Börsen i Istanbul och den turkiska liran faller hårt sedan Turkiets kreditbetyg sänkts till skräpnivå. Det turkiska folket, hårt prövat av terrordåd och politisk oro, står nu inför en svår tid med låg tillväxt och risk för chockhöjda räntor.
Det spekuleras i ett turkiskt nyval bland bedömare. President Recep Tayyip Erdogan uppges sikta på fler politiska utrensningar, kvalificerad majoritet för sitt parti, grundlagsändringar och införandet av mer presidentstyre.
– Det är inte helt otänkbart. Det kan komma ganska snart, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
Sårbart land
Samtidigt går turistnäringen på knä i skuggan av ökad social oro och terrorhot, vilket slår hårt mot ett land som är sårbart då en stor andel av statens finansiering bygger på statspapper med kort löptid.
– Turkiet måste hela tiden få in kapital utifrån och landet har en väldigt liten buffert för att ta hand om störningar, säger Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtekonomier på SEB.
Landets lånebehov, för att täcka underskott i bytesbalansen och skuldkostnader, beräknas till motsvarande 1 700 miljarder kronor per år, enligt den amerikanska storbanken JP Morgan. Skulle tillgången till kortfristig utlandsfinansiering begränsas av någon störning skulle det snabbt uppstå problem. Värdet på den turkiska statens lån med löptider på mindre än ett år är större än nettoöverskottet i valutareserven.
– Får de inte in de korta portföljflödena får de problem att finansiera sig, och det väldigt snabbt också, säger Hammarlund.
Investerare avvaktar
Det skulle troligen mötas med en chockhöjning av räntorna i landet, vilket i sin tur skulle bromsa den redan nedtryckta tillväxten.
Hammarlund ser dock en viss motståndskraft. Valutareserven har förvisso fallit sedan 2015, men har ökat sedan årsskiftet. Och statens finansieringsbehov är begränsade samtidigt som det finns utrymme för centralbanken att höja räntan.
Bland utländska investerare är det i läget som råder efter kuppförsöket i somras bara de mest luttrade som vågar satsa.
– Nya investerare avvaktar. Det är så mycket osäkerhet kring den nya politiska inriktningen, affärsklimatet, fredsprocessen med kurderna och så vidare, säger Hammarlund.
(TT)
Kreditbetyg på skräpnivå |
Ratinginstitutet Moody’s sänkning av Turkiets kreditbetyg till skräpnivå i fredags väntas trycka upp lånekostnaderna för Turkiet, ett land som redan står inför stora ekonomiska utmaningar. Turkiets tillväxt föll till 3,2 procent i andra kvartalet och underskottet i bytesbalansen steg till 4 procent medan antalet turister som besöker landet har fallit med en tredjedel. Enligt Moody’s står Turkiet nu inför tre år med en tillväxt på cirka 2,7 procent per år, vilket kan jämföras med nivåer kring 5,5 procent tidigare under 2010-talet. Moody’s betygssänkning motiveras av ett stort utflöde av kapital ur landet, en minskad valutareserv och försämrade tillväxtutsikter efter det misslyckade kuppförsöket juli. Risken för att landet i framtiden ska få problem att sköta sina betalningar har ökat enligt Moody’s. Källa: Moody’s, Reuters |