En fortsatt svag krona blir den mest konkreta effekten av en amerikansk räntehöjning, bedömer ekonomer.

Men för att de svenska korta räntorna, som boräntorna, ska stiga krävs mer.

Kronkursen har varit en av Riksbankens viktigaste parametrar i strategin för att få upp inflationen. Och utvecklingen i USA, där centralbaken Federal Reserve (Fed) på onsdagskvällen höjde styrräntan med väntade 0,25 procentenheter, spelar nu Riksbanken i händerna.

– Med högre ränta i USA stiger intresset bland investerare att placera pengar i USA. Då stiger dollarn. Även andra valutor som är kopplade till dollarn stärks mot kronan, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Räntehöjningen i USA var väntad och något marknaden redan räknat in, vilket man de senaste månaderna kunnat se i form av stigande marknadsräntor runt om i världen. Kronan har försvagats, från att en dollar kostade 8:60 i början av oktober till strax under 9:20 kronor i dag.

– USA är världens finansiella centrum, och det som händer där påverkar hela världen, inklusive Sverige, säger Isaksson.

Fed väntas sedan fortsätta med fler räntehöjningar nästa år, vilket kommer att fortsätta sätta tryck uppåt på räntor med långa löptider, som är mer globalt sammanlänkande än de korta räntorna.

Men för de korta boräntorna är det andra faktorer som spelar in, som bankernas finansieringskostnader.

Visserligen minskar räntehöjningar i USA sannolikheten för att Riksbanken ska trycka mer på gasen än vad banken signalerat tidigare. Alltså kan räntebotten vara nådd.

Men för att räntorna ska röra sig uppåt krävs att Riksbanken helt byter fokus och slutar köpa obligationer.

– Jag tror att svenska korta räntor kommer att röra sig i sidled under första halvåret nästa år. Sedan är tesen att marknaden under andra halvåret börjar skifta fokus och ställa sig på högre räntor, säger Jussi Hiljanen, chefsstrateg för räntor på SEB.

(TT)