhättan) 28,6 Sylte N (Trollhättan) 29,5 Bergsjön 4 (Göteborg) 30,0 Mesta S-Berga (Eskilstuna) 30,2 Landskrona 12 (Landskrona) 30,4 Västra Skrävlinge 9 (Malmö) 31,0 Gislaveds 2 (Gislaved) 31,4 Gamlegården Norra (Kristianstad) 32,1 |
