Christer Fuglesang arbetade lugnt och effektivt under sitt livs första rymdpromenad.
Berömmet från markkontrollen i Houston lät inte vänta på sig:
– Bra jobbat, Christer!
Väl färdig med jobbet hälsade han på svenska från rymden:
– Jag vill tacka alla som har hjälpt och stött.
I samband med att rymdpromenaden avslutades strax före klockan 04.00 på morgonen svensk tid, bad Fuglesang om att få skicka en hälsning på svenska.
– De senaste fyra dagarna här har varit helt otroliga, sade han och kallade den nyss avklarade rymdpromenaden på sex timmar och 36 minuter ”det svettigaste jag gjort”.
– Jag hoppas att andra följer efter mig och kommer upp här också så småningom och hjälper till att bygga månbasen bland annat.
– Jag har en rymdpromenad till att se fram mot, avslutade han och markkontrollen fortsatte den svenska stunden genom att gratulera alla årets Nobelpristagare, särskilt John Mather som arbetar på Nasa Goddard Space Flight Center.
När Fuglesang och astronautkollegan Robert ”Beamer” Curbeam klockan 21.31 svensk tid slog på sina rymddräkters internbatteri började rymdpromenaden officiellt, enligt Nasas tidräkning. Den förklarades avslutad klockan 4.07.
Huvuduppdraget var att montera den två ton tunga påbyggnadsdelen (P5) på internationella rymdstationen ISS.
– Det känns bra, sade Fuglesang när han gled ur luftslussen, där astronauterna börjat andas ren syrgas och fått trycket sänkt som anpassning till rymdens vakuum.
Astronauterna hjälmkameror visade hur männen förflyttade sig längs med rymdstationen. De hade två säkerhetslinor som de häktade av och på om vartannat för att hela tiden vara fastkopplade.
De tog sig cirka 60 meter bort från luftslussen, längst ut på fackverkets babordssida. Där väntade P5 på rymdfärjans robotarm.
Uppgiften var att montera ihop P5 med P4, ett precisionsarbete med små marginaler. Kommandon kom tätt från Houston. Fuglesang lät helt lugn i kommunikationen med Houston och med Joan Higginbotham och Sunita Williams som styrde robotarmen inifrån ISS.
Finliret med inpassningen gick helt enligt planerna. Strax före midnatt svensk tid hade de skruvat fast alla fyra bultarna som håller ihop P5 med rymdstationen.
I 28 000 km/tim, med ett varv runt jorden på 90 minuter, fick astronauterna uppleva flera soluppgångar under rymdpromenaden.
De direktsända tv-bilderna från Nasa var skarpa, men stundtals blev rösterna svår att tolka. Curbeams bullrande skratt gick dock inte att missförstå: Allt flyter på bra.
Efter installationer på P5 flyttade astronauterna dit en fästanordning för ISS:s robotarm, vilket gör att solpanelen kan rotera för mer ideal solvinkel.
Men för att kunna rotera måste babords solpanel först dras in. Det blir onsdagens huvudnummer.
Inför detta moment är Nasa oroligt. Panelen har suttit där orörd i flera år. Kommer den att vecklas ihop utan problem?
Stundtals låg astronauterna före tidsschemat och fick beröm från Houston. Lite strul uppstod med att lossa några bultar, bland annat i samband med det avslutande jobbet att byta ut en trasig videokamera på rymdstationens utsida.
Tyvärr hände det som Fuglesang upprepade gånger sagt sig befara: Han blev av med ett verktyg.
Förlängningsdelen till bultdragaren försvann när han på slutet återvände till P5 för ett extrajobb. Delen är nära 20 centimeter lång och väger 400 gram. Varken Fuglesang eller flygkontrollen såg vart den tog vägen.
– Den behövs inte under resten av expeditionen, sade Nasas rymdpromenadsansvariga Tricia Mack på en presskonferens.
