Nya höga brittiska invandringssiffror blir bränsle i debatten när avgörandets stund är inne för Storbritanniens framtid i EU.
Efter år diskussioner väntas en uppgörelse vid EU-toppmötet i Bryssel.
De 28 stats- och regeringscheferna samlas i dag för att försöka nå en överenskommelse om de förändringskrav som Storbritannien ställt. Stalltipset är att de enas om en lösning till i morgon bitti, men osvuret är bäst.
Ingenting är ännu klart, betonar EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk i ett kort anförande till journalistkåren i Bryssel inför toppmötet.
– Som ni vet är vi mitt inne i väldigt svåra och känsliga förhandlingar om Storbritannien. En sak står klar för mig: det här är ett bära eller brista-toppmöte. Det råder ingen tvekan om det, säger Tusk.
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sade i sin tur att han är ”ganska säker” på att nå en överenskommelse:
– Vi måste reda ut ett antal frågor. . . Och jag är säker på att Storbritannien kommer att vara en konstruktiv och aktiv medlem i Europeiska unionen, sade Juncker efter att ha träffat EU-parlamentets talman Martin Schulz under förmiddagen.
Folkomröstning
EU-ledarnas tänkta uppgörelse ska ligga till grund för den folkomröstning om fortsatt medlemskap i unionen som britterna ställs inför kanske redan vid midsommar.
I dag illustrerar nya invandringssiffror från Storbritannien vad allt handlar om. Antalet EU-medborgare som arbetar i landet uppgår nu till över 2 miljoner, varav 215 000 kom bara i fjol. De britter som upplever att EU-medborgare ”stjäl våra jobb” eller snyltar på välfärdssystemet får därmed vatten på sin kvarn. Det ökar i sin tur pressen på såväl premiärminister David Cameron som de andra EU-ländernas ledare att komma fram till en aptitlig lösning för de brittiska väljarna.
Även om oenighet ännu råder kring detaljerna tycks alla vara överens om vikten av att hålla kvar Storbritannien som EU-medlem.
Ja till kompromiss
– Vi måste göra alla tänkbara ansträngningar. . . Jag hoppas vi kan nå en god kompromiss, sade Italiens premiärminister Matteo Renzi i det italienska parlamentet i går, enligt Reuters.
– Det här är inte bara om Storbritanniens individuella intressen i vissa ärenden och frågor.
Det handlar om flera punkter som är berättigade och förståeliga, sade i sin tur Tysklands förbundskansler Angela Merkel, enligt AFP.
Sveriges statsminister Stefan Löven (S) är också tydligt inriktad på en lösning.
– Jag är beredd att acceptera kompromissen om det krävs för att nå en uppgörelse, sade han i riksdagens EU-nämnd i går.
Brittisk nödbroms
Svårast för den svenska regeringen har varit att Storbritannien ska kunna få dra i en ”social nödbroms”. Den brittiska regeringen vill kunna stoppa eller dra ned på olika förmåner och bidrag som andra EU-medborgare får när de arbetar i Storbritannien. Man hävdar att många kommer till landet för att utnyttja de sociala trygghetssystemen.
EU-kommissionen, som har unionens verkställande makt, ger redan på förhand Storbritannien – ”Förenade kungariket” i formella sammanhang – rätt att snabbt utnyttja ”nödbromsen” om EU:s ledare enas om att införa den. Kommissionen skriver i ett utkast att ”den typ av exceptionella situation som den föreslagna skyddsmekanismen är tänkt att avse föreligger i Förenade kungariket i dag”.
Det liggande förslaget innebär att om ett land kan visa att det har ett stort inflöde av arbetskraft från andra EU-länder och att det sätter trygghetssystemen under stark press, då ska ett land kunna ansöka om att de utländska EU-medborgarnas förmåner och rättigheter kunna begränsas under ett visst antal år.
Det är ett avsteg från EU:s princip om likabehandling, anser Stefan Löfven som ändå inte är orolig för en dominoeffekt med social nedrustning i Europa.
– Eftersom man ska ansöka sker inte detta med automatik, sade han i samband med EU-nämndens sammanträde.
Engelsk frukost
Själva toppmötet inleds klockan 17 i kväll. Samtliga stats- och regeringschefer väntas först säga sitt om de brittiska förhandlingarna. Därefter pratas flyktingkris under middagen, medan tjänstemän och jurister funderar vidare på uppgörelsen om Storbritannien.
Förhoppningen är sedan att nå en brittisk överenskommelse när ledarna återsamlas i morgon bitti, inledningsvis på ett mer informellt sätt.
Avslutningsvis kommer EU-ledarna även att diskutera situationen i Syrien och Libyen.
| Storbritannien och EU |
| Efter att under 1960-talet två gånger ha fått nej från Frankrikes dåvarande president Charles de Gaulle blev Storbritannien medlem i det som nu heter EU från den 1 januari 1973. Redan två år senare hölls en folkomröstning om fortsatt medlemskap, utlovad av Labour under valkampanjen 1974. Ja-sidan vann klart med 67 procent mot 32. Storbritannien står dock utanför Schengen-samarbetet och har även en fördragsskyddad rätt att inte behöva införa euron som valuta. |
Fredagsfrukost avgör för Cameron
