När Mällby Lantgårds ägare Maria Karlsson fick höra talas om att  det producerades hönsfoder av musslor på Orust blev hon intresserad. Hon har en vision om att ge sina ekohönor rent spannmål från gårdarna i närheten istället för pellets, men då saknas den viktiga proteinkällan som musselmjölet nu utgör.

Det kan tyckas galet att importera soja från Brasilien till våra värphönor i Sverige som lika gärna, och kanske hellre, pickar i sig svenska musslor. Som marknaden ser ut idag betalar Sverige dyrt för att importera GMO-fri sojaprotein från Brasilien, där man hugger ned regnskog till förmån för sojaodlingen. Därtill kommer de långa transporterna. Även fiskmjölet är omdiskuterat eftersom haven hotas av överfiske.

Musslorna, som ger ett högvärdigt proteinfoder, skulle däremot vara en bra miljölösning eftersom de i odlingsprocessen renar havet från exempelvis kväve och fosfor från lantbruken. Anlägger man odlingen på rätt sätt så bildar den ett litet kretslopp.

– Det som tilltalar mig är framförallt att musselmjölet produceras nära här; anläggningen ligger på Orust. Musslorna renar havet ifrån det som hönorna släpper ut, berättar Maria Karlsson.

Såväl hönor som äggkonsumenter verkar föredra musselmjölet. Mällby Lantgård levererar ekoägg till lokala butiker på Tjörn och Orust, restauranger och sex stycken ekobutiker i Göteborg.

– Det intressanta är att det finns butiker som har både mina ägg och andra ägg, men då väntar kunderna på mina ägg istället för att köpa från andra ekologiska producenter. Det har varit en allmän uppgång på ekologiska ägg 2014, men äggen blir bättre med musselmjöl rent kvalitetsmässigt.

Äggen lämpar sig bättre för exempelvis pannkakor och majonäs, har ingen bismak och har en gulare gula, enligt Karlsson.

Maria Karlsson har idag 2500 hönor på gården. Om nätterna bor de i små hus i gårdens hönkvarter, Kackelvägen, på dagarna går de ute och betar. Hon utför det mesta av arbetet själv med hjälp av äldsta sonen och ungdomar som kommer efter skolan och jobbar så mycket eller lite de vill.

De gör allting manuellt – kör ut fodret med skottkärra och plockar äggen för hand varje dag i shoppingkorgar. Det blir dagligen runt 2000 ägg, varav 750 av hönorna som ingår i musselmjölsprojektet, som pågår ytterligare ett par månader.

Pilotprojektet drivs av Odd Lindahl, docent vid Kungliga vetenskapsakademien, genom organisationen Hushållningssällskapet Väst. Han säger att Sverige har kommit långt på området. Så vitt han känner till odlar världens musselodlare främst matmusslor, även i Sverige, men Sverige är långt framme när det gäller miljötänk.

– Man ska odla mer musslor för att det är bra för havsmiljön. Då måste man kunna använda musslorna till någonting också, så vi jobbar åt ett annat håll, säger han.

Pilotanläggningen i Ellös på Orust har levererat musselmjöl till en rad olika forskningsprojekt, bland annat till fiskodlingsprojekt i Norge, som foder till höna, gris och fisk och till forskningsprojekt på Universitetet. Det finns ett positivt intresse kring produkten, men som det är idag finns det ingen ekonomi i det. Musslor som råvara gör att musselmjöl är för dyrt att tillverka.

VIDEO: Så här tillverkas falska hönsägg i Kina

Till pilotprojektet har man använt restmusslor från matodling, men för produktion i större skala hade man behövt köpa in och odla egna musslor.

Lindahl tror att om musselodlaren hade fått bidrag för sitt miljöarbete efter samma taxa som lantbrukare får betalt för åtgärderna de gör för att hålla närsalterna kvar på land, så hade det täckt råvarukostnaden, så att man skulle kunna göra musselmjöl med vinst.

Enligt jordbruksverket får man använda musselmjöl på försök fram till 2015. Odd Lindahls projekt kommer vid dess avslut att överlämna en utvärdering till ekologiska ägg- och foderproducenter, Jordbruksverket och miljömyndigheter.

Odd Lindahl har räknat ut att om man odlade 50 000 ton musslor på sträckan Göteborg – Strömstad skulle man kunna ta upp cirka 20 procent av det kväve som Länsstyrelsen satt upp som mål i sin åtgärdsplan för samma sträcka, samt förse alla Sveriges ekohönor med foder, plus lite till.

Agronomiedoktor Kjell Wejdemar som jobbar med foderfrågor på Jordbruksverket tror att det är angeläget för, och ett stort intresse från näringen att hitta alternativ till fiskmjölet och sojaproteinet. Alternativet till musselmjölet som ekologisk proteinkälla skulle vara insekter, säger han.

– Skulle vi kunna odla ett högkvalitativt protein vore det bra. Sedan finns det många som har invändningar mot insekter och tycker att det är äckligt. Man måste vänja sig isåfall.

Han säger att EU-kommissionen för närvarande försöker att hitta regelmässiga lösningar för proteinfoderproduktion. Om det sedan blir insekter eller musslor avgörs av produktionskostnaden.

Maria Karlsson på Mällby Lantgård hoppas på att kunna fortsätta att ge sina hönor musselmjöl på obegränsad tid.

– Det vore väldigt tråkigt att inte kunna fortsätta, säger hon.

Och hönorna, de tycker att musselmjölet är smaskens.

Honungsbakterier kan komma att ersätta antibiotika

Musselmjöl
Till 50 kilo musselmjöl går det åt ett ton musslor, fem procent av råvaran finns kvar i slutprodukten. Musslan består av en tredjedel skal som till viss del går att använda, en tredjedel vatten som rinner bort och en tredjedel kött.

Kostens betydelse för hälsa inom kinesisk medicin

VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri